LĂ€suppgift 2: Kristendomen i Norden
Före!Àsning
Kristendomen i Norden
- Titta pÄ förelÀsningen för att skaffa dig förkunskaper
- LĂ€s texten
- Gör uppgifterna
OBS. Lyssna pÄ poden/ljudfilen om du behöver fÄ innehÄllet muntligt eller om du Àr intresserad av fördjupning.
LĂ€suppgift 1.2
Kristendom ersÀtter Asatron
Kristenhetens fyra faser
Kristendomen kom till Norden efter att den funnits i Mellanöstern och södra Europa i tusen Är. Kristendomen har förÀndrats mycket i Sverige sedan dess. Utvecklingen kan beskrivas i fyra historiska teman.
Först kristnandet som innebar att den fornnordiska religionen successivt ersattes av kristendomen DÀrefter följde reformationen pÄ 1500-talet som innebar att Sverige bröt med den katolska kyrkan och blev ett protestantiskt land Under 1800-talet skedde en vÀckelse som ledde till att nya religiösa rörelser bildades Slutligen har vi sekulariseringen under 1900-talet och framÄt som har inneburit att religionens inflytande i samhÀllet har minskat
Kristendomens första tid i Norden

En hÀllristning frÄn Sika gÄrd i Uppland kan vara den Àldsta bilden av en svensk gudstjÀnst. Forskarna Àr osÀkra pÄ tolkningen av bilden och runorna.
FrĂ„n Tor till Gud â Kristendomens Ankomst till Norden
Innan kristendomen blev stor i Norden, trodde folk pĂ„ mĂ„nga gudar och gudinnor. TĂ€nk er Oden, Tor, Freja â de var som superkĂ€ndisar! Man offrade till dem för att fĂ„ bra skördar och skydd. Men nĂ€r och hur började folk i Norden höra talas om kristendomen? Det Ă€r lite av ett mysterium, men vi vet att vikingarna, med sina lĂ„nga resor, stötte pĂ„ folk med olika religioner. I fjĂ€rran lĂ€nder som Bagdad trĂ€ffade de muslimer, och i stĂ€der som Konstantinopel sĂ„g de kristna med andra traditioner Ă€n de de mötte i vĂ€stra Europa. Snart började missionĂ€rer frĂ„n England och Tyskland komma hit för att berĂ€tta om sin tro.
Kungar som sa "Ja" till Kristus
PÄ runstenar frÄn 900-talet hittar vi kristna kors och ordet "Gud". Det visar att kristendomen började fÄ fotfÀste. Det var nog de mÀktiga hövdingarna och rika personerna som först nappade pÄ den nya religionen. Runt Är 1000 tog det fart ordentligt, nÀr kungarna i Sverige, Norge och Danmark bestÀmde sig för att bli kristna.
Gammalt och Nytt Hand i Hand
Men bara för att kungen bytte religion, gjorde inte alla det. Gamla berÀttelser visar att folk fortsatte att offra till de gamla gudarna Ànda in pÄ 1100-talet. Och vet ni vad? MÄnga fortsatte att tro pÄ tomtar, vÀttar och andra övernaturliga vÀsen, samtidigt som de gick i kyrkan. Det var som att ha tvÄ vÀrldar samtidigt!
Kyrkorna â Mer Ă€n Bara Byggnader
Under 1100- och 1200-talen byggdes massor av kyrkor i Sverige. Kyrkan blev en viktig plats för att prata om livets stora frÄgor, som döden. De kristna ceremonierna, som dop, konfirmation, bröllop och begravning, blev viktiga hÀndelser i livet för alla.
Kyrkan blir Starkare
Senmedeltiden var en tuff tid. Digerdöden, en fruktansvĂ€rd sjukdom, dödade massor av mĂ€nniskor. Men mitt i allt detta blev kyrkan Ă€nnu mĂ€ktigare. Den Ă€gde mer och mer mark, och i Uppsala byggdes en jĂ€ttestor domkyrka. Ărkebiskopen, som var chef för kyrkan i Sverige, blev en av de mĂ€ktigaste personerna i landet. Och sĂ„ hade vi den heliga Birgitta, som startade en ny sorts kloster och blev Sveriges mest kĂ€nda helgon.
Kyrka och kungamakt blir ett
I början av 1500-talet spreds Luthers idéer till Sverige, vilket passade Gustav Vasa. Han var inte sÄ intresserad av de religiösa idéerna, utan mer av att bryta med pÄven och ta makten över kyrkan. Kyrkan var rik eftersom den Àgde mycket mark. DÀrför överfördes kyrkans mark till staten, vilket gjorde kungen Ànnu mÀktigare.
Detta brukar kallas reformationen Gustav Vasa sÄg ocksÄ till att Bibeln översattes till svenska Det gjorde det lÀttare för folk att förstÄ den kristna tron Nu behövde man inte lÀngre prÀsterna för att tolka vad som stod i Bibeln IstÀllet kunde man lÀsa den sjÀlv

à r 1541 fick Gustav Vasa den första svenska bibelöversÀttningen. Julius Kronbergs mÄlning av detta trycktes pÄ ett svenskt frimÀrke 1941.
