Läsuppgift 2:

Centrala Tankegångar

Snabbfakta om juden­domen idag

• Monoteistisk religion: En enda Gud som har all makt och är god.
• Central religiös tanke: Judar har en plikt att göra goda handlingar varje dag under sitt liv.
• Antal judar i världen: cirka 15 miljoner
• Antal judar i Sverige: cirka 20 000
• Viktiga textsamlingar: Tanakh/Biblen (GT) och Talmud
• Så kallas en gudstjänstlokal: synagoga
• Några viktiga högtider: jom kippur (försoningsdagen), pesach (påskhögtiden).
• Så kallas en religiös ledare/lärare: rabbin

Judendomens grunder

Gudstjänst i Grand synagogue, Paris. Paris har 14 synagogor, vilket visar en stor judisk minoritet. Frankrike är, med ca 500 000 medlemmar, världens tredje största judiska land.

Judendomens kärntankar – en sammanfattning

Judendomen, en religion med djupa rötter, bygger på några viktiga idéer som du hittar i deras heliga texter och hur judar lever sin tro varje dag. Här är några av de viktigaste:

• En Gud, skaparen av allt: Judendomen lär att det bara finns en Gud. Denna Gud har skapat hela världen och har makten över allt. Viktigast av allt är att Gud är god och vill oss människor väl.
• Förbundet med Gud: Tänk dig att Gud har valt ut det judiska folket och gjort en speciell överenskommelse, ett förbund, med dem. Genom att följa Guds lagar och regler visar judarna att de respekterar och håller detta förbund heligt. Det är som ett löfte mellan dem och Gud.
• Hoppet om en bättre framtid: Judendomen tror på en tid i framtiden som kallas den "messianska tiden". Då kommer Gud att se till att alla människor kan leva tillsammans i fred och harmoni. Men fram till dess är det viktigaste att vi alla försöker leva våra liv så bra som möjligt, just här och nu. Fokus ligger på att göra rätt val och behandla varandra väl.

Judendomens Gud: En och Allsmäktig

Tänk dig att en romersk kejsare, en mäktig person, besöker en judisk rabbin, en klok lärare, och vill se hur judarnas Gud ser ut. Rabbinen förklarar att det är omöjligt. När kejsaren insisterar, tar rabbinen med honom ut i solen. Kejsaren kan inte titta direkt på solen. Då säger rabbinen: "Om du inte kan se på solen, som bara är en liten del av Guds skapelse, hur skulle du då kunna se Gud själv?"

En Gud, inte flera

Denna berättelse visar något viktigt om hur judar ser på Gud. För länge sedan trodde de flesta människor på många gudar, som man ofta kunde se i form av statyer. Men judarna var annorlunda. De var monoteister, vilket betyder att de bara trodde på en enda Gud. Denna Gud är så stor och mäktig att vi inte kan föreställa oss hur hen ser ut eller avbilda hen.

Gud och den fria viljan

Judendomen lär oss att Gud har skapat allt och har makt över allt. Gud är god och vill att vi ska ha det bra. Men Gud har också gett oss människor något väldigt speciellt: en fri vilja. Det betyder att vi kan välja hur vi vill leva våra liv och påverka världen omkring oss. Vi kan göra bra saker, men tyvärr också dåliga saker. Gud stoppar oss inte från att göra fel, eftersom hen respekterar vår fria vilja. Så, även om Gud är allsmäktig, har vi ett ansvar för våra egna handlingar.

Guds förbund med det judiska folket

Västra muren i Jerusalem är en viktig plats i judisk historia. Muren ligger intill Tempelberget och är det enda som återstår av det judiska tempel som revs ned av romerska soldater år 70 v.t.

En viktig tanke inom judendom är att det judiska folket härstammar från ”stamfadern” Abraham som enligt Tanakh (den judiska bibeln) levde i det land som idag kallas Israel för omkring 3 800 år sedan. En del av denna tanke är att Gud har skapat en särskild relation – ett förbund – med det judiska folket. I en av de heliga skrifterna står det ordagrant: 

”Ni skall vara mitt folk och jag skall vara er Gud” (Tanakh/GT Jeremia 30:22).

Relationen med Gud är det viktigaste

För många judar handlar det allra viktigaste i deras religion om att ha en stark relation till Gud. Det betyder ofta att man försöker följa Guds lära så gott man kan. En del judar ser det också som sin uppgift att visa andra människor hur Gud vill att vi ska leva och ta hand om världen.

Inte en Missionerande Religion

Till skillnad från kristendom och islam, försöker judendomen inte aktivt att få nya anhängare. En anledning till det, enligt vissa rabbiner (judiska ledare), är att judendomen tror att det finns många olika sätt att leva ett bra liv i Guds ögon. Andra religioner har sina egna vägar till Gud. Det är viktigt att komma ihåg att judendomen inte lär att judar skulle vara bättre eller mer värda än andra människor inför Gud.

