LÀsuppgift 2: Islams Centrala TankegÄngar
Före!Àsning
Centrala TankegÄngar
- Titta pÄ förelÀsningen för att skaffa dig förkunskaper
- LĂ€s texten
- Gör uppgifterna
OBS. Lyssna pÄ poden/ljudfilen om du behöver fÄ innehÄllet muntligt eller om du Àr intresserad av fördjupning.
LĂ€suppgift 2
Islams Centrala TankegÄngar
Likheter med judendom och kristendom

Tempelberget i Jerusalem Àr heligt inom islam. Klippdomen stÄr dÀr Muhammed tros ha fÀrdats till himlen. VÀstra muren nedanför Àr helig inom judendom.
Inom islam Àr en av de viktigaste idéerna att det bara finns en Gud. Denna Gud Àr snÀll, mÀktig och vill att alla mÀnniskor ska mÄ bra. TÀnk dig att Gud har skapat hela vÀrlden och gett oss mÀnniskor uppgiften att vara som bra vakter över den och varandra.
Det hÀr med en enda Gud Àr nÄgot som islam delar med judendomen och kristendomen. Faktiskt sÄ stÄr det i Koranen, islams heliga bok, att judar, kristna och muslimer tror pÄ samma Gud. Det Àr lite som att vi har olika namn för samma person.
En annan sak som Àr liknande Àr att Gud kan prata med oss mÀnniskor genom speciella personer som kallas profeter. I Koranen kan du lÀsa om mÄnga kÀnda personer frÄn Bibeln, som Adam, Noa, Abraham, Mose, Maria och Jesus. De ses som viktiga budbÀrare frÄn Gud Àven inom islam. TÀnk dig att de Àr som brevbÀrare som levererar viktiga meddelanden till oss alla. De visar oss hur vi ska leva bra liv och ta hand om varandra.
Muhammed â Guds sista budbĂ€rare
Muslimer tror att Muhammed var den sista profeten som Gud skickade till jorden. TÀnk er honom som den sista lÀnken i en lÄng kedja av viktiga personer. Gud hade tidigare skickat budskap till judar (genom Mose och Toran) och kristna (genom Jesus och Evangeliet), men muslimer tror att Koranen Àr den enda texten som Àr precis som Gud ville ha den. De andra texterna har Àndrats lite genom Ären, menar de.
Koranen â en evig skrift
Enligt islam Àr Koranen inte bara en bok, utan nÄgot som alltid har funnits hos Gud. Det Àr som en urÄldrig manual för hur man ska leva sitt liv. DÀrför ser muslimer islam som den allra Àldsta religionen. De tror att Adam, den första mÀnniskan, faktiskt var den första muslimen!
Det Àr ocksÄ en vanlig tanke inom islam att alla barn föds med en slags naturlig kÀnsla för islam. Men sen vÀxer de upp och kanske har förÀldrar som inte Àr muslimer, eller bor pÄ en plats dÀr folk inte kÀnner till islam sÄ bra. Det Àr dÀrför inte alla blir muslimer nÀr de blir vuxna, enligt islam.
Massor av profeter genom historien
TÀnk er att Muhammed fick en frÄga en gÄng om hur mÄnga profeter Gud hade skickat före honom. Han svarade att det hade funnits hela 124 000 profeter! Av dem var 313 extra speciella, som fÄtt budskapet direkt frÄn Gud, precis som Muhammed.
Det hÀr betyder att det inte bara var judar och kristna som fick profeter. Enligt islam har alla folkslag och religioner fÄtt sina egna budbÀrare frÄn Gud. Men tyvÀrr har ingen lyckats bevara det ursprungliga budskapet lika bra som det finns i Koranen.