Sverige tar ett nytt steg: FrÄn katolskt till lutherskt!
TÀnk dig att du lever i Sverige för ungefÀr 500 Är sedan. En stor förÀndring Àr pÄ gÄng! à r 1527, under ett viktigt möte i VÀsterÄs, bestÀmde man att kungen skulle fÄ mer makt över kyrkan. IstÀllet för att pÄven i Rom bestÀmde, skulle nu den svenska kungen vÀlja vilka som skulle leda kyrkan hÀr.
En annan stor grej var att gudstjĂ€nsterna nu skulle hĂ„llas pĂ„ svenska. Innan hade prĂ€sterna pratat latin, ett sprĂ„k som de flesta inte förstod. Nu skulle alla kunna hĂ€nga med i vad som sades och tĂ€nka sjĂ€lva kring det. Dessutom stĂ€ngdes alla kloster ner under 1500-talet â en riktigt stor förĂ€ndring!
Luther kommer in i bilden
Men det var inte bara att sÀga hejdÄ till det gamla. PÄ 1600-talet blev Martin Luthers idéer allt viktigare i Sverige. Luther tyckte att Bibeln skulle vara viktigare Àn pÄvens ord och att mÀnniskor skulle kunna lÀsa och tolka den sjÀlva. Nu började man rensa ut sÄdant i kyrkorna som pÄminde om den katolska tiden. BiktbÄsen försvann och en del helgonbilder plockades bort.
PrÀsterna fÄr koll pÄ lÀget (och folket)
à r 1686 kom en ny lag som gav prÀsterna mer makt. De skulle nu kontrollera att alla i landet kunde sin kristendom. De Äkte runt till alla byar och förhörde folk hemma i deras stugor! Man skulle kunna lÀsa i Luthers katekes, en slags kortversion av Bibeln. Det gjorde att fler lÀrde sig lÀsa, men det gav ocksÄ prÀsterna Ànnu mer makt att bestÀmma hur folk skulle förstÄ sin religion.
Varför Àr det hÀr viktigt?
Det hÀr Àr en superviktig tid i Sveriges historia. Det handlar om makt, sprÄk och hur mÀnniskor tÀnker om sin tro. TÀnk efter: Hur skulle det vara att inte förstÄ sprÄket i kyrkan? Hur skulle det kÀnnas om nÄgon annan bestÀmde hur du skulle tolka din religion? Det hÀr Àr frÄgor som fortfarande Àr viktiga idag!
Protester mot statskyrkan

Kyrkan utmanas â frĂ„n Dackefejden till frikyrkor
TÀnk dig ett Sverige dÀr alla inte alls var eniga om hur man skulle vara kristen! Redan nÀr Gustav Vasa pÄ 1500-talet bestÀmde sig för att bryta med den katolska kyrkan, var det mÄnga som protesterade. Nils Dacke, en smart och driven bonde frÄn SmÄland, ledde till och med ett stort uppror, Dackefejden. Dacke och hans anhÀngare var riktigt arga pÄ kungens nya idéer om hur kyrkan skulle vara.
Pietismen â en ny sorts tro
Under 1700-talet blev det svÄrare för kyrkan att ha full koll pÄ vad folk trodde pÄ. En anledning var pietismen, en ny rörelse som spred sig över Europa. Pietisterna tyckte att det viktigaste var att lÀsa Bibeln sjÀlv, sjunga och be tillsammans hemma i smÄ grupper. PrÀsterna gillade inte alls detta, de ville ju bestÀmma! DÀrför kom riksdagen med en lag, konventikelplakatet, som förbjöd privata religiösa möten. De som bröt mot lagen kunde straffas hÄrt. Det var som att staten sa: "Vi bestÀmmer hur du ska vara kristen!"
Industrialisering och nya idéer
PÄ 1800-talet hÀnde det massor i Sverige tack vare industrialiseringen. Folk flyttade till stÀderna för att jobba, och plötsligt var det inte lika sjÀlvklart att gÄ i kyrkan varje söndag. Tidigare var det faktiskt lag pÄ att man skulle gÄ i kyrkan, men nu kunde man strunta i det utan att fÄ problem.
Men mitt i allt det nya, började folk ocksÄ fundera pÄ nya sÀtt att vara kristna. Resande predikanter Äkte runt och spred idéer som metodism och baptism. De ordnade möten, Àven om det fortfarande var förbjudet! En del blev straffade med böter eller till och med fÀngelse. MÄnga valde dÄ att emigrera till USA, dÀr man fick tro precis vad man ville. TÀnk att riskera allt för sin tro!

Medlemmarna i BetlehemsÂkyrkan â en frikyrka â fotograferade efter en gudstjĂ€nst som de firat utomhus.
