Läsuppgift 2:

Centrala Tankar 

& Inriktningar

Begreppet buddha

Begreppet buddha kommer från ordet "budh", som betyder "att vakna upp". Inom buddhismen beskrivs det som att buddhor, efter att ha nått djupa insikter om livet, har vaknat upp ur en lång sömn.

Indiska rötter

Buddhismen och hinduismen liknar varandra på många sätt, och det beror på att de växte fram i samma område i norra Indien för länge sedan. Tänkare från båda religionerna har sedan dess inspirerat varandra.

Viktiga idéer som karma (dina handlingars följder) och samsara (kretsloppet av återfödelse) finns i båda religionerna. Buddhister, precis som hinduer, tror att vi återföds efter döden. Vad vi återföds som beror på vår karma, och målet är att bryta detta kretslopp och slippa återfödelse. De här tankarna hittar vi också i andra religioner från Indien, som jainism och sikhism.

Buddha – den uppvaknade

Inom buddhismen finns en speciell idé: att vissa människor kan nå ett tillstånd som kallas "buddha". Tänk dig en person som har full koll på livet och universum! De vet precis hur allt hänger ihop och hur man slipper återfödelsens eviga runda, det vill säga att födas på nytt och på nytt. Att bli en buddha handlar alltså om att nå en slags super-kunskap och frihet!

I Myanmar görs Buddha-statyer. Buddha är ingen gud, utan hans lära hjälper människor.

Siddhartha Gautama – vår tids Buddha

Inom buddhismen finns olika syn på antalet buddhor som funnits och finns i världen. Alla buddhister är dock överens om att Siddhartha Gautama, som levde för cirka 2 500 år sedan, är den viktigaste buddhan i vår tid. För att visa respekt och särskilja honom från andra buddhor, kallas han ofta "Buddha" med stor bokstav. Vi kommer att lära oss mer om Siddhartha Gautama och hur han blev Buddha senare, men först ska vi titta på några andra viktiga tankar inom buddhismen.

Många gudar & demoner, men ingen evig Gud

Buddhistiskt tempel i Thailand.

I buddhismens texter kan man läsa om många gudar och demoner. För många buddhister är dessa figurer en viktig del av religionen. Man tänker sig att de lever i olika himlar eller helveten, men ibland kan de också komma till vår värld.

Det som är speciellt med buddhismen (och andra religioner från Asien) är att gränsen mellan människor och gudar inte alltid är så tydlig. Det är annorlunda jämfört med till exempel kristendom, judendom och islam, där Gud och människor oftast är helt åtskilda. Inom buddhismen tror man inte heller att himmel och helvete bara är platser långt borta. Istället kan vi uppleva dem här och nu, i våra egna liv.

Ibland sägs det att gudarna kan påverka vad som händer i världen. Men de styr inte över allt, och det finns ingen "högsta" Gud som har skapat allting. Även om man kan visa respekt för gudarna, är det bara genom att följa Buddhas lära som man kan nå befrielse, det som kallas nirvana.

Allt är föränderligt och tillfälligt – till och med gudarna

Inom buddhismen tror man att allt hela tiden är i rörelse och förändras. Inget står stilla, utan allting påverkas och går igenom olika stadier. Även gudarna, som ju kan låta väldigt mäktiga, är en del av detta kretslopp. De föds, lever, och försvinner precis som vi människor, och återföds sedan. Enligt buddhistiska texter kan till och med gudarna känna en viss avund mot människor som har lyckats nå befrielse, det vill säga nirvana. Nirvana är målet inom buddhismen – att slippa återfödas och istället uppnå ett tillstånd av frid och insikt. Så, kom ihåg: Allt förändras, och det är just den insikten som kan hjälpa oss att förstå världen bättre enligt buddhismen.

