Läsuppgift 3

Livsfrågor;

Dödens – och livets – mening

En sak vi alla har gemensamt: Döden

Tänk efter, det finns faktiskt en sak som alla människor, oavsett var vi bor eller hur vi lever, har gemensamt: Vi kommer alla att dö en dag. Det är kanske inte det lättaste att prata om, och döden kan kännas läskig, särskilt när någon vi känner dör. Det är extra sorgligt när unga människor dör, kanske i en olycka eller av en sjukdom. Ibland säger vi att döden är "meningslös", och det kan kännas så.

En del människor tröstar sig med tanken på att det finns ett liv efter döden. Den tanken kan till och med ge mer mening åt livet här och nu. Men vad vi tror om det livet efter döden kan vara väldigt olika. Andra tycker att det viktigaste är att fokusera på livet vi lever just nu, här på jorden.

Döden i populärkulturen

Har ni funderat på vad som händer efter döden? Det är en fråga som människor har ställt sig i alla tider, och svaren varierar beroende på kultur och tro.

I berättelser stöter vi ofta på tanken om ett liv efter döden. Tänk till exempel på filmen "Coco", där Miguel hamnar i De dödas land och får träffa sina förfäder. Det är en färgstark och spännande plats, men precis som i livet finns det både glädje och utmaningar. Miguel måste kämpa för att återvända till de levandes värld och för att bevara sin familjs musikaliska arv.

Ett annat exempel är TV-serien "The Good Place". Huvudpersonen Eleanor Shellstrop dör och hamnar i "Det goda stället", en sorts himmel. Men något är fel – hon inser att hon inte alls är en bra person och att hon hamnat där av misstag. Serien utforskar frågor om etik och moral, och vad det egentligen innebär att vara en god människa, även efter döden.

Båda dessa exempel visar att tanken på ett liv efter döden kan vara trösterik, men också ställa oss inför viktiga frågor om hur vi lever våra liv här och nu. Vad tror ni händer efter döden? Och hur påverkar den frågan hur vi väljer att leva våra liv?

Rädsla för döden inget nytt

Varför funderar vi så mycket på vad som händer efter döden? En anledning kan vara att vi människor har ett behov av att hitta mening, även när livet känns obegripligt. Döden är ju något okänt och det är inte konstigt att vi är rädda för det vi inte förstår.

Den här rädslan är inte ny. Redan för 4000 år sedan, i det gamla Gilgamesheposet (som brukar räknas som en av världens äldsta berättelser), kan vi läsa om hur människor brottas med dödsångest. I berättelsen sörjer hjälten Gilgamesh sin vän Enkidu och kämpar med tanken på döden.

Gilgamesh sörjde bittert sin vän Enkidu och irrade runt i ödemarken. ”Skall jag också dö? Är inte jag som Enkidu? …. Jag är rädd för döden och därför vandrar jag omkring i ödemarken. Ur Gilgamesheposet

Döden inom Religionerna

I egyptisk tro krävdes ett gott hjärta för att komma in i dödsriket. Vid Osiris domstol vägdes hjärtat mot sanningen, och om det inte var rent slukades personen av Ammit.

Livet efter döden – Vad tror man händer sen?

I nästan alla religioner finns tankar om att livet fortsätter på något sätt efter att vi dör. Men vad man tror att detta "efter döden"-liv är, kan skilja sig ganska mycket.

Uppståndelse i det gamla Egypten

Tänk dig en spännande berättelse från det forntida Egypten: Gudinnan Isis lyckas väcka sin man, farao Osiris, till liv igen. Men det är bara för en natt. Under den natten blir Isis gravid och får sonen Horus, som senare blir ny farao. Osiris blir istället härskare över dödsriket, en plats som är minst lika bra som livet här på jorden.

Denna myt gav egyptierna en bild av ett dödsrike där livet fortsatte för evigt. Men det fanns en hake: alla döda måste först passera Osiris domstol. Om man hade varit ond i livet, blev man uppäten av gudinnan Ammit och försvann för alltid.

Judendom, Kristendom och Islam

Idén om uppståndelse och ett evigt liv med Gud finns också inom judendom, kristendom och islam. Särskilt inom kristendom och islam pratar man om ett paradis, en plats utan problem och brister. Men det finns också tankar om en Domens dag, då det avgörs om man får komma in i paradiset eller hamnar i helvetets eldar.

