Läsuppgift 4

Usel Fred & Konsekvenser

Alla drabbades inte bara soldater & slagfält

Första världskriget var en katastrof som förändrade livet för miljontals människor, långt bortom de smutsiga skyttegravarna. Det var ett "totalt krig", vilket betyder att det påverkade ALLA – soldater, barn, kvinnor och gamla.

Kvinnorna kliver fram

Männen var oftast de som stred, men kvinnorna spelade en avgörande roll. Tänk dig modiga sjuksköterskor som vårdade sårade soldater nära frontlinjen. Samtidigt tog kvinnor över jobb i fabrikerna och på åkrarna hemma, jobb som tidigare ansågs vara "för män". På landsbygden kämpade många kvinnor ensamma för att hålla gårdarna igång.

Kriget kommer hem

Kriget slet isär familjer. Många kvinnor förlorade sina män, bröder och söner. Även de som kom hem var förändrade, ofta med trauman som gjorde det svårt att leva ett vanligt liv. Kvinnor blev ofta ensamma försörjare, med ansvar för barn och familj.

Flyktingar i massor

Kriget tvingade miljontals människor att fly från sina hem. Soldater plundrade ibland civila hus, och våldtäkter förekom (även om det är svårt att veta exakt hur många). Från Belgien flydde över en halv miljon människor när tyskarna invaderade. Från Balkan och Ryssland drevs miljoner iväg, många av dem muslimer som sökte skydd i Osmanska riket (dagens Turkiet).

Förföljelsen av armenierna

I Osmanska riket fanns det svåra spänningar, och när kriget gick dåligt drabbade det särskilt armenierna. De utsattes för fruktansvärda förföljelser, och uppskattningsvis en miljon människor dog. Det motsvarar ungefär 75% av den armeniska befolkningen. Även andra kristna grupper som assyrier/syrianer och greker drabbades.

Efter kriget straffades några av de skyldiga, men många kom undan. De enorma problem som följde efter kriget gjorde att frågan om vad som hänt armenierna hamnade i skymundan.

Armenier fördes ut ur sina byar och städer av beväpnade soldater. Många män avrättades medan kvinnor och barn tvingades ut på veckolånga marscher där många dog.

Folkmord – En Mörk Del av Historien

Efter andra världskriget och nazisternas fruktansvärda brott mot judarna under Förintelsen, började världen prata mer om en särskild typ av brott: folkmord.

Folkmord handlar om att försöka utrota en hel folkgrupp, alltså att se till att de inte kan leva kvar på en plats. Det är ett medvetet försök att förstöra en grupp människor.

FN:s definition av folkmord (1948)

År 1948 bestämde FN vad som räknas som folkmord. Det är när någon har otvivelaktigt avsikt att utrota en folkgrupp helt eller delvis genom att göra något av följande:

• Döda medlemmar i gruppen.
• Ge dem svåra skador, både fysiska och psykiska.
• Skapa så dåliga levnadsvillkor att de riskerar att dö.
• Förhindra kvinnor i gruppen från att få barn.
• Tvinga barn från gruppen att växa upp i en annan kultur.

Armeniska folkmordet – ett fortsatt problem

De flesta historiker som undersökt saken menar att det som hände armenierna under första världs­kriget måste räknas som ett folkmord. De har visat att förföljelserna följde en noga uppgjord plan.

Den turkiska regeringen har förnekat detta och istället påstått att förföljelserna inte var så omfattande som forskarna visat. Frågan om armeniska folkmordet är därför fortfarande mycket känslig.

Mellankrigstiden

Sovjetunionen; framtidsdröm till Gulag

Året är 1922. Kommunistpartiet bestämmer att Ryssland ska byta namn till Sovjetunionen. Lenin, ledaren, styr landet med järnhand. På vissa sätt påminner det nya Sovjetunionen om det gamla tsarryssland. Tänk er en superhemlig polis, precis som tsaren hade, som använder skrämmande metoder. De som vågar säga emot eller inte vill vara med på Lenins idéer riskerar att dödas eller hamna i hemska fångläger.

Sovjetunionen under 1920-talet: Diktatur och planekonomi

Under tiden som USA och många andra länder i västvärlden utvecklas mot mer demokrati efter första världskriget, går Sovjetunionen i rakt motsatt riktning. Landet blir en allt hårdare diktatur, där makten är koncentrerad till ett fåtal personer.