De fyra ädla sanningarna

Buddha ville hjälpa människor att förstå varför vi ofta är olyckliga och hur vi kan göra något åt det. Han sammanfattade sina tankar i fyra viktiga punkter, som kallas de fyra ädla sanningarna:

1. Livet är fullt av lidande: Ibland känns livet jobbigt. Vi blir sjuka, vi åldras och till slut dör vi. Buddha menade att detta är en grundläggande del av livet.
2. Lidandet beror på begär: Mycket av vårt lidande kommer från att vi hela tiden vill ha saker – mer pengar, snyggare kläder, bättre betyg. Denna önskan gör att vi aldrig blir riktigt nöjda, och det håller oss fast i ett evigt kretslopp av återfödelse.
3. Det går att bli fri från lidandet: Men det finns hopp! Buddha trodde att det är möjligt att nå ett tillstånd som kallas nirvana. Tänk dig att alla jobbiga känslor och begär ”slocknar” som en eld. Då kan vi finna lugn och ro.
4. Frigör dig genom den åttafaldiga vägen: För att nå nirvana måste vi följa en speciell väg. Det är inte lätt, men det är möjligt!

I en av buddhismens religiösa texter beskrivs nirvana som en total frihet i slutet på de mödosamma återfödelsernas resa:

“Den som rest färdigt, är utan sorg,
befriat sig från allt
och lämnat alla bojor –
han brinner inte.” Ur Tripitaka: Dhammapada 7: 90

Som en läkares diagnos - Buddhas recept för ett bättre mående

Tänk dig att Buddha var som en läkare för själen. Han såg på livet och upptäckte att det inte alltid är så enkelt och lyckligt som vi önskar. Istället för att bara klaga över problemen, tog han fram en slags "diagnos" för att hjälpa oss att må bättre.

Buddhas "diagnos" kallas för de fyra ädla sanningarna, och de funkar ungefär så här:

1. Första sanningen: Ajdå, det gör ont! Buddha insåg att livet ofta innebär svårigheter, som sorg, besvikelser och stress. Det är som att säga: "Här finns ett problem!".
2. Andra sanningen: Varför gör det ont? Den här sanningen handlar om att förstå varför vi känner oss dåliga. Buddha menade att det ofta beror på våra egna begär och att vi hela tiden vill ha mer av saker. Tänk dig att du vill ha en jättestor godispåse, men när du ätit upp den mår du bara illa. Begäret gjorde dig olycklig!
3. Tredje sanningen: Det finns hopp! Här kommer den goda nyheten! Buddha sa att det går att bli fri från lidandet. Det är som att läkaren säger: "Jag vet hur vi kan lösa det här!".
4. Fjärde sanningen: Så här gör vi! Den sista sanningen är själva "receptet" för hur vi ska göra för att må bättre. Buddha kallade det för den åttafaldiga vägen, och det är som en vägkarta med åtta viktiga saker vi kan tänka på och öva oss på, till exempel att vara snälla mot andra och att försöka förstå världen bättre.

Genom att följa Buddhas "recept" kan vi minska lidandet i våra liv och hitta ett sätt att må bättre, precis som när vi går till doktorn för att bli av med en jobbig sjukdom!

Den åttafaldiga vägen

I de buddhistiska traditionerna motsvarar den fjärde ädla sanningen det som sammanfattas i den åttafaldiga vägen, ofta framställd som ett hjul med åtta ekrar.

De tre tillflykterna

Att säga vissa viktiga ord är en vanlig buddhistisk ritual. Många buddhister upprepar dessa ord flera gånger om dagen.

Inom buddhismen är det vanligt att man upprepar viktiga ord och meningar. Det är som att säga samma sak som buddhister har sagt i hundratals år. Många av dessa ord kommer från en gammal textsamling som heter Tripitaka, och sägs ha sagts av Buddha själv!

Ibland säger man orden tyst för sig själv, och ibland högt tillsammans med andra. För många buddhister är själva ljudet av orden heligt. Därför säger man dem ofta på ett gammalt språk som heter pali, även om ingen pratar det språket idag. Det skapar en känsla av att höra ihop med alla andra buddhister i världen.

De tre juvelerna - Buddismens kärna

Inom buddhismen finns något jätteviktigt som kallas "de tre tillflykterna". Tänk på dem som buddhismens "tre juveler", eftersom de är så värdefulla! Det är faktiskt de här orden man säger om man vill bli buddhist.