Inom judendomen finns det olika syn på vad som händer efter döden. Vissa tror på något liknande paradiset, medan andra tänker att Gud har en bra plan, men att det är svårt för oss att veta exakt vad den innebär.

Även inom islam och kristendom är det många som ser himmel och helvete som symboler för något vi inte riktigt kan förstå. Och om de som varit onda verkligen ska straffas för evigt är också något man diskuterar. Men de flesta inom dessa tre religioner är överens om att det finns ett liv efter döden, och att det varar för evigt.

Hinduism och Buddhism

Inom hinduism och buddhism finns också starka tankar om ett liv efter döden. Men här skiljer det sig mycket från de religioner där man tror på uppståndelse.

För det första tror man inte att man återföds i samma kropp. Du kan till exempel återfödas som ett djur! Vad du återföds som beror på din karma, alltså summan av dina handlingar. Bra handlingar ger bra karma och en bra återfödelse, och tvärtom.

För det andra är själva återfödelsen något man vill slippa. Livet här på jorden är fullt av problem och lidande. Målet är att bryta cykeln av återfödelser och nå ett tillstånd som kallas moksha inom hinduismen och nirvana inom buddhismen. Tänk dig det som en befrielse från allt jobbigt!

Tankar om döden utanför religionerna

Som ateist kan man se döden som ett slut, en punkt där livet tar slut och inget mer väntar. En del brukar skämta om att de tror på livet innan döden, vilket betyder att det inte finns något efter. Denna tanke är inte ny; redan i antikens Rom menade tänkare som Cicero att religioner ibland skapade mer rädsla än tröst inför döden. Enligt honom kunde man bara vara helt lugn om man trodde att döden var slutet. Om de döda inte existerar längre, kan de inte heller känna någon smärta eller olycka.

Vid en icke-religiös begravning fokuserar man ofta på personens liv, gärningar, idéer och värderingar. Man lyfter fram hur dessa kan leva vidare genom de som minns personen. För många är det viktigt att bevara minnet av den döda, för så länge någon minns dig lever du på sätt och vis kvar i världen. Dina handlingar och tankar fortsätter att påverka och inspirera de som är kvar.

Vad vi VET händer efter döden!

Vad händer med vår kropp efter döden?

När någon dör slutar kroppen att fungera steg för steg, lite som att stänga av en maskin. Först använder kroppen upp det sista av syret och hjärnan kan få en sista aktivitetspush innan den stänger ner. Snart därefter slappnar musklerna av, vilket kan innebära att personen kissar eller bajsar på sig. Efter ungefär en kvart till en halvtimme slutar blodet att cirkulera och kroppen blir blek. Blodet samlas på de lägsta ställena i kroppen, vilket gör att huden blir röd-lila – något som polisen kan använda för att uppskatta dödstidpunkten. Efter några timmar blir kroppen stel, ett fenomen som kallas likstelhet, eftersom musklerna spänner sig. Denna stelhet försvinner efter ett par dagar. Sedan börjar nedbrytningen: kroppens celler går sönder och bakterier börjar äta upp kroppen inifrån, vilket luktar illa. Insekter kommer också till för att hjälpa till med nedbrytningen. Till slut, efter många år, bryts även skelettet ner och kroppens delar återgår till naturen.

Att förstå vad som händer med kroppen efter döden kan hjälpa oss att hantera sorg och förlust, respektera döden och de som har dött, förstå hur allt i naturen hänger ihop och få ett annat perspektiv på livet.

Hur känns det att dö?

Forskare har lärt sig mycket om vad som händer när någon dör. Det är som en resa i olika steg. Studierna har gjorts på döende människor, ofta ur ålderdom eller sjukdom.

Först kommer en period av djup avslappning. Kroppen börjar sakta ner och man känner inte hunger eller törst lika starkt. Sedan blir man jättetrött och kan bli medvetslös, som att man sover djupt. De som vaknar upp igen kommer ofta inte ihåg att de varit borta. Den här tröttheten kan kännas som en jättejobbig förkylning, men man blir inte piggare av att sova. Många drömmer också speciella drömmar, som att de träffar döda släktingar eller förbereder sig för en resa.