SĂ„, Muhammed och Koranen Ă€r superviktiga inom islam, och det Ă€r intressant att jĂ€mföra hur muslimer ser pĂ„ sina heliga texter jĂ€mfört med andra religioner. En central tanke Ă€r dĂ€rför att islam hör hemma överallt pĂ„ jorden och att alla mĂ€nniskor Ă€r â eller kan bli â muslimer:
âĂst och vĂ€st tillhör Gud och vart ni Ă€n vĂ€nder er finner ni Guds anlete. Gud nĂ„r överallt och Han vet allt.â Koranen, sura 2:115
Islam: En tidlös tro och mÀnniskans val
Muslimer tror att islam Ă€r lika gammal som sjĂ€lva skapelsen. TĂ€nk dig att Guds kraft syns överallt â i stjĂ€rnorna, solens bana och jordens rörelser. Allt detta Ă€r tecken pĂ„ Guds skapelse.
Inom islam ser man inte naturen som ond. Djur och vÀxter följer sina instinkter och sin vÀxtkraft, som de fÄtt frÄn Gud. DÀrför Àr det viktigt för mÄnga muslimer idag att kÀmpa för miljön och skydda naturen.
Men mÀnniskan Àr annorlunda. Vi har fÄtt en fri vilja av Gud. Det betyder att vi kan vÀlja mellan gott och ont. Ibland kan vi frestas av Satan att göra fel, men vi har alltid möjligheten att vÀlja det rÀtta.
En viktig tanke inom islam Àr Domens dag. DÄ ska alla mÀnniskor dömas. De som levt goda liv fÄr komma till paradiset, medan de som gjort onda handlingar hamnar i helvetet. Men Gud Àr ocksÄ förlÄtande. Om vi Ängrar vÄra misstag kan vi bli förlÄtna. Bara de som avvisar Gud och aldrig Ängrar sig riskerar att straffas efter döden. Liknande idéer om domedagen finns ocksÄ inom kristendom och judendom.
Islam â att överlĂ€mna sig till Gud

Islam: Mer Ă€n bara ritualerÂ
â en vĂ€g till tro och handling
Islam handlar om att "överlÀmna sig" till Gud, vilket innebÀr att man litar pÄ Guds kraft och visdom. TÀnk dig att du slÀpper taget om dina egna rÀdslor och bekymmer och istÀllet förlitar dig pÄ nÄgot större Àn dig sjÀlv. Muslimer visar denna överlÄtelse genom att följa fem viktiga grundpelare, som fungerar som en sorts kompass i livet:
- TrosbekÀnnelsen: Att sÀga med egna ord att man tror pÄ en enda Gud. Det Àr som att sÀga "Jag Àr med!" till en gemenskap av troende.
- Bönen: Att be fem gÄnger om dagen. Det Àr som att ta en paus frÄn vardagen för att fokusera pÄ det som Àr viktigt och komma ihÄg sin relation till Gud.
- Fastan under Ramadan: Under en mÄnad om Äret fastar muslimer frÄn soluppgÄng till solnedgÄng. Det Àr som en utmaning för kroppen och sjÀlen, som hjÀlper en att förstÄ hur andra mÀnniskor har det och att kÀnna tacksamhet för det man har.
- Den religiösa skatten: Att ge en del av sina pengar till de som behöver det. Det Àr som att dela med sig och hjÀlpa till att skapa en rÀttvisare vÀrld.
- VallfÀrden till Mecka: Om man har möjlighet, ska man resa till Mecka i Saudiarabien en gÄng i livet. Det Àr som en pilgrimsfÀrd, en resa för att komma nÀrmare sin tro och trÀffa andra muslimer frÄn hela vÀrlden.
Men islam Àr mer Àn bara dessa praktiska handlingar. Det handlar ocksÄ om iman, vilket betyder tro. Iman handlar om att verkligen tro pÄ Gud i sitt hjÀrta och att leva enligt islams vÀrderingar. TÀnk dig att du inte bara gör goda saker, utan att du gör dem för att du tror pÄ att det Àr rÀtt.