En annan stor skillnad är hur ekonomin fungerar. Medan länderna i väst har en kapitalistisk ekonomi, som drabbas av en stor kris (den stora depressionen), testar Sovjetunionen något nytt: en planekonomi. Det betyder att staten bestämmer vad som ska produceras och hur det ska fördelas, istället för att företag och marknaden styr.

Tänk dig en värld efter ett stort krig, där många hoppas på en ljusare framtid. Samtidigt förändras ett stort land i öst totalt: Ryssland blir Sovjetunionen. Året är 1917, och den ryska revolutionen har skakat om allt. Många människor drömmer om ett samhälle utan fattigdom och orättvisor, ett socialistiskt paradis.

Revolutionens Konsekvenser

Revolutionen och det blodiga inbördeskriget som följde förvandlade Ryssland till Sovjetunionen. Kommunistpartiet, under ledning av Vladimir Lenin, tog makten. Tsaren (kejsaren) och de rika adelsmännen försvann, antingen döda eller på flykt. I städerna delades de rikas stora lägenheter upp, så att fattiga familjer kunde få ett hem.

Hammaren och Skäran: Symboler och Verklighet

Kommunisterna ville skapa en ny sorts människa, som skulle leva efter socialistiska principer. Män och kvinnor skulle vara jämställda, och arbetarna och bönderna skulle ha makten. Detta symboliserades av hammaren och skäran på Sovjetunionens flagga.

Men verkligheten var inte alltid så ljus. I praktiken var det kommunistpartiets ledare som bestämde, och de som inte höll med kunde straffas hårt. Lenin skapade en säkerhetstjänst som fängslade och dödade motståndare, och kontrollen över människorna ökade under 1920-talet.

Stalins Väg till Makten

Efter Lenins död 1924 tog Josef Stalin över som ledare. Han ville snabbt göra Sovjetunionen till ett idealsamhälle. Men hans metoder var brutala.

Stalin tvingade bönderna att lämna sina egna gårdar och arbeta tillsammans på stora kollektivjordbruk. All mat som producerades skulle gå till staten. Många bönder protesterade och kallades då för "kulaker" – en sorts "fiender till folket". De fängslades, avrättades eller deporterades.

Denna kollektivisering ledde till en fruktansvärd hungersnöd, särskilt i Ukraina, där miljoner människor dog. Denna katastrof kallas "Holodomor", vilket betyder "att döda genom svält".

Planekonomi och Diktatur

Stalin styrde ekonomin genom femårsplaner. Det betydde att staten bestämde vad som skulle tillverkas och hur mycket. Satsningen låg mest på tung industri, men det blev brist på vanliga varor.

Under 1930-talet ökade Stalins makt ännu mer. Genom de så kallade "Moskvarättegångarna" anklagades och avrättades många av Lenins gamla vänner och medarbetare. Alla som kritiserade Stalin riskerade att straffas.

Gulag: Fånglägren

De som inte avrättades hamnade ofta i Gulag, ett nätverk av fruktansvärda fångläger. Fångarna tvingades arbeta hårt i gruvor och fabriker under svåra förhållanden, och många dog.

I Gulag tvingades fångarna arbeta hårt, och många dog av utmattning eller sjukdomar. De grävde ofta kanaler för hand.

Sovjetunionen: En omstridd stat på 1900-talet

Under 1900-talets början formades Sovjetunionen, ett land där makten låg hos få och oliktänkande riskerade hårda straff. Trots detta såg många, särskilt de med vänsteråsikter, landet som en framtidsmodell. De beundrade hur staten styrde ekonomin, något de ansåg bättre än kapitalismens kriser.

Men Sovjetunionen hade också många kritiker. De som trodde på demokrati, oavsett politisk färg, avvisade kommunismen. Även de som själva inte var demokrater, som fascister och nazister, var starkt emot kommunismen. Den tidiga bilden av Sovjetunionen präglades alltså av starka åsikter – både för och emot. Att förstå detta hjälper oss att förstå en viktig del av 1900-talets historia.

USA - Den stora smällen: 

Hur USA:s kris mellan krigen ledde till ännu ett krig

Hur en ekonomisk kris i USA inte bara gjorde livet svårt för miljontals människor, utan också spelade en roll i att starta andra världskriget.

Efter första världskriget: En falsk trygghet

Efter första världskriget verkade livet i USA förbättras med ökad produktion och modernisering inom jordbruket. Men under ytan fanns det problem.