Toran och tolkningstraditionerna

För många judar handlar religionen om att leva efter Guds lära. Den viktigaste källan till denna lära är Toran, som är en del av Tanakh (den judiska bibeln). Men det räcker inte bara att läsa Toran. Judendomen handlar också om att förstå och tolka texterna, och det har alltid funnits olika sätt att göra det.

Tänk till exempel på sabbaten, den judiska vilodagen. Toran säger att man inte får arbeta då. Men vad betyder det egentligen? Får man laga mat? Städa? Eller bara läsa en bok? Genom historien har judar diskuterat sådana frågor, och det finns inte alltid ett enkelt svar. Just det här visar hur viktigt det är med tolkning inom judendomen, och hur den kan påverka hur man lever sitt liv.

Den messianska tiden – fridens rike

I den judiska religionen finns ett starkt framtidshopp. En gång kommer Gud att upprätta ett fridens rike där världens alla konflikter har upphört:

“Folken skall inte lyfta svärd mot varandra och aldrig mer övas för krig.” Tanakh/GT Jesaja 2:4

Judendomen: Hopp om en bättre framtid och ansvar i nuet

Inom judendomen finns en stark tro på att världen en dag kommer att bli bättre, en ny tid då Guds vilja fullständigt förverkligas. Ett tecken på detta kan vara att en speciell ledare, Messias, framträder. Ordet "Messias" betyder att personen är utvald för att leda det judiska folket. Idag pratar många judar hellre om den "messianska tiden" än om en enskild ledare – en tid då fred och rättvisa råder.

Tikkun Olam: Alla kan bidra!

Ett viktigt begrepp är Tikkun Olam, som betyder "att laga världen". Det handlar om att göra världen bättre, mer likt hur Gud vill att den ska vara. Det fina är att alla, oavsett religion, kan delta i Tikkun Olam genom att bidra till en bättre miljö, kämpa mot orättvisor och hjälpa andra människor.

Fokus på här och nu

Men judendomen betonar också att vi inte bara ska vänta på en bättre framtid. Det är lika viktigt att göra gott och bekämpa det onda här och nu. Tanken är att vi inte får låta drömmen om den messianska tiden hindra oss från att agera för en bättre värld idag. I en av textsamlingen Talmuds skrifter återges vad rabbinen Hillel sa om detta för omkring 2 000 år sedan:

“Om jag inte tar vara på mig själv, vem skall då bry sig om mig? Men om jag enbart tar vara på mig själv, vem är jag då? Och om inte nu, så när?” Talmud: Pirke Avot 1:14

Den första meningen handlar enligt en vanlig tolkning om att alla bör förstå att de är värdefulla, och den följande om att man också måste bry sig om andra. Den sista meningen har tolkats som att man inte får vänta med att göra det rätta.

Heliga texter

Den Judiska Bibeln: 

En Skattkista av Berättelser och Visdom

Precis som många religioner har viktiga texter, har judendomen sin egen samling av heliga skrifter som kallas Tanakh – den judiska Bibeln. Den är full av berättelser, tankar och regler som är viktiga för judendomen.

Tanakh är egentligen ett slags smeknamn för de tre huvuddelarna som Bibeln är uppdelad i:

• Toran (Läran): Här får vi lära oss om judendomens viktigaste lagar och hur man ska leva som jude.
• Neviim (Profeterna): Denna del berättar om viktiga personer som varnade och vägledde folket.
• Ketuvim (Skrifterna): Här hittar vi poesi, visdomsord och historiska berättelser som ger oss insikt i det judiska livet.

Toran: Grunden till Allt

Toran är den första och kanske viktigaste delen av Tanakh. Den består av de fem Moseböckerna. Här får vi svar på stora frågor som:

• Hur skapades världen?
• Hur blev judarna Guds utvalda folk?
• Vilka löften (förbund) gav Gud till viktiga personer som Noa, Abraham och Mose?

Av alla texter i den judiska Bibeln, Tanakh, är Toran den allra viktigaste. En superviktig berättelse i Toran handlar om Mose. Han klättrade upp på berget Sinai och fick där ta emot Guds egen undervisning. Ordet "Tora" betyder just "lära", “visdom” eller “undervisning” på hebreiska – tänk dig att Gud visar vägen! Mose fick i uppdrag att hjälpa judarna att förstå hur man ska leva rätt och göra bra val. Han blev liksom en guide som visade dem vägen, enligt Guds vilja.

Torarullarna är värdefulla och läses med en pekpinne, jad. Toran är skriven på hebreiska från höger till vänster.