Vissa religiösa ledare menar att man kan leva enligt islam Àven om man inte alltid följer alla grundpelarna. Det viktigaste Àr att vara en god mÀnniska, att hÄlla sina löften, att vara tÄlmodig och att hjÀlpa andra. Det Àr som att sÀga att islam handlar om att vara en bra mÀnniska, oavsett om man följer alla regler eller inte. En sÄdan person kan man hitta i alla religioner och livsÄskÄdningar.
De fem grundpelarna
1. Vittnesbördet â shahada

âDet finns ingen gud utom Gud âŠâ I islams tradition viskar fadern shahada i barnets öra.
Shahada Àr ett viktigt löfte för muslimer som sammanfattar islam. MÄnga ser det som den viktigaste grunden i tron. Det Àr islams trosbekÀnnelse som binder samman muslimer vÀrlden över och visar att de tror pÄ Allah och Muhammed som hans profet.
âJag vittnar om att det finns ingen gud utom Gud och att Muhammed Ă€r Guds sĂ€ndebud.â
Shiamuslimer lĂ€gger till: âJag vittnar att Ali Ă€r Muhammeds vĂ€n.â
Shahada, eller trosbekÀnnelsen, Àr den allra viktigaste meningen för muslimer. Det Àr som ett löfte till Gud (Allah). Meningen lyder: "Det finns ingen gud utom Gud (Allah), och Muhammed Àr hans sÀndebud." Genom att sÀga dessa ord visar muslimer sin tro pÄ att det bara finns en Gud och att Muhammed Àr den viktigaste profeten.
Den hĂ€r meningen Ă€r inte bara en fras, utan en del av livet. Muslimer sĂ€ger den ofta nĂ€r de ber, och den Ă€r viktig vid speciella stunder. TĂ€nk dig att en nyfödd bebis fĂ„r höra Shahada viskas i sitt öra â det Ă€r som att vĂ€lkomna barnet in i tron. Och nĂ€r nĂ„gon Ă€r döende, kan anhöriga lĂ€sa trosbekĂ€nnelsen för att ge tröst och hopp. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan Shahada vara det första och sista en muslim hör i sitt liv.
Det Àr ocksÄ genom att sÀga Shahada inför andra muslimer som nÄgon blir muslim. Det Àr en enkel handling, men med djup betydelse. Den som konverterar lovar att vara snÀll, hjÀlpsam och generös mot andra, och att alltid hÄlla fast vid sin tro. Att bli muslim Àr alltsÄ ett stort steg, ett löfte om att leva ett liv i enlighet med islams vÀrderingar.
TrosbekÀnnelser
I bĂ„de judendom och kristendom finns liknande trosbekĂ€nnelser som sammanfattar den religiösa tron. Inom islam kallas det snarare âvittnesbördâ eller âvittnesmĂ„lâ Ă€n bekĂ€nnelse.
2. Tidebönen â salat

En arbetare i Dhaka, Bangladesh, tar en bönepaus. Han ber ensam, men kÀnner gemenskap med andra troende som ber samtidigt.
Visste du att bönen, eller salat som den ocksÄ kallas, Àr superviktig inom islam? TÀnk dig att fem gÄnger om dagen, spritt över hela dygnet, sÄ samlas miljontals muslimer runt om i vÀrlden för att be. Den första bönen sker precis innan solen gÄr upp, och den sista nÀr det Àr kolsvart ute.
Det fina Àr att du kan be nÀstan var som helst! Hemma, i skolan (om det Àr okej), eller till och med utomhus. Om du har svÄrt att be vid exakt rÀtt tidpunkt, till exempel om du Àr sjuk eller reser, sÄ kan du be flera böner tillsammans lite senare. Det Àr som att spara dem till ett bÀttre tillfÀlle.
Om du har chansen, sÄ Àr det speciellt att be i en moské tillsammans med andra. Det ger en stark kÀnsla av samhörighet och gemenskap. Fredagens middagsbön Àr extra speciell. MÄnga muslimer försöker gÄ till moskén just dÄ, eftersom Koranen sÀger att den bönen Àr extra viktig under veckan. TÀnk dig att du Àr en del av nÄgot större, en gemenskap som strÀcker sig över hela vÀrlden!
