LĂ€suppgift 2: Kristendomen i Norden

Religionskunskap
‱
LÀsa och höra
‱
för 5 mÄnader sedan
VĂ€rldsreligionerna
Abrahamitiska religioner
Jonathan Hansson
Mobergsskolan

Före!Àsning

Kristendomen i Norden

  1. Titta pÄ förelÀsningen för att skaffa dig förkunskaper
  2. LĂ€s texten
  3. Gör uppgifterna

OBS. Lyssna pÄ poden/ljudfilen om du behöver fÄ innehÄllet muntligt eller om du Àr intresserad av fördjupning.

LĂ€suppgift 1.2

Kristendom ersÀtter Asatron

Kristenhetens fyra faser

Kristendomen kom till Norden efter att den funnits i Mellanöstern och södra Europa i tusen Är. Kristendomen har förÀndrats mycket i Sverige sedan dess. Utvecklingen kan beskrivas i fyra historiska teman.

Först kristnandet som innebar att den fornnordiska religionen successivt ersattes av kristendomen DÀrefter följde reformationen pÄ 1500-talet som innebar att Sverige bröt med den katolska kyrkan och blev ett protestantiskt land Under 1800-talet skedde en vÀckelse som ledde till att nya religiösa rörelser bildades Slutligen har vi sekulariseringen under 1900-talet och framÄt som har inneburit att religionens inflytande i samhÀllet har minskat

Kristendomens första tid i Norden

Bild:

En hÀllristning frÄn Sika gÄrd i Uppland kan vara den Àldsta bilden av en svensk gudstjÀnst. Forskarna Àr osÀkra pÄ tolkningen av bilden och runorna.

FrĂ„n Tor till Gud – Kristendomens Ankomst till Norden

Innan kristendomen blev stor i Norden, trodde folk pĂ„ mĂ„nga gudar och gudinnor. TĂ€nk er Oden, Tor, Freja – de var som superkĂ€ndisar! Man offrade till dem för att fĂ„ bra skördar och skydd. Men nĂ€r och hur började folk i Norden höra talas om kristendomen? Det Ă€r lite av ett mysterium, men vi vet att vikingarna, med sina lĂ„nga resor, stötte pĂ„ folk med olika religioner. I fjĂ€rran lĂ€nder som Bagdad trĂ€ffade de muslimer, och i stĂ€der som Konstantinopel sĂ„g de kristna med andra traditioner Ă€n de de mötte i vĂ€stra Europa. Snart började missionĂ€rer frĂ„n England och Tyskland komma hit för att berĂ€tta om sin tro.

Kungar som sa "Ja" till Kristus

PÄ runstenar frÄn 900-talet hittar vi kristna kors och ordet "Gud". Det visar att kristendomen började fÄ fotfÀste. Det var nog de mÀktiga hövdingarna och rika personerna som först nappade pÄ den nya religionen. Runt Är 1000 tog det fart ordentligt, nÀr kungarna i Sverige, Norge och Danmark bestÀmde sig för att bli kristna.

Gammalt och Nytt Hand i Hand

Men bara för att kungen bytte religion, gjorde inte alla det. Gamla berÀttelser visar att folk fortsatte att offra till de gamla gudarna Ànda in pÄ 1100-talet. Och vet ni vad? MÄnga fortsatte att tro pÄ tomtar, vÀttar och andra övernaturliga vÀsen, samtidigt som de gick i kyrkan. Det var som att ha tvÄ vÀrldar samtidigt!

Kyrkorna – Mer Ă€n Bara Byggnader

Under 1100- och 1200-talen byggdes massor av kyrkor i Sverige. Kyrkan blev en viktig plats för att prata om livets stora frÄgor, som döden. De kristna ceremonierna, som dop, konfirmation, bröllop och begravning, blev viktiga hÀndelser i livet för alla.

Kyrkan blir Starkare

Senmedeltiden var en tuff tid. Digerdöden, en fruktansvĂ€rd sjukdom, dödade massor av mĂ€nniskor. Men mitt i allt detta blev kyrkan Ă€nnu mĂ€ktigare. Den Ă€gde mer och mer mark, och i Uppsala byggdes en jĂ€ttestor domkyrka. Ärkebiskopen, som var chef för kyrkan i Sverige, blev en av de mĂ€ktigaste personerna i landet. Och sĂ„ hade vi den heliga Birgitta, som startade en ny sorts kloster och blev Sveriges mest kĂ€nda helgon.