Konflikterna fortsatte, och 1858 avskaffades konventikelplakatet. TvÄ Är senare blev det tillÄtet att lÀmna Svenska kyrkan om man gick med i ett godkÀnt trossamfund. MÄnga frikyrkor bildades, som FrÀlsningsarmén och Pingströrelsen.
Religionsfrihet & kristendomens mÄnga ansikten i Sverige
TÀnk er ett Sverige dÀr kyrkan hade enorm makt, inte bara över folks tro, utan ocksÄ över skolan och samhÀllet i stort. SÄ var det förr, men under 1900-talet började detta förÀndras. Kommunerna tog över ansvaret för de fattiga, och i skolan fick kristendomen mindre plats. PrÀsternas inflytande minskade gradvis.
Men det fanns ocksÄ en vÀxande vilja att samarbeta mellan olika kristna grupper, nÄgot som kallas ekumenik. Nathan Söderblom, en svensk Àrkebiskop, blev en viktig person i detta arbete. Han ville bygga broar mellan olika kyrkor och skapa enighet.
En stor förÀndring kom 1951 dÄ Sverige fick total religionsfrihet. Det betydde att alla fick vÀlja sin egen tro, eller ingen tro alls, utan att staten skulle lÀgga sig i. Nu kunde man lÀmna Svenska kyrkan utan att behöva gÄ med i nÄgot annat godkÀnt samfund. Det var en stor seger för den personliga friheten!
En annan viktig hÀndelse var nÀr Svenska kyrkan bestÀmde sig för att tillÄta kvinnor att bli prÀster. För mÄnga var det ett steg framÄt, ett sÀtt att modernisera synen pÄ religion. Men det fanns ocksÄ de som var emot, som ansÄg att Bibeln inte gav stöd för kvinnliga prÀster. Man kompromissade genom att tillÄta prÀster som inte kunde samarbeta med en kvinnlig kollega att slippa. Idag Àr det faktiskt fler kvinnliga Àn manliga prÀster i Svenska kyrkan, och 2014 fick kyrkan sin första kvinnliga Àrkebiskop, Antje Jackélen. Det visar verkligen hur mycket som kan förÀndras!
Kristendomen i Sverige idag:Â
En resa genom förÀndring
TÀnk dig att kyrkan och staten Àr som tvÄ vÀnner som bott ihop lÀnge, lÀnge. à r 2000 bestÀmde de sig för att flytta isÀr, men de Àr fortfarande vÀnner! Det hÀr hÀnde med Svenska kyrkan och staten. Efter mÄnga Är av diskussioner fick kyrkan Àntligen friheten att bestÀmma mer sjÀlv, precis som en vuxen som flyttar hemifrÄn. Men staten ville ÀndÄ ha ett litet finger med i spelet. DÀrför finns det en lag som sÀger att Svenska kyrkan tar hand om de flesta begravningsplatser i landet. Och vet du vad? VÄr kung eller drottning mÄste fortfarande vara kristen, enligt lagen!
KÀrlek Àr kÀrlek: Samkönade Àktenskap i kyrkan
à r 2009 hÀnde nÄgot fantastiskt! DÄ bestÀmde riksdagen att alla, oavsett om man Àr kÀr i nÄgon av samma kön eller inte, har rÀtt att gifta sig. Och Svenska kyrkan var snabba pÄ bollen! De var en av de första kyrkorna i vÀrlden som sa "ja" till att prÀster fÄr viga samkönade par. Det var en stor debatt innan, precis som nÀr kvinnor fick bli prÀster. Men trots att inte alla var överens, sÄ blev det sÄ. Precis som med kvinnliga prÀster, fÄr en prÀst fortfarande sÀga nej till att viga ett samkönat par, men dÄ mÄste de hjÀlpa paret att hitta en annan prÀst som vill.
En fÀrgstark blandning av tro
För lÀnge sedan, pÄ 1970-talet, var nÀstan alla i Sverige medlemmar i Svenska kyrkan. Men tiderna förÀndras! à r 2020 var det bara hÀlften av befolkningen. Det hÀr var en av anledningarna till att kyrkan och staten "skilde sig". Om fler och fler mÀnniskor vÀljer andra religioner eller ingen religion alls, kÀndes det inte rÀtt att staten skulle ansvara för kyrkan.
Men Svenska kyrkan Àr fortfarande stor, med över fem miljoner medlemmar! Och idag finns det fler sÀtt Àn nÄgonsin att vara kristen i Sverige. Vi har mÄnga olika frikyrkor, och tack vare mÀnniskor som flyttat hit frÄn andra lÀnder finns det nu kyrkor som representerar kristna frÄn hela vÀrlden.
Men det stannar inte dÀr! Kristendomen har fÄtt sÀllskap av alla andra stora religioner. Judar byggde synagogor redan pÄ 1800-talet, och idag finns det moskéer i mÄnga svenska stÀder. I de större stÀderna kan du ocksÄ hitta tempel för sikher, buddhister och hinduer. Sverige Àr verkligen ett land dÀr mÄnga olika religioner fÄr plats!