Läsuppgift 4:

Buddhism i Samhället

Buddhism idag

Buddhismen är en av världens största religioner med ungefär en halv miljard följare. De flesta buddhister bor i östra Asien, men många finns även i Nordamerika och Europa, både som immigranter och konvertiter.

Buddhismen: En resa från Indien till världen

För över 2000 år sedan föddes buddhismen i norra Indien. Tänk dig att missionärer och handelsmän tog med sig den nya läran på sina resor! Den spred sig snabbt till södra Indien och vidare ut i sydöstra Asien. I länder som Sri Lanka, Myanmar, Kambodja, Laos, Thailand och Vietnam är buddhismen fortfarande den största eller viktigaste religionen.

Idag hittar du flest buddhister i Kina, Korea och Japan, men även i många andra länder i östra och nordöstra Asien är buddhismen stor. Det var sjöfarare och handelsmän från Indien som först tog med sig buddhismen till dessa platser. Lite överraskande kanske, så finns det idag inte så många buddhister kvar i själva Indien.

Stor påverkan från möten med andra religioner

Både hinduismen och buddhismen har funnits länge och har många liknande idéer, som till exempel tron på att vi återföds och att våra handlingar (karma) påverkar vårt öde. De har inspirerat varandra genom historien.

En viktig skillnad är att buddhismen fokuserar på så kallade buddhor. Det är personer som nått upplysning och vet hur man slipper lidande och återfödelse, ett tillstånd som kallas nirvana. Siddhartha Gautama, som levde för ungefär 2500 år sedan, ses som den viktigaste buddhan i vår tid. Buddhister strävar efter att leva efter hans läror och regler.

I Thailands huvudstad Bangkok finns den här 69 meter höga Buddhastatyn.

Inom buddhismen finns det olika inriktningar, där de största är theravada i södra Asien och mahayana i östra Asien. Buddismen har förändrats mycket genom åren, speciellt när den spridits till nya länder och mött andra religioner och kulturer. Till exempel har buddhismen i Kina och Japan påverkats mycket av de lokala traditionerna där. Det betyder att hur buddhismen praktiseras kan se väldigt olika ut beroende på var i världen man befinner sig.

Grundläggande Fakta

• Religion med många olika drag: Många gudar och demoner, men ingen skapargud. Buddha tillbes, men är inte en gud utan den store läraren.
• Central religiös tanke: Genom många återfödelser och stor ansträngning kan en individ nå nirvana, befrielse från återfödelsens kretslopp.
• Antal buddhister i världen: cirka 490 miljoner
• Antal buddhister i Sverige: omkring 10 000
• Viktig religiös skrift: Tripitaka
• Så kallas en religiös byggnad: tempel, pagod, stupa
• Så kallas en religiös ledare: nunna eller munk
• Några viktiga religiösa högtider: vesak, dharma-dagen

Buddhismen i samhället idag

Indiska buddhister hyllar Ambedkar, den ”fjärde tillflykten”.

Precis som tillhöriga i andra religioner har buddhister skiftande åsikter och tankar om olika samhällsfrågor. Någon enhetlig uppfattning som alla buddhister håller med om finns inte. Här ger vi exempel på några aktuella frågor som diskuteras bland buddhister.

En lära utan kaster

Buddha föddes som en rik prins, och många av hans första följare kom också från fina familjer. Men inom buddhismen spelar det ingen roll vilken familj du kommer ifrån. Alla människor är unika individer. Det enda som räknas är att du själv jobbar för att bryta dig loss från återfödelsens cirkel. Visst, om du haft tur och fötts in i en bra familj (enligt karma), så kan det vara lite lättare

Idag har buddhismen inspirerat många människor i Indien som tidigare blivit illa behandlade på grund av sitt ursprung. En känd politiker, Ambedkar, som själv hade det svårt som barn, bytte till buddhismen och hjälpte hundratusentals andra att göra samma sak. Många ser Ambedkar som en hjälte, nästan som en extra viktig del av buddhismen vid sidan av Buddha själv, läran och gemenskapen.

Jämställdhet och sexualitet;

Killar, tjejer och buddhism – en lång historia

Precis som i många andra religioner har man inom buddhismen länge diskuterat vad det innebär att vara man eller kvinna. Kvinnor har ofta utövat sin tro hemma. Enligt gamla buddhistiska skrifter (Tripitaka) tyckte Buddha att alla, oavsett kön, kan nå upplysning (nirvana). Det var till och med kvinnor som blev nunnor tidigt, som Buddhas fostermor och fru.