Bönderna kämpade med överskott och låga priser, medan en intensiv aktiehandel drev upp priserna till ohållbara nivåer, vilket skapade en riskfylld ekonomisk bubbla.

Den svarta torsdagen: Bubblan spricker

I oktober 1929 smällde bubblan. Folk blev rädda och började sälja sina aktier, vilket fick priserna att rasa. Den 24 oktober, den "svarta torsdagen", förlorade många allt de ägde på en enda dag. Det här var början på en jättestor ekonomisk kris, en så kallad depression.

Depressionen: En ond spiral - Krisen spred sig som en löpeld:

Bankerna faller: Många hade lånat pengar för att köpa aktier och kunde inte betala tillbaka. Banker gick i konkurs, vilket gjorde att folk förlorade sina sparpengar.

Arbetslöshet: Företag var tvungna att sparka folk eftersom ingen hade råd att köpa deras varor. Arbetslösheten steg snabbt, och de som förlorade jobben hade ännu mindre pengar att spendera. Det blev en ond spiral.

Eftersom USA var ett rikt land som handlade med många andra länder spred sig krisen över hela världen.

Hur detta ledde till andra världskriget

USA:s ekonomiska kris 1929 drabbade Tyskland hårt. Tyskland var beroende av amerikanska lån för att betala krigsskadestånd efter första världskriget. När USA:s ekonomi kollapsade och lån drogs tillbaka, kraschade den tyska ekonomin, vilket skapade massarbetslöshet och fattigdom.

Ekonomisk katastrof skapade grogrund för politisk extremism i Tyskland, med massarbetslöshet och hopplöshet. Nazister, under Hitler, utnyttjade missnöjet genom att lova ekonomisk återupprättelse och skylla Tysklands problem på syndabockar. Deras budskap om nationalism resonerade, försvagade demokratin och ledde till Hitlers maktövertagande 1933. Detta la grunden för andra världskriget.

Vad borde vi lära oss?

Den ekonomiska krisen i USA under mellankrigstiden visar oss att:

1. Ekonomi är inte bara siffror och pengar, utan påverkar människors liv och samhällen på djupet.
2. En kris i ett land kan sprida sig och påverka hela världen.
3. Ekonomisk desperation kan göra att folk vänder sig till farliga ledare och idéer.

Roosevelt och New Deal

Roosevelt använde radion för att nå ut till väljarna med sina "fire side chats" under depressionen. Talen uppfattades som lugnande. Bilden från 1938 visar ett tal mot kommunism och fascism.

Under den stora depressionen i början av 1930-talet, när USA var hårt drabbat av arbetslöshet och ekonomisk nedgång, vann Franklin D. Roosevelt presidentvalet 1932. Med ett löfte om en "New Deal," en nystart för landet, inledde han en rad åtgärder som skulle förändra USA i grunden.

New Deal innebar att staten tog en mycket större roll i ekonomin än tidigare. Bankerna stabiliserades för att återfå människors förtroende och uppmuntra till sparande och investeringar. Krisdrabbade jordbrukare fick stöd, bland annat genom betalning för att minska produktionen och minska överskottet av jordbruksprodukter. Viktigast av allt, skapades statliga arbeten genom stora projekt som kraftverksbyggen och vägbyggen, vilket gav miljontals arbetslösa en chans att försörja sig och bidra till samhället. Dessutom infördes arbetslöshetsbidrag som gav ekonomiskt stöd och skapade ökad efterfrågan på varor.

New Deal var ett modigt försök att vända den ekonomiska krisen och gav hopp till många amerikaner. Även om åtgärderna kritiserades från olika håll, lade de grunden för ett mer aktivt samhälle. Roosevelts popularitet växte och han blev omvald flera gånger, vilket visar hur viktigt hans arbete var för USA under denna svåra tid.

Tyskland – från demokrati till nazism

Tänk dig ett land som precis har förlorat ett stort krig. Många är fattiga, arga och ledsna. Det här var Tyskland efter första världskriget. År 1919 blev landet en demokrati, en så kallad republik, där alla fick rösta och säga vad de tyckte. Men bara 14 år senare tog nazisterna över och gjorde Tyskland till en diktatur, ett land där bara de bestämde. Hur kunde det hända?