Man kan jämföra de tre tillflykterna med viktiga sammanfattningar i andra religioner, som kristendomens trosbekännelse. Men det finns en stor skillnad: i de tre tillflykterna nämns ingen gud. Istället handlar det om:

1. Buddha: Läraren, den som visade vägen.
2. Dharma: Läran, Buddhas kloka tankar och idéer om hur man lever ett bra liv.
3. Sangha: Gemenskapen, alla buddhister som hjälps åt att förstå och leva enligt läran.

De här tre hänger ihop. Utan en lärare (Buddha) ingen lära (Dharma), och utan en gemenskap (Sangha) skulle läran kunna försvinna eller misstolkas.

Varför "tillflykt"?

Ordet "tillflykt" betyder skydd. Man kan se de tre tillflykterna som en hjälp när livet känns svårt. Livet kan ju ibland vara läskigt med sjukdomar, åldrande och död. Då kan de tre juvelerna ge tröst och vägledning.

Sangha, kloster, munkar och nunnor

Buddhistiska munkar i Thailand får gåvor i sina tiggarskålar. I Thailand är det ganska vanligt att pojkar lever som munkar en kortare tid, ibland bara ett par veckor.

I buddhismen finns inga präster, utan munkar och nunnor som är viktiga andliga ledare. De strävar efter nirvana (upplysning) och spelar en viktig roll i den buddhistiska gemenskapen, sangha.

Sanghan startade med Buddhas följare. Munkar och nunnor lovar att leva ett enkelt liv, "medelvägen", utan lyx. De undviker exempelvis sex, dans och fina kläder för att fokusera på nirvana. Det finns många regler för munkar och nunnor.

Innan de blir munkar eller nunnor avger de löften, rakar huvudet och får det nödvändigaste: madrass, kläder, rakkniv och matskål. Sedan studerar och övar de.

Många bor i kloster med tempel där de studerar texter, mediterar och utför ceremonier. Munk och nunna kallas "bhikshu" och "bhikshuni" (tiggare) eftersom de lever av gåvor. Vissa samlar in mat varje morgon.

Många buddhistiska munkar och nunnor är vegetarianer, men det är mindre vanligt bland andra buddhister. Buddhismens äldsta skrifter har inga matregler.

De vanliga buddhisternas roll i sanghan

I buddhismen är det ovanligt att bli munk eller nunna på heltid. Många lever vanliga liv utanför klostren, men de är ändå viktiga! Ordet "sangha" inkluderar alla som stöttar munkarna och nunnorna, till exempel genom att ge dem mat. Att hjälpa till på det sättet ger bra karma.

Alla buddhister har också ett gemensamt mål: att sprida Buddhas lära vidare till nya generationer. Munkar och nunnor gör det genom att studera och undervisa. Vanliga buddhister kan hjälpa till genom att ta hand om tempel och kloster, eller genom att ge mat och kläder till de som lever i klostren. Tillsammans ser de till att buddhismen lever vidare!

Inriktningarna

Theravada – ”de äldstes lära”

Buddhismen fortsatte att växa och spridas utanför Indien. Efter ett tag började olika grupper av buddhister att utveckla egna sätt att tolka Buddhas lära. En av dessa grupper kallas theravada, vilket betyder "de äldstes lära". De anser att deras tolkning är den mest ursprungliga och korrekta formen av buddhism.

I theravada-buddhismen tror man att det bara kan finnas en buddha åt gången. Buddha har redan nått nirvana och påverkar inte längre världen direkt. Istället är det hans lära, som finns bevarad i gamla skrifter och traditioner, som är viktigast. Man tror att en ny buddha kommer i framtiden, men tills dess är det Buddhas ursprungliga lära som gäller.

Theravada-buddhism: Vägen till upplysning för få?

Inom theravada-buddhismen, en gren av buddhismen, ser man nirvana – ett tillstånd av fullständig befrielse från lidande och återfödelse – som något väldigt svårt att uppnå. De som verkligen lyckas är oftast arhater, de mest erfarna och kunniga munkarna och nunnorna.

Vissa kritiker kallar theravada-buddhismen för "hinayana," vilket betyder "den lilla farkosten." Det är som att bara ett fåtal kan få plats i båten som tar dem till nirvana.