Men även om kvinnor har varit viktiga inom buddhismen, har det oftast funnits fler munkar än nunnor. Munkarna har ofta haft de viktigaste jobben och ibland sett ner på nunnorna. Det finns till och med regler som säger att nunnor ska lyda munkar. Vissa munkar tycker inte ens att man kan göra nya fullvärdiga nunnor längre.

Feminism och nya tankar

Men tiderna förändras! Precis som i resten av världen tänker man annorlunda om killar och tjejer i buddhistiska länder nu. Thailändska nunnor får hjälp från buddhister i andra länder där det är vanligare med fullvärdiga nunnor, för att få mer respekt. Dalai Lama tycker också att det är bra att göra nya nunnor. Det finns till och med grupper av buddhister som är feminister, både i Asien och i västvärlden.

HBTQI och buddhism

Det verkar som att buddhister kanske tidigt var ganska öppna mot folk som var annorlunda. I gamla skrifter pratar man om fyra olika kön. Taiwan är det första buddhistiska landet som tillåter samkönade äktenskap. I Thailand diskuterar man frågan och även rättigheter för transpersoner.

Men i andra buddhistiska länder är man inte lika positiv till HBTQI-personer. I Sri Lanka är det till exempel olagligt med homosexuella handlingar. Men det är egentligen en gammal lag från när landet var en brittisk koloni, så det har inte så mycket med buddhismen att göra.

Fred och krig

I västvärlden har många en bild av buddhismen som en ovanligt lugn och fridsam religion. Det beror bland annat på att en viktig idé inom buddhismen är ahimsa, vilket betyder att man ska undvika våld och försöka lösa konflikter utan att skada någon. Tänk till exempel på Dalai Lama, den andlige ledaren från Tibet, som fick Nobels fredspris för att han alltid har kämpat för en fredlig lösning på problemen med Kina, som tagit över hans hemland.

Men det är viktigt att komma ihåg att även inom buddhismen finns det exempel på ledare som har använt våld för att nå sina mål. Ett skrämmande exempel är militärdiktaturen i Myanmar. De har behandlat den muslimska folkgruppen rohingya så illa, med så svåra förföljelser, att många människor runt om i världen anser att det handlar om etnisk rensning eller till och med folkmord.

Det här visar att det är lätt att ha en förenklad bild av en religion som bara fredlig eller bara våldsam. Verkligheten är ofta mer komplicerad än så. Det är viktigt att komma ihåg att det finns många olika sätt att tolka och leva ut en religion, och att människor kan använda religion för att rättfärdiga både goda och onda handlingar.

Protester mot behandlingen av rohingyer i Myanmar.

Olika tolkningar av makt; 

Buddhism och våld – en komplex fråga

Även om många buddhister är emot våld och betonar fred, har det funnits situationer där våld använts i buddhismens namn. Vissa menar att detta inte speglar buddhismens grundläggande lära, precis som våldshandlingar i andra religioner inte representerar hela den religionen.

En del buddhister ser makt som något positivt. De tror att ledare får sin position på grund av god karma. Enligt detta synsätt kan makthavare skapa stabilitet i samhället, vilket i sin tur gör det lättare för buddhister att leva enligt buddhismens fredliga principer. Tänk på hur mäktiga personer som kejsar Ashoka stöttade buddhismen för länge sedan.

Men alla buddhister håller inte med om detta. Vissa anser att våld aldrig är rätt, oavsett vem som använder det. Bara för att någon har makt betyder det inte att samhället automatiskt blir fredligt. Det är en fråga som buddhister kan ha olika åsikter om.

Thailändska fotbollsspelare lyssnar på nationalsången vända mot kungens porträtt.

Karma och miljö; 

Eko-dharma: När buddhismen möter klimatet

Har du tänkt på att allt vi gör har en konsekvens? Inom buddhismen finns en viktig idé som kallas karma – tanken att våra handlingar, både bra och dåliga, påverkar oss själva och världen omkring oss.

På senare tid har många buddhister börjat fundera på hur karmatanken kan kopplas till vår miljö och de stora klimatförändringarna som vi står inför. Det har lett till något som kallas eko-dharma.

Eko-dharma handlar om att kombinera de gamla buddhistiska idéerna med en modern förståelse för hur våra livsstilar påverkar planeten. Vi vet ju idag att det vi gör nu – hur vi reser, vad vi äter, hur mycket vi konsumerar – kommer att påverka framtiden för både oss själva och kommande generationer.

Eko-dharma uppmanar oss att tänka efter: Vilka "avtryck" lämnar vi efter oss? Hur kan vi leva mer hållbart och minska vår negativa påverkan på miljön? Genom att förstå sambandet mellan våra handlingar och deras konsekvenser kan vi göra mer medvetna val och bidra till en mer hållbar framtid.