NÀr man ber gör man speciella rörelser som kallas rakat. Först gÄr man ner pÄ knÀ, sedan böjer man sig framÄt och nuddar marken med pannan. Det Àr en symbol för att man ödmjukt lÀmnar sig i Guds hÀnder. Det Àr som att sÀga: "Jag litar pÄ dig och vill göra mitt bÀsta". Bönen Àr ett sÀtt att hitta lugn, fokus och en djupare mening i livet. Det Àr en chans att stanna upp, tÀnka efter och komma nÀrmare det som Àr viktigt.
âTroende! Böj ryggar och knĂ€n och fall ned pĂ„ era ansikten och dyrka er Herre och gör gott â kanske skall det gĂ„ er vĂ€l i hĂ€nder!â Koranen, sura 22:77
Som muslim Ă€r bönen vĂ€ldigt viktig. En speciell sak Ă€r att man vĂ€nder sig mot Kaba, en helig byggnad i Mekka, nĂ€r man ber. TĂ€nk dig att du har en kompass som pekar mot Mekka â en del muslimer anvĂ€nder faktiskt en sĂ„dan för att veta vilket hĂ„ll de ska vĂ€nda sig Ă„t. I moskĂ©erna finns en nisch i vĂ€ggen som visar riktningen mot Mekka, den kallas qibla.
Det finns fem böner varje dag som Ă€r viktiga. De bestĂ€ms av nĂ€r solen gĂ„r upp och ner, sĂ„ tiderna Ă€ndras beroende pĂ„ var du bor och vilken tid pĂ„ Ă„ret det Ă€r. I lĂ€nder med mĂ„nga muslimer hörs böneutrop frĂ„n moskĂ©ernas torn, minareterna, som en pĂ„minnelse om att det Ă€r dags att be. Men det finns ocksĂ„ andra sĂ€tt att fĂ„ reda pĂ„ bönetiderna, som anslag i moskĂ©erna eller appar pĂ„ mobilen. Det fina Ă€r att du kan be till Gud nĂ€r du vill, inte bara vid de fem bestĂ€mda tiderna â nĂ€r du behöver hjĂ€lp, vill sĂ€ga tack eller stĂ„r inför svĂ„ra val.
3. Den religiösa skatten â zakat

Muslimer betalar zakat till tjĂ€nsteÂmĂ€nnen pĂ„ ett tillfĂ€lligt kontor utanför en moskĂ© i Malaysia.
Inom islam finns det en viktig tradition som kallas Zakat, vilket kan liknas vid en religiös skatt eller avgift. Varje muslim som har möjlighet förvĂ€ntas ge Zakat en gĂ„ng per Ă„r. TĂ€nk dig att du har sparat ihop en summa pengar â ungefĂ€r 2,5 procent av den summan Ă€r det som brukar rĂ€knas som Zakat.
Pengarna som samlas in via Zakat anvÀnds ofta för att hjÀlpa mÀnniskor som har det svÄrt. MÄnga muslimer vÀljer att ge sin Zakat till den moské de brukar besöka, sÄ att församlingen kan anvÀnda pengarna till att stödja fattiga och behövande.
I islam Àr det vÀldigt viktigt att man hjÀlper de som har det sÀmre Àn en sjÀlv. Genom att betala Zakat visar muslimer att de tar detta ansvar pÄ allvar. Men det stannar inte dÀr! Koranen uppmuntrar ocksÄ till att ge frivilliga gÄvor, alltsÄ extra hjÀlp, till de som behöver det. Faktiskt anses dessa frivilliga gÄvor vara Ànnu mer vÀrdefulla! SÄ, Zakat Àr en grundlÀggande plikt, men att hjÀlpa andra med ett gott hjÀrta Àr nÄgot som verkligen lyfts fram inom islam.
