Läsuppgift 3

Stats- & Styrelseskick

Statsskick: Olika sätt för hur ett land styrs

Tänk dig att du ska bestämma reglerna för en fotbollsmatch. De reglerna, som säger hur matchen ska spelas, kan liknas vid ett lands statsskick eller styrelseskick. Det är alltså de grundläggande reglerna för hur ett land ska styras. Ofta hittar man dem i landets viktigaste lag, som kallas grundlag eller författning.

Det finns olika sätt att styra ett land, och många länder har valt lösningar som liknar varandra. Vi ska nu titta på några av de vanligaste sätten.

Monarki eller republik – vem är statschef?

Den viktigaste personen som representerar ett land kallas för statschef. Om statschefen ärver sitt jobb, till exempel från sin pappa eller mamma, kallas landet för en monarki. Statschefen kan då vara en kung, drottning eller kejsare. Om statschefen istället väljs av folket, kallas landet för en republik. Statschefen kallas då ofta för president.

Ett land kan vara demokratiskt oavsett om det är en monarki eller republik. I länder som Sverige och Danmark är monarken (kungen eller drottningen) mest en symbol och har ingen riktig makt.

Även presidenter kan ha olika mycket makt. I USA har presidenten stor makt, medan Irlands president inte har så mycket mer makt än Sveriges kung.

Parlamentarism eller presidentstyre: 

Vem bestämmer?

Parlamentet är den grupp människor som fattar de viktigaste besluten i ett land och stiftar lagar. I Sverige heter parlamentet riksdagen, i Tyskland förbundsdag och i Storbritannien helt enkelt parlament.

I ett land med parlamentarism måste regeringen ha stöd av parlamentet för att kunna styra. Regeringen brukar bestå av de partier som fått flest röster i valet. Parlamentet har alltså stor makt.

I ett land med presidentstyre har presidenten mycket makt. Presidenten är både statschef och chef för regeringen. Men presidenten får inte stifta lagar. USA och Frankrike är exempel på länder med presidentstyre.

I ett land med presidentstyre väljer presidenten vilka som ska sitta i regeringen. I ett land med parlamentarism är det parlamentet som väljer regeringen.

Enhetsstater eller federala stater: 

Hur mycket makt ska regionerna ha?

Alla länder är indelade i olika områden, som län eller regioner. Frågan är hur mycket makt dessa områden ska ha.

I en enhetsstat fattas de flesta besluten centralt av parlamentet. Landet styrs som en enda enhet. Regionerna får inte bestämma så mycket själva.

En del länder är istället federala stater eller förbundsstater. Det betyder att de olika delarna har större frihet att bestämma själva. Tyskland är ett exempel där delstaterna har mycket makt och kan stifta egna lagar. Schweiz är också en federal stat, där regionerna (som kallas kantoner) har stort självbestämmande.

Så styrs…

Hur funkar det egentligen? En titt på hur olika länder styrs

Har du någonsin funderat på varför länder ser så olika ut när det gäller hur de styrs? Kungar, presidenter, militärer som tar över... det är en hel djungel! Häng med på en resa runt jorden där vi kollar in allt från brittiska kungahuset till Kinas mäktiga ledare – och en hel del däremellan!

1. Storbritannien – Kungen utan makt?

Föreställ dig att vara kung, men utan att få bestämma! Det är lite så det är för Kung Charles III i Storbritannien. Han är landets ansikte utåt, men det är politikerna som styr. Storbritannien är en parlamentarisk demokrati. Det betyder att folket röstar fram vilka som ska sitta i parlamentet, och de gör lagarna. Regeringen måste ha stöd av parlamentet för att kunna styra. Parlamentet är som ett stort fotbollslag, uppdelat i två "halvlekar": underhuset (dit vi väljer våra spelare) och överhuset. Storbritannien brukar få höga betyg när det gäller demokrati.

2. Thailand – Kungligt inflytande och militärkupper

I Thailand har kungen länge haft en hel del att säga till om, även om det inte alltid syns på papper. Dessutom har militären blandat sig i leken och tagit makten genom militärkupper. Thailand har ett parlament, men alla val har inte varit helt rättvisa. Att demonstrera har varit förbjudet, och folk har hamnat i fängelse för sina åsikter. Därför får Thailand inte full pott som demokrati, utan räknas som en "demokrati med anmärkning".