I judiska hem finns ofta en mezuza vid dörren, en rulle med citat från Moseböckerna som påminner om Gud. Många berör den när de går in eller ut.

Toran: Guds undervisning i skrift och ord

Inom judendomen är Toran central – det är som en guide för hur man ska leva sitt liv. Enligt berättelsen fick Mose den här guiden direkt från Gud.

Den skriftliga Toran

Tänk dig att Mose fick två stentavlor med de tio viktigaste reglerna, de så kallade budorden. Men det stannade inte där! Han fick också massor av andra texter med fler detaljerade instruktioner. Judiska lärda har räknat ut att det finns hela 613 sådana regler, eller mitzvot, i de här texterna. Allt detta skrevs ner i det som kallas Moseböckerna, och tillsammans utgör de den skriftliga Toran. Det är som grundboken i judendomen.

Den muntliga Toran

Men det finns mer! Enligt judisk tradition fick Mose inte bara skriftliga instruktioner, utan också en muntlig undervisning från Gud. Den här muntliga Toran är lika viktig som den skriftliga. Kunskapen om den har förts vidare från rabbiner (judiska lärare) till rabbiner genom generationer. Långt senare skrevs även den muntliga Toran ner och blev en del av något som kallas Talmud. Tänk på det som en stor samling förklaringar och diskussioner om den skriftliga Toran.

Sammanfattningsvis: Toran är alltså både en skriftlig och en muntlig tradition som tillsammans ger vägledning och förståelse inom judendomen.

Neviim – profeternas berättelser

Neviim är den andra viktiga samlingen av texter inom judendomen, och den handlar om israeliternas liv efter att de lämnat Egypten. Ordet "Neviim" betyder "profeter". Tänk dig en profet som en sorts budbärare – en person som, likt Mose, får i uppdrag att berätta för andra vad Gud vill.

I berättelserna i Neviim återkommer ett viktigt tema: När israeliterna följer Guds regler går det bra för dem, men om de struntar i dem, då går det dåligt. Man kan se Neviim som en fortsättning på berättelsen som började i Toran, närmare bestämt i Femte Mosebok. Här får vi veta hur det gick för israeliterna när de väl kom till det land som Gud hade lovat dem.

Kungarike, strider och starka ledare

Neviim berättar också om hur israeliterna, efter många tuffa strider, lyckades ta över landet Kanaan. Under den här tiden var israeliterna indelade i tolv olika stammar. Ibland gick stammarna ihop och leddes av en hövding, som också kallades domare. En av de mest kända domarna var Debora, en kvinna som beskrivs som en otroligt skicklig militär ledare, profet och författare. Hennes berättelse i Neviim visar verkligen vilken stark och inspirerande person hon var!

I en judisk handskrift från 1300-talets Tyskland avbildas kung Salomon på sin tron. Salomon var Israels tredje kung, och Davids son. I Talmud berättas att han fått sådan visdom av Gud att han kunde tala med djuren.

Israels födelse och de första kungarna

Efter att de tolv stammar som utgjorde Israels folk hade enats, bildade de ett rike som kallades Israel. Saul blev den första kungen, utsedd av profeten Samuel genom en ceremoni där han smordes med helig olja och kallades Messias, vilket betyder "den smorde".

Under kung Sauls regeringstid hotades Israel av filistéerna, ett starkt folk. När Saul inte lyckades skydda landet, utsågs David till ny kung. David lyckades besegra filistéerna och gjorde Israel till en mäktig nation. Han erövrade Jerusalem och placerade där Arken, en helig kista med stentavlorna som Mose mottagit från Gud. Därmed blev Jerusalem Israels huvudstad. Davids son Salomo efterträdde honom och lät bygga det första templet i Jerusalem.

Riket delas och katastrofen drabbar Israel

Senare uppstod konflikter bland israeliterna, vilket ledde till att riket delades i två: Nordriket, som fortsatte att heta Israel, och Sydriket, Juda, där Jerusalem låg. Enligt Neviim (en del av den judiska bibeln) erövrades Nordriket av assyrierna. Drygt hundra år senare invaderade babylonierna Juda, intog Jerusalem, förstörde templet och förde de viktigaste judarna som fångar till Babylon.