âOm ni ger sĂ„ att andra ser det Ă€r det gott och vĂ€l; men om ni hjĂ€lper de fattiga i tysthet Ă€r det bĂ€ttre för er â med detta kan ni nĂ€mligen fĂ„ göra bot för nĂ„gra av era dĂ„liga handlingar. Gud Ă€r vĂ€l underrĂ€ttad om allt vad ni gör.â Koranen, sura 2:271
4. Fastan â sawm

Under ramadan fastar man till solnedgÄngen. PÄ kvÀllen bryts fastan med mÄltiden iftar, ofta med extra festlig mat.
Visste du att Ramadan Àr mer Àn bara en mÄnad i den islamiska kalendern? Det Àr en speciell tid dÄ muslimer runt om i vÀrlden praktiserar "sawm", vilket betyder fasta. TÀnk dig att inte Àta eller dricka nÄgot frÄn soluppgÄng till solnedgÄng! Under Ramadan handlar det inte bara om att avstÄ frÄn mat, utan ocksÄ om att kontrollera sina kÀnslor och vara extra snÀll mot andra.
Enligt islamisk tro fastade profeten Muhammed nÀr han fick de första verserna i Koranen, islams heliga bok. Detta Àr en av de viktigaste anledningarna till att muslimer fastar under Ramadan. MÄnga ser ocksÄ fastan som ett sÀtt att lÀra sig sjÀlvbehÀrskning och tÄlamod. Det ger en inblick i hur det kan vara för mÀnniskor som lever i fattigdom och hunger varje dag. Att göra uppoffringar Àr viktigt i mÄnga religioner, och vi ser liknande exempel pÄ fastor inom bÄde kristendom och judendom.
Att fasta kan vara tufft, sÄ det Àr inte alla som behöver göra det. Gravida kvinnor, smÄ barn, Àldre, sjuka eller de som reser behöver inte fasta. Ramadan Àr en tid för eftertanke, gemenskap och att tÀnka pÄ andra. Det Àr en tid dÄ muslimer försöker vara de bÀsta versionerna av sig sjÀlva och komma nÀrmare sin tro.
5. VallfĂ€rden â hajj

VallfÀrden till Mekka (hajj) Àr en religiös handling för mÀn och kvinnor. Under hajj gÄr muslimer sju varv runt Kaba.
Har du hört talas om hajj? Det Àr en jÀtteviktig resa för muslimer, en pilgrimsfÀrd till Mekka i Saudiarabien. TÀnk dig att du sparar hela livet för att göra en resa som verkligen betyder nÄgot, en resa som förÀndrar dig. Hajj Àr precis det för mÄnga muslimer.
Enligt Koranen, islams heliga bok, ska alla muslimer som har möjlighet försöka göra hajj minst en gÄng i livet. Det Àr som en dröm som gÄr i uppfyllelse! Resan görs under en speciell tid pÄ Äret, i den sista mÄnaden av den islamiska kalendern.
Varför just Mekka? Jo, muslimer tror att det var profeten Abraham (som ocksÄ Àr viktig i judendomen och kristendomen) och hans son Ismael som byggde Kaba, en stor, kubformad byggnad som stÄr i Mekka. Kaba Àr som en symbol för Guds enhet och Àr det viktigaste stÀllet inom islam. Under hajj gÄr pilgrimer runt Kaba och ber tillsammans.
De som har gjort hajj fÄr ofta lÀgga till "hajj" framför sitt namn, som en hederstitel. Det Àr ett tecken pÄ att de har gjort nÄgot stort och viktigt.
Men det Àr inte alltid sÄ lÀtt att Äka pÄ hajj. TÀnk dig att det bara finns plats för ett visst antal personer i Mekka varje Är, runt tvÄ miljoner. Det betyder att inte alla som vill kan Äka. Dessutom kostar resan mycket pengar, och mÄnga muslimer har inte rÄd. Vissa tycker ocksÄ att det Àr bÀttre att hjÀlpa fattiga istÀllet för att lÀgga pengar pÄ en dyr resa.