En demokrati med problem

Den nya tyska demokratin, som kallades Weimarrepubliken, hade det tufft från början. Många tyskar var arga över att de förlorat kriget och tyckte att politikerna var svaga. En del högt uppsatta militärer spred till och med en lögn om att armén blivit "dolkstött i ryggen" av politiker som ville ha fred. De skyllde på socialdemokrater och judar, vilket ökade hatet och misstron.

Ekonomin var också ett stort problem. Tyskland var skyldigt jättemycket pengar efter kriget och regeringen försökte lösa det genom att trycka mer pengar. Det ledde till att pengarna blev värdelösa, en så kallad inflation. Priserna skenade och folk fick fylla skottkärror med sedlar bara för att köpa bröd. Många förlorade sina besparingar och blev ännu mer missnöjda.

I den här röran fanns det grupper som ville ta makten med våld, både från vänster och höger. Det var bråk och våld på gatorna, och flera politiker mördades.

Nazisterna kommer in i bilden

Allt missnöje gjorde att många började lyssna på nya partier som lovade att lösa problemen. Ett av dem var nazistpartiet, lett av Adolf Hitler. Nazisterna skyllde alla problem på judar, kommunister och utlänningar. De lovade att göra Tyskland starkt igen och att skapa ordning och reda. Många som var arbetslösa eller kände sig bortglömda lockades av deras budskap.

Nazisterna blev snabbt starkare och starkare. År 1932 var de det största partiet i riksdagen, det tyska parlamentet. Året efter lyckades Hitler bli utsedd till regeringschef. Tillsammans med andra partier stiftade han en lag som gav honom all makt. Detta är vad man kallar en "fullmaktslag".

Sedan gick det snabbt. Nazisterna förbjöd alla andra partier, fängslade eller dödade sina motståndare och började sprida sin propaganda överallt. Tyskland hade blivit en diktatur.

Konsekvenserna

Nazisterna började förfölja judar, romer, homosexuella och andra som de inte tyckte passade in i deras samhälle. De byggde koncentrationsläger där människor torterades och mördades. Det som började med missnöje och ekonomisk kris slutade i ett av de värsta brotten mot mänskligheten i historien.

Historien om hur nazisterna tog makten i Tyskland är en viktig påminnelse om hur bräcklig demokratin kan vara. Det visar hur farligt det är med hat, rasism och lögner, och hur viktigt det är att stå upp för alla människors lika värde.

Nazisternas ideologi – vad ville de?

Några av de viktigaste punkterna i nazisternas ideologi var följande:

• Rasism och extrem nationalism
  Tyskarna hörde enligt nazisterna till en överlägsen ”germansk ras”. Tyskland hade därför rätt att härska över andra länder och folk.
• Antisemitism
  Hat mot judar, antisemitism, hade funnits i Europa sedan medeltiden. Men nazisterna byggde vidare på hatet och ville nu föra ett ”raskrig” mot judarna.
• Motståndare till demokrati
  Nazisterna var emot demokrati. De ville istället att Hitler och partiet skulle bestämma allt.
• Motstånd mot jämställdhet
  Nazisterna ansåg att kvinnor skulle sköta hem och barn och delta så litet som möjligt i samhällslivet.
• Förakt för svaghet och liberalism
  De svaga skulle lyda de starka, konflikter borde lösas med våld. Mänskliga rättigheter, intellektuella personer och liberala idéer föraktades och bekämpades.
• Antikommunism
  Kommunister och socialdemokrater var nazisternas politiska huvudmotståndare.

Hur kunde nazisterna ta över Tyskland?

Har ni någonsin funderat på hur ett parti som nazisterna, med deras diktatoriska idéer, kunde få så mycket makt i Tyskland? Det är en viktig fråga att förstå, så häng med!

1. Krisen skapade möjligheten:

Tänk er att Tyskland var i en jättestor kris. Många hade förlorat sina jobb och var väldigt fattiga. Det var en tid av oro och hopplöshet. I den situationen lovade nazisterna att fixa allt, att skapa nya jobb och göra Tyskland starkt igen. Det lät lockande för många som hade det svårt.

2. Propaganda – att påverka människors tankar:

Nazisterna var riktigt bra på att sprida sina budskap. De använde alla möjliga sätt: stora möten med talare som Hitler, filmer, radio och affischer. De ville få folk att tro på deras idéer och att se dem som lösningen på alla problem. Deras propaganda var som en sorts hjärntvätt, fast i stor skala.