Profeternas budskap och kritik

Denna händelse var en stor katastrof för Israels folk. Profeterna menade att folket hade misslyckats med sitt uppdrag. De hade glömt att Gud hade befriat dem från slaveriet och gett dem budet att inte dyrka andra gudar. Dessutom hade de försummat sina medmänniskor, kämpat om makt och varit mer intresserade av rikedomar än att leva i enlighet med Guds vilja. Profeten Jeremia talade klarspråk:

"Folk från många länder skall ha sin väg förbi Jerusalem, och när de undrar varför Herren handlat så mot denna stora stad skall svaret bli: Därför att folket övergav förbundet med Herren, sin Gud, och föll ner för andra gudar och dyrkade dem.” Tanakh/GT Jeremia 22:8‒9

Ketuvim – skrifterna

Ketuvim är den sista delen av den judiska bibeln, Tanakh (som kristna kallar Gamla Testamentet). Den är full av olika typer av texter, som fortsätter att berätta om judarnas historia efter tiden som beskrivs i Neviim (Profeterna).

Kung Kyros och Återkomsten: Kung Kyros befriade judarna från Babylon, så de kunde återvända och återuppbygga Jerusalem.

Livets Frågor: Ketuvim utforskar livets viktiga frågor och presenterar inspirerande förebilder.

Tvivel och Tro – Predikaren och Job

Predikaren: Boken ifrågasätter livets mening och uppmanar oss att uppskatta små glädjeämnen och acceptera Guds plan. Jobs Bok: Job, en rättvis man, förlorar allt och boken skildrar hans hantering av sorg och acceptans av livets både bra och dåliga sidor.

Hopp och Kärlek – Psaltaren och Höga Visan

Psaltaren: En sångbok med 150 sånger, fyllda med sorg, tacksamhet och tillit till Gud.

Höga Visan: En hyllning till kärleken mellan två personer, fylld med glädje.

Visdomsord – Ordspråksboken: Innehåller kloka råd och levnadsregler, med grundtanken att ett liv enligt Guds vilja leder till framgång.

Judendomens religiösa handlingar

I Argentinas huvudstad finns Latinamerikas enda kosher McDonalds. Kosher är judendomens matregler, liknande islams halal.

Toran, judendomens viktigaste texter, är mer än bara en bok. Den är grunden för allt från gudstjänster i synagogan till mattraditioner och stora helger. Toran hjälper judar att förstå rätt och fel, och ger svar på livets stora frågor.

Inom judendomen är det inte bara viktigt att tro, utan framför allt att agera rätt. Det handlar om att vara god mot andra människor, visa respekt för Gud och ta hand om vår planet. Judendomen lär oss att det vi gör varje dag är viktigt, och att vardagliga handlingar kan vara lika viktiga som de religiösa ritualerna i synagogan. Med andra ord, hur vi lever våra liv är vår religion.

Vardagens tolkningar – att göra en mitzva

Att göra en god handling kallas att göra en mitzva. Det betyder att man gör en handling som motsvarar något av buden i Guds lära. I vardagen kan det ske när man besöker en sjuk person eller någon som man vet är ensam. Att ta hand om människor som lider nöd på andra sätt är också en sådan handling eftersom Gud gav Mose den här mitzvan – budet – i den skriftliga Toran:

• “Det kommer aldrig att saknas fattiga i landet. Därför ger jag dig denna befallning: Öppna handen för din broder, för den fattige och nödlidande i ditt land.” Tanakh/GT Femte Mosebok 15:11

Dagliga böner: Hör Israel!

Bönen är en annan religiös handling. Enligt traditionen läser vuxna judar en särskild bön vid tre tidpunkter varje dag: på morgonen, på eftermiddagen och på kvällen. Den bönen börjar så här:

“Hör, Israel! Herren är vår Gud, Herren är en.
Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, med hela din själ och med all din kraft.”  Tanakh/GT Femte Mosebok 6:4‒5

Även om det är långt ifrån alla judar som verkligen genomför de dagliga bönerna menar många att bönens inledande ord sammanfattar judendomens viktigaste tanke om förhållandet till Gud. Bönen ”Hör, Israel!” kallas shema. Den jämförs ibland med kristnas trosbekännelse och vittnesmålet inom islam.

Kosher – tillåten mat

I Toran finns det utförliga bestämmelser om vilken mat som är kosher, tillåten. Till det kommer många tolkningar som judar har gjort genom tiderna, och som rabbinerna har tolkat som kosher. Alla grönsaker är tillåtna men när det gäller mat som kommer från djur är reglerna noggranna. Man ska inte blanda kött- och mjölkmat, allt kött måste slaktas på ett särskilt sätt och kött från till exempel gris, häst och kamel är inte kosher. Alla skaldjur som räkor, kräftor och hummer är också förbjudna.

“Av deras kött får ni inte äta, och deras döda kroppar får ni inte vidröra. De skall vara orena för er.” Tanakh/GT Tredje Mosebok 11:8

Många judar undviker mat som innehåller sådant som inte är kosher. Det gäller även de som inte i övrigt tänker att de är särskilt religiösa. För dem är matreglerna en del av den kulturella gemenskapen mellan judar.