SÄ Àven om hajj Àr en av de fem grundpelarna inom islam, de viktigaste sakerna att göra som muslim, sÄ Àr det kanske inte alla som ser det som det allra viktigaste. Det stÄr faktiskt i Koranen att det finns andra saker som Àr viktigare. Men för de som har möjlighet att göra hajj Àr det en fantastisk och andlig upplevelse!
âOch fullgör vallfĂ€rden ⊠men om omstĂ€ndigheterna hindrar er att fullfölja den, ge dĂ„ vad ni har möjlighet att ge som offergĂ„va.â Koranen, sura 2:196
Sharias grunder

Halalgodis i Edinburgh innehÄller inte gelatin, som ofta finns i vanligt godis. Gelatin kan komma frÄn slakterirester, exempelvis gris, vilket Àr ett problem för muslimer som följer halalregler.
Sharia bygger pÄ tvÄ viktiga kÀllor:
- Koranen: Islams heliga bok, som muslimer tror innehÄller Guds direkta ord.
- Muhammeds sunna: Profeten Muhammeds sÀtt att leva, hans handlingar och uttalanden. Det Àr som att lÀra sig av det bÀsta exemplet pÄ hur man ska vara en god mÀnniska.
Vad betyder sharia i vardagen?
För de flesta muslimer handlar sharia om att vara snÀll, Àrlig och hjÀlpsam. Det kan ocksÄ handla om att ta hand om miljön, eftersom muslimer ser skapelsen som en gÄva frÄn Gud. En kÀnd hadith, ett uttalande av profeten Muhammed, sÀger att en sann muslim vill andra vÀl, precis som man vill sig sjÀlv. TÀnk pÄ det som en muslimsk version av den gyllene regeln, som finns i mÄnga religioner.
Halal och Haram:
Sharia delar in handlingar i tvÄ kategorier:
- Haram: Saker som Àr förbjudna, som att skada andra, vara oÀrlig eller missbruka sin kropp.
- Halal: Saker som Àr tillÄtna och bra, som att studera, hjÀlpa andra och vara en god vÀn.
Tolkningar genom historien:
Eftersom Koranen inte ger svar pÄ alla frÄgor, har lÀrda muslimer, kallade rÀttslÀrda, försökt förstÄ och tolka den. De har ocksÄ tittat pÄ Muhammeds sunna för att fÄ vÀgledning. Dessa tolkningar har ibland skiljt sig Ät, och dÀrför har olika "rÀttsskolor" uppstÄtt inom islam.
Sharia idag:
Sharia Àr inte nÄgot statiskt. Eftersom vÀrlden förÀndras, mÄste rÀttslÀrda hela tiden göra nya tolkningar för att ge rÄd om moderna frÄgor som inte fanns förr i tiden. Sharia ska vara en levande vÀgledning, relevant för muslimer i alla tider.
Islams Högtider: En VÀrld av Traditioner

Under id al-fi tr blir det fest. MÄnga muslimer firar med familj och slÀkt.
MÄnkalendern: En Tidsresa
Det islamiska Äret följer en mÄnkalender, vilket betyder att varje mÄnad börjar med en ny fullmÄne. Eftersom mÄnÄret Àr lite kortare Àn det solÄr vi anvÀnder i Sverige, flyttas de islamiska högtiderna framÄt ungefÀr tio dagar varje Är. TÀnk er sjÀlva, det innebÀr att Ramadan kan infalla under olika Ärstider!
Id al-fitr: Fastebrytandets GlÀdje
En av de viktigaste högtiderna Àr id al-fitr, som markerar slutet pÄ Ramadan, den heliga fastemÄnaden. Efter en mÄnad av eftertanke och sjÀlvdisciplin, Àr det dags för fest! Redan pÄ morgonen den sista dagen av fastan samlas familjer i moskéerna för att be tillsammans.