Kyrka och kungamakt blir ett

I början av 1500-talet spreds Luthers idéer till Sverige, vilket passade Gustav Vasa. Han var inte sÄ intresserad av de religiösa idéerna, utan mer av att bryta med pÄven och ta makten över kyrkan. Kyrkan var rik eftersom den Àgde mycket mark. DÀrför överfördes kyrkans mark till staten, vilket gjorde kungen Ànnu mÀktigare.

Detta brukar kallas reformationen Gustav Vasa sÄg ocksÄ till att Bibeln översattes till svenska Det gjorde det lÀttare för folk att förstÄ den kristna tron Nu behövde man inte lÀngre prÀsterna för att tolka vad som stod i Bibeln IstÀllet kunde man lÀsa den sjÀlv

Bild: MÄlning.

År 1541 fick Gustav Vasa den första svenska bibelöversĂ€ttningen. Julius Kronbergs mĂ„lning av detta trycktes pĂ„ ett svenskt frimĂ€rke 1941.

Sverige tar ett nytt steg: FrÄn katolskt till lutherskt!

TĂ€nk dig att du lever i Sverige för ungefĂ€r 500 Ă„r sedan. En stor förĂ€ndring Ă€r pĂ„ gĂ„ng! År 1527, under ett viktigt möte i VĂ€sterĂ„s, bestĂ€mde man att kungen skulle fĂ„ mer makt över kyrkan. IstĂ€llet för att pĂ„ven i Rom bestĂ€mde, skulle nu den svenska kungen vĂ€lja vilka som skulle leda kyrkan hĂ€r.

En annan stor grej var att gudstjĂ€nsterna nu skulle hĂ„llas pĂ„ svenska. Innan hade prĂ€sterna pratat latin, ett sprĂ„k som de flesta inte förstod. Nu skulle alla kunna hĂ€nga med i vad som sades och tĂ€nka sjĂ€lva kring det. Dessutom stĂ€ngdes alla kloster ner under 1500-talet – en riktigt stor förĂ€ndring!

Luther kommer in i bilden

Men det var inte bara att sÀga hejdÄ till det gamla. PÄ 1600-talet blev Martin Luthers idéer allt viktigare i Sverige. Luther tyckte att Bibeln skulle vara viktigare Àn pÄvens ord och att mÀnniskor skulle kunna lÀsa och tolka den sjÀlva. Nu började man rensa ut sÄdant i kyrkorna som pÄminde om den katolska tiden. BiktbÄsen försvann och en del helgonbilder plockades bort.

PrÀsterna fÄr koll pÄ lÀget (och folket)

År 1686 kom en ny lag som gav prĂ€sterna mer makt. De skulle nu kontrollera att alla i landet kunde sin kristendom. De Ă„kte runt till alla byar och förhörde folk hemma i deras stugor! Man skulle kunna lĂ€sa i Luthers katekes, en slags kortversion av Bibeln. Det gjorde att fler lĂ€rde sig lĂ€sa, men det gav ocksĂ„ prĂ€sterna Ă€nnu mer makt att bestĂ€mma hur folk skulle förstĂ„ sin religion.

Varför Àr det hÀr viktigt?

Det hÀr Àr en superviktig tid i Sveriges historia. Det handlar om makt, sprÄk och hur mÀnniskor tÀnker om sin tro. TÀnk efter: Hur skulle det vara att inte förstÄ sprÄket i kyrkan? Hur skulle det kÀnnas om nÄgon annan bestÀmde hur du skulle tolka din religion? Det hÀr Àr frÄgor som fortfarande Àr viktiga idag!

Protester mot statskyrkan

Bild: VÀckelsemöte.

Kyrkan utmanas – frĂ„n Dackefejden till frikyrkor

TÀnk dig ett Sverige dÀr alla inte alls var eniga om hur man skulle vara kristen! Redan nÀr Gustav Vasa pÄ 1500-talet bestÀmde sig för att bryta med den katolska kyrkan, var det mÄnga som protesterade. Nils Dacke, en smart och driven bonde frÄn SmÄland, ledde till och med ett stort uppror, Dackefejden. Dacke och hans anhÀngare var riktigt arga pÄ kungens nya idéer om hur kyrkan skulle vara.