I Nepal finns Kung Fu-nunnor som utövar kampsport och engagerar sig i politiska frågor. År 2016 cyklade 250 nunnor över 200 mil till Indien för att sprida budskap om miljö och kvinnors rättigheter.

Årliga högtider

Buddhismen har, som andra religioner, årliga högtider. Firandet varierar mellan länder på grund av historiska och kulturella skillnader. Här följer några exempel.

Vesak – den största högtiden

Vesak är en superviktig högtid för många buddhister, ungefär som en jättestor födelsedagsfest! Den firas varje år när det är fullmåne i april eller maj. De som följer theravadabuddhismen, till exempel i Thailand och Sri Lanka, minns då tre stora saker i Buddhas liv: att han föddes, att han blev upplyst (vaknade upp) och att han nådde nirvana (ett slags paradis). Folk pyntar sina hem med blommor och tänder ljus och lyktor. Lyktorna är som en påminnelse om att Buddhas lära spred ljus och kunskap till hela världen

I Japan firas Buddhas födelsedag med Hana Matsuri. Folk bär kimonos och deltar i parader med blomvagnar. I templen offrar man blommor vid Buddhastatyer.

Dharmadagen

I buddhismen firar man dharman, Buddhas lära, med flera olika högtider. En viktig dag är dharmadagen i juli, då buddhister minns Buddhas första predikan.

I Sri Lanka firas poson i juni. Då är det stora parader med bilder av Mahinda, som enligt legenden var den som tog buddhismen till Sri Lanka för över 2000 år sedan. Han skickades dit som missionär av sin pappa, kejsar Ashoka. Många gör också pilgrimsfärder till platserna där Mahinda först kom till ön.

Under Posonfestivalen i Sri Lankas huvudstad Colombo tävlar man om vem som gjort de finaste lyktorna till Mahindas ära.

Högtider för sanghan

Magha Puja är en superviktig högtid för många buddhister, nästan lika viktig som Vesak! Den firas för att minnas en speciell dag för länge sen, då Buddha träffade 1250 av sina lärjungar. Enligt berättelsen var det bara tre månader innan Buddha uppnådde nirvana, ett slags andligt uppvaknande. Just den dagen berättade Buddha om 227 regler för hur munkar skulle leva. Därför kallas Magha Puja också för Sanghadagen – en dag för gemenskapen (sangha) av alla buddhister.

Magha Puja är jättestort i Thailand, och firas också mycket i länder runt omkring som Myanmar, Kambodja, Laos och Sri Lanka. I andra delar av buddhismen, som i norr och öster, har de andra högtider för att minnas sin gemenskap. Bland buddhister i väst har Sanghadagen blivit ett kul tillfälle att ge presenter till varandra. Det är ett sätt att visa uppskattning och stärka banden i gruppen.

Nyårsfirandet, songkran, i Thailand handlar om rening och förnyande. Man tvättar sina buddhastatyer, men leker också med vatten.

Ritualer från födelse till död

En buddhist i Malmö, Sverige, tänder rökelse för att hedra sin döda pappa. På graven finns mat serverad för en festmåltid.

Eftersom buddhism praktiseras i skilda traditioner och riktningar, med många olika kulturella och historiska bakgrunder, finns det också många olika sätt att uppmärksamma livets gång inom religionen.

Äktenskap och barn

I buddhismen finns inga speciella religiösa regler för hur man ska gifta sig. Ibland ber par en munk om en välsignelse i ett kloster, men det är inte ett måste. Ofta är det en familjemedlem som leder ceremonin.

Under vigseln kan man visa respekt framför en Buddha-staty. Ett viktigt löfte är att paret lovar att stötta och ta hand om varandra. Otrohet anses inte bra, eftersom det går emot buddhistiska idéer om hur man ska leva rätt. På så sätt blir äktenskapet ändå viktigt för många buddhister, även om det inte är ett religiöst krav. När ett barn föds är det också vanligt att föräldrarna tar med barnet till en munk eller nunna för att få en välsignelse och lyssna på viktiga texter.

Död och kremering

Inom buddhismen ses döden som en naturlig del av livet. Precis som allting annat, är den ett bevis på att inget varar för evigt – en viktig tanke inom buddhismen. När någon närmar sig döden, är det viktigt att skapa en lugn och stilla miljö. Ibland använder man speciella ramsor, så kallade mantran, eller läser viktiga buddhistiska texter högt. Tystnad kan också vara en viktig del.

Efter döden väljer många buddhister att antingen kremeras eller begravas i en kista. På buddhistiska begravningsplatser finns ofta en stupa, en slags minnesplats. Där kan familj och vänner minnas den som dött, men också tänka på Buddhas lära om att allting förändras. Stupan blir en plats för både sorg och eftertanke.