3. Chile – Från diktatur till demokrati

Chile är en republik, vilket betyder att de har en president. Presidenten är både statschef och regeringschef, så hen har mycket makt. Parlamentet, som kallas Nationalkongressen, stiftar lagarna. Idag funkar demokratin i Chile ganska bra. Men så har det inte alltid varit! Mellan 1973 och 1990 var Chile en militärdiktatur. Många människor tvingades fly, en del till och med till Sverige.

4. Kina – En jätte med speciella regler

Kina är ett gigantiskt land med otroligt många invånare. Enligt deras grundlag är det folket som har makten, men i verkligheten är det inte riktigt så. Kina styrs av Kommunistpartiet, som inte tillåter någon annan att vara med och bestämma. De som kritiserar makten riskerar fängelse. Kina har många politiska fångar och är landet som genomför flest avrättningar i världen. Kinas president är en av de mäktigaste personerna på jorden.

5. Ryssland – Demokrati på papperet?

Ryssland är världens största land till ytan. De har en president som väljs av folket, och ett parlament som kallas duman. Men många anser att Ryssland inte är en riktig demokrati. Valen anses inte vara rättvisa, och det är svårt att uttrycka sina åsikter fritt. Medierna får inte kritisera makten, och mycket censureras.

6. Namibia – Ett ungt land med ett starkt parti

Namibia blev självständigt först 1990. Sedan dess har ett parti, Swapo, haft makten hela tiden. De har vunnit alla val med stor majoritet. Namibia är en republik där presidenten har ganska mycket makt. Mänskliga rättigheter respekteras relativt väl, och makten är fördelad på ett bra sätt. Därför räknas Namibia som en "demokrati med anmärkning".

7. Turkiet – Mellan öst och väst – och demokrati?

Turkiet ligger både i Asien och Europa. De har en president, men hen har fått mer makt på senare år. Militären har också en stark röst i landet. Turkiet räknas som en "hybridregim", vilket betyder att demokratin inte funkar optimalt. Mänskliga rättigheter respekteras inte alltid, och det finns problem med tortyr och fängslade kritiker. Dessutom är korruption ett problem.

8. Kanada – Franska, engelska och självständighet

Kanada är ett stort land med många provinser som har stor frihet att bestämma själva. Både franska och engelska är officiella språk. Provinsen Québec, där de flesta pratar franska, vill gärna bli helt självständig. Kanada har samma kung som Storbritannien, men det är politikerna som styr. Kanada brukar få toppbetyg som demokrati.

9. Schweiz – Folket bestämmer mycket

Schweiz är känt för sina berg, sin choklad och sina banker. Men de är också kända för att vara väldigt demokratiska! Folket får vara med och bestämma mycket genom folkomröstningar. Landet har fyra språk, och det är viktigt att alla är representerade i regeringen. Schweiz är inte en parlamentarisk stat, men räknas som ett av världens mest demokratiska länder.

10. Indien – Världens största demokrati – men…

Indien är världens största demokrati, med över en miljard människor! Men samtidigt finns det problem med fattigdom och begränsningar i vad man får säga och skriva. Därför hamnar Indien i kategorin "demokrati med anmärkningar". Indien är en förbundsrepublik, vilket betyder att delstaterna har mycket att säga till om. De har både en president och en premiärminister. Premiärministern är chef över regeringen och har mycket makt.

11. USA – Presidentens land

USA är en republik där folket väljer en president som har mycket makt. Presidenten är både statschef och regeringschef. USA har också ett parlament, kongressen, som består av två delar: senaten och representanthuset. Det är kongressen som stiftar lagarna. USA räknas som en demokrati, men det finns delar av samhället som inte tycker att alla har samma möjligheter att påverka politiken.

12. Förenade Arabemiraten – Olja och tradition

Förenade Arabemiraten (UAE) är en monarki där makten ligger hos en grupp emirer (ungefär som kungar) från olika delar av landet. De har ett rådgivande parlament, men det är emirerna som fattar de viktigaste besluten. UAE har blivit väldigt rik tack vare oljan, men mänskliga rättigheter respekteras inte alltid fullt ut.