Sedan fylls kvĂ€llen och de följande dagarna av glĂ€dje, gemenskap och stora festmĂ„ltider. Barnen brukar fĂ„ nya klĂ€der, presenter och pengar â en riktig höjdpunkt! Man skickar ocksĂ„ kort och hĂ€lsningar till vĂ€nner och familj. Det finaste av allt Ă€r kanske att man under id al-fitr ger extra mycket till de som har det svĂ„rt. Det Ă€r ocksĂ„ dĂ„ mĂ„nga betalar zakat, en viktig religiös skyldighet att hjĂ€lpa de behövande.
Id al-adha: Offerfestens Betydelse
En annan stor högtid Àr id al-adha, offerfesten, som firas under den mÄnad dÄ mÄnga muslimer vallfÀrdar till Mecka. Den hÀr festen minns en viktig berÀttelse om profeten Abraham. Gud satte Abraham pÄ prov och bad honom att offra sin son Ismael. Abraham var redo att lyda Guds befallning, men i sista stund stoppades han, och istÀllet fick han offra ett djur.
Den hÀr berÀttelsen finns faktiskt ocksÄ i judendomen och kristendomen, men dÀr handlar det om Abrahams andra son, Isak. Id al-adha pÄminner oss om vikten av tro, lydnad och att vara beredd att offra nÄgot för det man tror pÄ.
PÄ id al-adha slaktar man ofta djur pÄ landsbygden och ger köttet till fattiga. De som inte kan slakta donerar pengar. Offerfesten firas med familj och slÀkt.

TvÄ tjejer i Lagos, Nigerias huvudstad, har gjort sig fina för att fira id aladha.
Profeten Muhammeds Födelsedag och Nattliga Resa
Visste ni att mÄnga muslimer runt om i vÀrlden firar profeten Muhammeds födelsedag, en högtid som kallas Mawlid? MÄnga ser det som en vÀldigt viktig dag, nÀstan som en vÀndpunkt i historien! Man minns och uppskattar profetens liv och budskap.
En annan viktig hÀndelse som firas Àr Isra och Miraj. Det handlar om en speciell natt dÄ profeten Muhammed sÀgs ha rest till Jerusalem och sedan vidare upp till himlen. FörestÀll er vilken otrolig resa! Denna hÀndelse Àr ett bevis pÄ profetens starka band till Gud och en kÀlla till inspiration för mÄnga muslimer. Genom att fira dessa hÀndelser, minns muslimer viktiga delar av sin historia och tro.

NÀr man firar Muhammeds födelsedag kan man skicka en hÀlsning till sina slÀktingar.
Shiamuslimska Högtider: Mer Àn bara gemensamma fester
Precis som andra muslimer firar shiamuslimer de stora muslimska högtiderna, men de har ocksÄ sina egna speciella dagar. TÀnk pÄ det som att ha gemensamma födelsedagar i familjen, men ocksÄ egna, unika tillfÀllen att fira!
En av de viktigaste shiamuslimska högtiderna Àr ashura. Den Àr inte som en vanlig fest, utan mer en tid för att minnas och hedra Husayn, som var sonson till profeten Muhammed. Husayn dödades i en strid för lÀnge sedan, pÄ 600-talet, i en konflikt mellan olika grupper inom islam. Ashura Àr en viktig dag för eftertanke och sorg.
En annan betydelsefull högtid Àr id al-ghadir. Den hÀr dagen Àr fylld med glÀdje! Shiamuslimer firar att profeten Muhammed, enligt deras tro, valde ut Ali (som var bÄde hans kusin och svÀrson) till att bli ledare efter honom. Det Àr som att utse nÄgon till kapten för ett viktigt lag!
Faktum Àr att shiamuslimer har ungefÀr 14 viktiga högtider varje Är. Det kan vara dagar dÄ de minns viktiga personer, som profeten Muhammeds dotter Fatima, eller firar deras födelse och död. Varje högtid ger en möjlighet att lÀra sig mer om historien och de viktiga vÀrderingarna inom shiaislam.