Pietismen – en ny sorts tro

Under 1700-talet blev det svÄrare för kyrkan att ha full koll pÄ vad folk trodde pÄ. En anledning var pietismen, en ny rörelse som spred sig över Europa. Pietisterna tyckte att det viktigaste var att lÀsa Bibeln sjÀlv, sjunga och be tillsammans hemma i smÄ grupper. PrÀsterna gillade inte alls detta, de ville ju bestÀmma! DÀrför kom riksdagen med en lag, konventikelplakatet, som förbjöd privata religiösa möten. De som bröt mot lagen kunde straffas hÄrt. Det var som att staten sa: "Vi bestÀmmer hur du ska vara kristen!"

Industrialisering och nya idéer

PÄ 1800-talet hÀnde det massor i Sverige tack vare industrialiseringen. Folk flyttade till stÀderna för att jobba, och plötsligt var det inte lika sjÀlvklart att gÄ i kyrkan varje söndag. Tidigare var det faktiskt lag pÄ att man skulle gÄ i kyrkan, men nu kunde man strunta i det utan att fÄ problem.

Men mitt i allt det nya, började folk ocksÄ fundera pÄ nya sÀtt att vara kristna. Resande predikanter Äkte runt och spred idéer som metodism och baptism. De ordnade möten, Àven om det fortfarande var förbjudet! En del blev straffade med böter eller till och med fÀngelse. MÄnga valde dÄ att emigrera till USA, dÀr man fick tro precis vad man ville. TÀnk att riskera allt för sin tro!

Bild: Svartvitt fotografi.

Medlemmarna i Betlehems­kyrkan – en frikyrka – fotograferade efter en gudstjĂ€nst som de firat utomhus.

Konflikterna fortsatte, och 1858 avskaffades konventikelplakatet. TvÄ Är senare blev det tillÄtet att lÀmna Svenska kyrkan om man gick med i ett godkÀnt trossamfund. MÄnga frikyrkor bildades, som FrÀlsningsarmén och Pingströrelsen.

Religionsfrihet & kristendomens mÄnga ansikten i Sverige

TÀnk er ett Sverige dÀr kyrkan hade enorm makt, inte bara över folks tro, utan ocksÄ över skolan och samhÀllet i stort. SÄ var det förr, men under 1900-talet började detta förÀndras. Kommunerna tog över ansvaret för de fattiga, och i skolan fick kristendomen mindre plats. PrÀsternas inflytande minskade gradvis.

Men det fanns ocksÄ en vÀxande vilja att samarbeta mellan olika kristna grupper, nÄgot som kallas ekumenik. Nathan Söderblom, en svensk Àrkebiskop, blev en viktig person i detta arbete. Han ville bygga broar mellan olika kyrkor och skapa enighet.

En stor förÀndring kom 1951 dÄ Sverige fick total religionsfrihet. Det betydde att alla fick vÀlja sin egen tro, eller ingen tro alls, utan att staten skulle lÀgga sig i. Nu kunde man lÀmna Svenska kyrkan utan att behöva gÄ med i nÄgot annat godkÀnt samfund. Det var en stor seger för den personliga friheten!

En annan viktig hÀndelse var nÀr Svenska kyrkan bestÀmde sig för att tillÄta kvinnor att bli prÀster. För mÄnga var det ett steg framÄt, ett sÀtt att modernisera synen pÄ religion. Men det fanns ocksÄ de som var emot, som ansÄg att Bibeln inte gav stöd för kvinnliga prÀster. Man kompromissade genom att tillÄta prÀster som inte kunde samarbeta med en kvinnlig kollega att slippa. Idag Àr det faktiskt fler kvinnliga Àn manliga prÀster i Svenska kyrkan, och 2014 fick kyrkan sin första kvinnliga Àrkebiskop, Antje Jackélen. Det visar verkligen hur mycket som kan förÀndras!