13. Tyskland – Europas ekonomiska motor

Tyskland är en parlamentarisk republik. Det betyder att folket väljer ett parlament, Bundestag, och parlamentet väljer i sin tur en kansler (ungefär som en premiärminister) som leder regeringen. Tyskland är känt för sin starka ekonomi och sitt engagemang för demokrati och mänskliga rättigheter.

14. Frankrike – Frihet, jämlikhet, broderskap

Frankrike är en republik med en president som har stor makt. Presidenten väljs direkt av folket. Frankrike har också ett parlament som stiftar lagarna. Frankrike är känt för sina idéer om frihet, jämlikhet och broderskap, men det finns fortfarande utmaningar när det gäller att se till att alla i samhället har samma möjligheter.

15. Jamaica – Reggae och demokrati i Karibien

Jamaica är en parlamentarisk demokrati och en monarki! Låter det konstigt? Det betyder att de har en premiärminister som leder regeringen, men de har också samma kung som Storbritannien, kung Charles III, som statschef (fast han representeras av en generalguvernör). Jamaica är känt för sin musik (reggae!) och sin avslappnade livsstil, men också för utmaningar som fattigdom och kriminalitet.

16. Ekvatorialguinea – Olja och envälde

Ekvatorialguinea är en republik, men i praktiken styrs landet av en president som har haft makten i över 40 år. Trots att landet har hittat mycket olja lever många människor i fattigdom, och mänskliga rättigheter respekteras inte. Ekvatorialguinea är ett exempel på ett land där det är stor skillnad mellan vad som står i grundlagen och hur det faktiskt funkar i verkligheten.

Sammanfattning

Wow, vilken resa! Från kungar utan makt till presidenter med järnhand, och allt däremellan. Det är tydligt att det inte finns något "rätt" sätt att styra ett land. Vissa länder satsar på demokrati och att folket ska få vara med och bestämma, medan andra fokuserar på tradition eller ekonomisk utveckling. Och kom ihåg, demokrati handlar inte bara om att rösta – det handlar också om att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter.

Använda modeller och begrepp

Hur funkar ett land egentligen? – En liten guide!

Har du någonsin funderat på hur olika länder styrs? Det är faktiskt ganska spännande! Tänk dig att världen är som en stor verktygslåda, full med olika sätt att organisera ett samhälle. En del länder är demokratier, där folket har mycket att säga till om. Andra länder är monarkier, där en kung eller drottning har en speciell roll. Och sen finns det massor av varianter däremellan!

Men vad betyder alla dessa ord egentligen? Låt oss kolla på några viktiga begrepp:

• Demokrati: Här får folket vara med och bestämma, oftast genom att rösta fram vilka som ska styra. Ju mer inflytande folket har, desto mer demokratiskt brukar man säga att landet är.
• Monarki: I en monarki har man en kung eller drottning. Ibland har monarken mycket makt, ibland mest en symbolisk roll.
• Republik: Här är det en president eller annan vald ledare som är statschef, inte en kung eller drottning.
• Presidentstyre: Presidenten har mycket makt och är ofta både statschef och regeringschef.
• Parlamentarism: Här är det parlamentet (riksdagen) som har den största makten. Regeringen måste ha parlamentets stöd för att kunna styra.
• Enhetsstat: Här bestämmer man det mesta centralt, från huvudstaden.
• Förbundsstat: Här har olika regioner eller delstater en större självständighet och bestämmer över vissa saker själva.
• Proportionella val: Antal % av rösterna i ett val motsvarar % av platser i parlament
• Majoritets- eller pluralitetsval: Vinnaren tar allt. Den som får majoritet eller flest röster vinner.

Din uppgift: Upptäck världen!

Nu är det din tur att bli en expert! Jag har gjort en liten tabell som du kan använda för att undersöka olika länder. Välj några länder som du är nyfiken på och fyll i tabellen. Du kan till exempel kolla om landet är en demokrati eller inte, om det är en monarki eller republik, och så vidare.

Tips!

• Du kan använda internet, böcker och tidningar för att hitta information.
• Kolla upp vad landets parlament heter – det är där många viktiga beslut tas!
• Ta reda på vem som är regeringschef (den som leder regeringen) och vem som är statschef (landets högsta representant).