ĂvergĂ„ngsriter inom islam

Ett muslimskt par gifter sig och skriver under sitt Ă€ktenskapsÂkontrakt i en moskĂ© i Indonesien.
Islam har viktiga traditioner som markerar olika skeden i livet, frÄn födelse till Àktenskap. LÄt oss ta en titt pÄ nÄgra av dem:
Födelsen och namnet:
NÀr ett muslimskt barn föds Àr det en stor glÀdje! UngefÀr en vecka efter födseln Àr det vanligt att barnet fÄr sitt namn under en festlig ceremoni. En fin tradition Àr att man rakar av barnets hÄr och ger en gÄva till vÀlgörenhet som motsvarar hÄrets vikt i guld eller silver. Det Àr ett sÀtt att dela med sig och tÀnka pÄ andra.
OmskÀrelse:
MĂ„nga muslimska pojkar genomgĂ„r omskĂ€relse, oftast nĂ€r de Ă€r mellan fem och sju Ă„r. Det innebĂ€r att man tar bort en liten bit hud frĂ„n penisens yttersta del. Det hĂ€r Ă€r en gammal sed som pĂ„minner om judisk tradition. Ăven om det inte stĂ„r nĂ„got om omskĂ€relse i Koranen, sĂ„ finns det berĂ€ttelser om profeten Abraham som var omskuren, och dĂ€rför gör mĂ„nga muslimer det.
Att bli vuxen:
Under fastemÄnaden ramadan trÀnar muslimska barn pÄ att fasta. De kanske börjar med att inte Àta eller dricka pÄ eftermiddagen, och sedan fastar de lÀngre stunder nÀr de blir Àldre. NÀr barnen klarar av att fasta hela ramadan ses de ofta som vuxna i religiös mening. Ramadan Àr en tid för eftertanke, tacksamhet och gemenskap.
Ăktenskap och familj:
Inom islam ses det som nÄgot fint att bilda familj och fÄ barn. För att ett Àktenskap ska vara giltigt mÄste bÄde mannen och kvinnan vara överens om att gifta sig. De skriver under ett Àktenskapskontrakt, och mannen ger kvinnan en brudgÄva, ofta en summa pengar, som hon fÄr behÄlla Àven om de skulle skilja sig.
Islam har en positiv syn pÄ kÀrlek och relationer. Tanken Àr att bÄde mannen och kvinnan ska njuta av kÀrleken inom Àktenskapet. Om en man inte kan ha samlag, har kvinnan rÀtt att skilja sig. Samtidigt Àr det vanligast att man ser att sex bara ska ske inom Àktenskapet.
MÄnga religiösa lÀrda anser att sexuella handlingar bör ske inom ett Àktenskap mellan en man och en kvinna. Vissa tolkningar av islam tillÄter inte onani, otrohet eller homosexualitet. Men det Àr viktigt att komma ihÄg att alla muslimer inte tolkar religionen pÄ samma sÀtt, och det finns diskussioner om samkönade Àktenskap.
Död och begravning
Inom islam Àr det viktigt att ordna begravningen sÄ snart som möjligt efter dödsfallet. Den avlidne muslimen begravs i en grav i jorden, liggande pÄ sin högra sida med ansiktet riktat mot Mekka. Vanligtvis lÀser en Àldre manlig slÀkting ur Koranen vid graven. Avslutningsvis kan nÄgon strö tre nÀvar jord över den döda.

En muslimsk begravning har precis Àgt rum.
Döden markerar slutet pÄ livet hÀr pÄ jorden, men ocksÄ början pÄ ett evigt liv. Inom islam tror man att alla mÀnniskor kommer att ÄteruppstÄ pÄ Domens dag. De som levt rÀttskaffigt hamnar i paradiset, medan de som gjort onda handlingar straffas.
âAv denna jord har Vi skapat er och till den lĂ„ter Vi er vĂ€nda tillbaka och ur den skall ni enligt VĂ„r vilja stiga fram Ă€nnu en gĂ„ng.â Koranen, sura 20:55