Men de som följer theravada-buddhismen ser det annorlunda. De menar att det inte handlar om att vissa är bättre än andra. Istället tror de att alla kan förbättra sina liv och återfödelser genom att följa de buddhistiska reglerna. En arhat har helt enkelt haft många bra liv och lärt sig mycket längs vägen.

Idag hittar vi theravada-buddhismen främst i länder som Sri Lanka, Burma, Thailand, Laos och Kambodja. Eftersom de flesta av dessa länder ligger i södra Asien, kallas den ibland för sydbuddhism.

Mahayana – ”den stora farkosten”

Man kan säga att mahayana-buddhister tror att alla kan nå upplysning och bli buddhor själva.

Mahayana bygger på andra texter än de äldsta, och dessa texter är skrivna på ett annat språk. I mahayana-buddhismen lägger man stor vikt vid Buddhas medkänsla. Enligt den här inriktningen valde Buddha att vänta med att själv uppnå fullständig befrielse (nirvana) för att istället hjälpa andra att förstå och följa hans lära. Det visar hur viktigt det är att vara snäll och hjälpsam mot andra.

Bodhisattvor viktiga

Enligt traditionen kom buddhismen till Tibet på 600-talet genom den kvinnliga bodhisattvan Tara.

Inom mahayanabuddhismen tror man att alla kan nå upplysning. De som är på god väg kallas bodhisattvor, och de skjuter upp sitt eget nirvana för att hjälpa andra. Tänk dig dem som hjältar som stannar kvar för att rädda alla andra! Mahayana-buddhister tror till och med att det finns buddhor och bodhisattvor i andra världar.

Vissa kritiker menar att bodhisattvor kan verka viktigare än Buddha själv inom mahayana. En superpopulär bodhisattva är Avalokiteshvara, som kan vara både man och kvinna. Mahayana är vanligast i länder som Vietnam, Kina, Korea och Japan, och kallas ibland för "östbuddhism".

Vajrayana – ”diamantfarkosten” i Tibet

Den stora stupan i Nepals huvudstad Katmandu är ett populärt mål för turister.

Inom buddhismen finns en gren som kallas vajrayana, eller "diamantfarkosten". Tänk på den som en utvecklad version av mahayana, fast med extra fokus på meditation och speciella ritualer. Många av dessa ritualer är tillägnade viktiga figurer som Avalokiteshvara och Tara. Du hittar främst vajrayana i områden som Tibet, Mongoliet, Bhutan och Nepal. Ibland kallas den här riktningen för nordbuddhism.

Dalai lama – ledare för riktningen i Tibet

Dalai lama fick Nobels fredspris 1989. En orsak var hans försök att skapa fred med Kina.

I Tibet är en speciell form av buddhism, kallad vajrayana, väldigt viktig. Sedan 1300-talet har Tibet haft ledare, Dalai lamor, som man tror är speciella manifestationer av Avalokiteshvara. Avalokiteshvara är en slags hjältefigur inom buddhismen.

Men, år 1950 tog Kina över Tibet. Ungefär tio år senare försökte tibetanerna göra uppror, men det misslyckades. Den nuvarande Dalai laman flydde då till Indien med många av sina anhängare. Därifrån fortsätter han att vara en viktig ledare för buddhisterna i Tibet. Han är också känd i västvärlden för att han pratar mycket om fred och att komma överens.

Zenbuddhism – en gren av östbuddhism

Inom buddhismen, som hela tiden utvecklas, har olika grenar uppstått när den spridits till nya länder. En sådan gren är zenbuddhismen, som växte fram i Kina men nu mest finns i Japan. "Zen" betyder "meditation", och i zenbuddhismen är just meditationen extra viktig. Man tror att du kan nå upplysning, nirvana, här och nu, genom att meditera. Istället för att bara läsa om religionen, så är det viktigare att uppleva den direkt. Zenmästare, som är väldigt kunniga munkar, är bra på att förklara svåra frågor om livet.

Buddhismen intresserar många västerlänningar. Yoga och meditation används för att minska stress. Karmatanken tilltalar en del, och många är intresserade av läran. Ungdomar får undervisning i ett zen-buddhistiskt tempel i Kyoto, Japan.