3. Gemenskap och "ordning":

Nazisterna skapade en känsla av att "vi hör ihop". De hade speciella grupper för barn och ungdomar, som Hitlerjugend och Bund Deutscher Mädel, där man gjorde saker tillsammans och kände sig som en del av något större. De lovade också att skapa "ordning" i landet, vilket betydde att de slog ner på alla som inte höll med dem. Många som var rädda för kaos tyckte att det lät bra.

Viktigt att komma ihåg:

Nazisterna stängde ute och förföljde människor som var annorlunda, som judar och politiska motståndare. Deras idéer ledde till fruktansvärda brott mot mänskligheten under andra världskriget.

Att förstå hur nazisterna kunde ta makten är viktigt för att vi ska kunna se varningssignalerna i dag, oavsett om det kommer diktatoriska idéer från höger, vänster eller religiös -extremism. Varje fri generation måste stå vakt för att behålla sina fri- och rättigheter. Att våra mor- och farföräldrar kämpade för deras och våran frihet betyder inte att vi kan ta våra fri- och rättigheter för givet. Det är vår skyldighet att lära av historien!

Några ytterligare viktiga orsaker

• Demokratin var ny och fungerade dåligt
• Stora politiska motsättningar
• Den starka nationalismen
• Antisemitismen
• Dolkstötslegenden och missnöje med Versaillesfreden
• Inflationen 1922‒1923
• Depressionen efter 1929
• Nazisternas propaganda
• Kommunistskräck
• Nazisterna skapade en känsla av gemenskap och ”ordning”

Nazisternas maktövertagande

Diktaturernas Europa

Italien – en diktatur under fascismen

Mussolini sågs som en stark ledare och använde den romerska hälsningen, vilket nazisterna beundrade och kopierade.

Italien efter första världskriget: Kris & fascismens framväxt

Efter första världskriget var Italien i en svår ekonomisk situation. Många arbetare strejkade för att få bättre löner och villkor, medan andra var arbetslösa och fattiga. I vissa fall tog strejkande över fabriker och gårdar, vilket skapade en känsla av att en revolution liknande den i Sovjetunionen var på gång.

Men många italienare var oroliga för kommunismen och ville inte se en sådan utveckling. En växande politisk rörelse, fascismen under ledning av Benito Mussolini, blev ett starkt motstånd.

Mussolini höll stora tal där han målade upp en bild av ett starkt och välordnat Italien, likt det gamla romarriket. Tusentals fascister jublade åt hans visioner.

Samtidigt blev socialister och kommunister förföljda av fascisternas "svartskjortor" – grupper som använde våld för att tysta sina motståndare. Fascisterna ansåg att våld var ett effektivt sätt att ta makten.

Fascisterna fick sitt namn och sin symbol från romarriket. Fasces var ett tecken på ledarens makt och rätt att straffa, vilket visades genom ihopbuntade spön. Yxan symboliserade rätten att döda lagbrytare.

Mussolinis väg till makten

1922 genomförde Mussolini en statskupp och tog makten i Italien. Tre år senare förbjöds alla andra partier, och politiska motståndare fängslades eller dödades. Italien hade blivit en diktatur under ledning av "Il Duce" (Ledaren), som Mussolini nu kallades.

Fascism och nazism: Likheter och skillnader

Mussolini inspirerade Adolf Hitler, och det fanns många likheter mellan fascismen i Italien och nazismen i Tyskland. Båda ideologierna var emot demokrati och förespråkade en stark ledare med total makt. De använde också våldsamma grupper (svartskjortor/brunskjortor) och betonade stark nationalism.

En skillnad var att fascisterna inte var lika rasistiska från början. Det var först när Italien och Tyskland samarbetade mer under 1930-talet som fascisterna började stifta lagar mot judar i Italien.

Diktaturer i Europa

Under mellankrigstiden växte diktaturer fram i flera europeiska länder, inte bara i Italien och Tyskland. Många av dessa länder låg i östra och sydöstra Europa och gränsade till Sovjetunionen.

Dessa diktaturer hade olika grad av förtryck och kontroll, men de delade ofta en stark nationalism och påstod sig skydda sina länder från kommunismen. Rasism och antisemitism förekom i vissa av dessa diktaturer, men inte alla.

Kartan visar de länder i Europa som var diktaturer respektive demokratier 1939.