Kristendomen i Sverige idag: 

En resa genom förÀndring

TĂ€nk dig att kyrkan och staten Ă€r som tvĂ„ vĂ€nner som bott ihop lĂ€nge, lĂ€nge. År 2000 bestĂ€mde de sig för att flytta isĂ€r, men de Ă€r fortfarande vĂ€nner! Det hĂ€r hĂ€nde med Svenska kyrkan och staten. Efter mĂ„nga Ă„r av diskussioner fick kyrkan Ă€ntligen friheten att bestĂ€mma mer sjĂ€lv, precis som en vuxen som flyttar hemifrĂ„n. Men staten ville Ă€ndĂ„ ha ett litet finger med i spelet. DĂ€rför finns det en lag som sĂ€ger att Svenska kyrkan tar hand om de flesta begravningsplatser i landet. Och vet du vad? VĂ„r kung eller drottning mĂ„ste fortfarande vara kristen, enligt lagen!

KÀrlek Àr kÀrlek: Samkönade Àktenskap i kyrkan

År 2009 hĂ€nde nĂ„got fantastiskt! DĂ„ bestĂ€mde riksdagen att alla, oavsett om man Ă€r kĂ€r i nĂ„gon av samma kön eller inte, har rĂ€tt att gifta sig. Och Svenska kyrkan var snabba pĂ„ bollen! De var en av de första kyrkorna i vĂ€rlden som sa "ja" till att prĂ€ster fĂ„r viga samkönade par. Det var en stor debatt innan, precis som nĂ€r kvinnor fick bli prĂ€ster. Men trots att inte alla var överens, sĂ„ blev det sĂ„. Precis som med kvinnliga prĂ€ster, fĂ„r en prĂ€st fortfarande sĂ€ga nej till att viga ett samkönat par, men dĂ„ mĂ„ste de hjĂ€lpa paret att hitta en annan prĂ€st som vill.

En fÀrgstark blandning av tro

För lĂ€nge sedan, pĂ„ 1970-talet, var nĂ€stan alla i Sverige medlemmar i Svenska kyrkan. Men tiderna förĂ€ndras! År 2020 var det bara hĂ€lften av befolkningen. Det hĂ€r var en av anledningarna till att kyrkan och staten "skilde sig". Om fler och fler mĂ€nniskor vĂ€ljer andra religioner eller ingen religion alls, kĂ€ndes det inte rĂ€tt att staten skulle ansvara för kyrkan.

Men Svenska kyrkan Àr fortfarande stor, med över fem miljoner medlemmar! Och idag finns det fler sÀtt Àn nÄgonsin att vara kristen i Sverige. Vi har mÄnga olika frikyrkor, och tack vare mÀnniskor som flyttat hit frÄn andra lÀnder finns det nu kyrkor som representerar kristna frÄn hela vÀrlden.

Men det stannar inte dÀr! Kristendomen har fÄtt sÀllskap av alla andra stora religioner. Judar byggde synagogor redan pÄ 1800-talet, och idag finns det moskéer i mÄnga svenska stÀder. I de större stÀderna kan du ocksÄ hitta tempel för sikher, buddhister och hinduer. Sverige Àr verkligen ett land dÀr mÄnga olika religioner fÄr plats!

FrÄgor

FrÄga 1: Vad var en viktig konsekvens av konventikelplakatet?

FrÄga 2: Vad hÀnde i Sverige under reformationen?

FrÄga 3: Vilken rörelse skedde under 1700-talet som utmanade kyrkans makt?

FrÄga 4: NÀr fick Sverige total religionsfrihet?

FrÄga 5: Vad kÀnnetecknade kristendomens ankomst till Norden och vilka förvandlingar genomgick den under Ärhundradena?

FrÄga 6: Vilken hÀndelse markerar början av kristnandet i Sverige?

FrÄga 7: Ordna följande hÀndelser, personer och företeelser i rÀtt tidsordning.

1.
Antje Jackelén blir Svenska kyrkans första kvinnliga Àrkebiskop.
2.
Konventikelplakatet avskaffas.
3.
Svenska kyrkan skiljs frÄn staten.
4.
Sverige fÄr religionsfrihet.
5.
Nathan Söderblom arbetar för ekumenik.
6.
MÄnga frikyrkor skapas.
7.
Svenska kyrkan fÄr sin första kvinnliga prÀst.
Kunskapsbanken - LĂ€suppgift 2: Kristendomen i Norden - Nextgen Classroom