När döden närmar sig, sjunker blodtrycket och hjärtat slår svagare. Hjärnan försöker spara energi, vilket kan göra att den fungerar lite annorlunda. En del av hjärnan som brukar hålla tillbaka andra delar, slutar fungera lika bra. Det kan göra att synen "slår gnistor", vilket kanske är därför en del ser ljus i samband med döden.

Ibland kan den döende personen få ett rosslande ljud i halsen, som kallas dödsrossel. Det låter kanske otäckt för andra som är närheten, men det betyder inte att personen har ont eller är rädd. Det beror bara på att kroppen är väldigt avslappnad och saliven samlas i halsen.

Även när hjärnan håller på att dö, kan den visa tecken på hög aktivitet. De som överlevt en nära-döden-upplevelse berättar ibland om starka upplevelser, som att de lämnat sin kropp, sett sitt liv passera revy eller känt att de var på väg hem. De kände ingen smärta eller ångest.

Vad är meningen med allt då?

Vi har pratat om att våra livsåskådningar hjälper oss att hitta svar på stora frågor. Oavsett om man tror på en religion eller inte, så funderar de flesta på vad som egentligen är viktigt i livet. Vad ger livet mening? Vad är heligt, alltså något som är extra värdefullt och som man vill skydda? Vi människor behöver också känna att vi hör ihop med andra, och våra livsåskådningar kan hjälpa oss att välja hur vi vill leva och agera.

Vägen är målet?

Tänk dig att du spelar ett datorspel. Är det roligast när du redan har klarat alla banor och fått alla poäng, eller är det spännande just under tiden, när du kämpar och försöker nå nästa nivå?

Som Homeros så klokt visste, handlar livet inte alltid om att nå fram, utan om själva resan. Tänk på Odysséen – Odysseys långa och äventyrliga färd hem. Är det inte själva prövningarna, mötena och lärdomarna längs vägen som gör berättelsen så spännande och värdefull? Homeros själv fångade essensen av detta när han skrev: "Varken fullkomligt lycklig eller helt utan ära." (Detta är en fri tolkning av andemeningen i Odysséen snarare än ett direkt citat). Det är just denna balansgång, denna strävan och utveckling, som kan ge livet mening och färg. Att vara nyfiken, vilja lära sig nya saker och ständigt vara på väg mot något – det är en resa som aldrig tar slut och som formar oss till dem vi är.

Tänk på en influencer eller artist du följer. Kanske inspireras du av deras resa, deras kamp för att nå sina drömmar, mer än av deras faktiska framgång? Kanske är det den energin och passionen som smittar av sig?

I rörelse

Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd -
men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställen, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.

Karin Boye: Ur diktsamlingen Härdarna (1927)

Etik utan religion

Barnkonventionen är svensk lag sedan 2020. Den ger alla barn lika rättigheter och värde, samt rätt till god hälsa och utveckling.

Har ni funderat på hur man tänker kring rätt och fel om man inte är religiös? Om man inte tror på en gud eller följer en helig skrift, vad baserar man då sina etiska val på?

Istället för att fokusera på vad vi ska göra enligt en religion, brukar de som inte är religiösa titta mer på våra rättigheter. Man tänker att alla människor är lika värda och ska behandlas med respekt.

Tänk er två viktiga händelser för länge sen: USA:s självständighetsförklaring och den franska revolutionen. Där skrev man ner att alla människor har rättigheter bara för att de är människor, inte för att någon gud har bestämt det. Man föds fri och med samma värde som alla andra. Det här tänket spred sig och påverkade lagar i många länder.

Efter de hemska världskrigen startades FN, en organisation för att skapa fred i världen. De ville absolut förhindra att något liknande Förintelsen någonsin skulle hända igen. Därför skapade FN en lista med 30 viktiga punkter som kallas "de mänskliga rättigheterna". De säger att alla människor, överallt i världen, ska ha samma rättigheter och behandlas lika. Det är jätteviktigt för att skapa en rättvis och bra värld för alla!

Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. Artikel 1, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna

Tio budord utan Gud

Richard Dawkins, känd för sin bok "Illusionen om Gud", har skapat en egen version av de tio budorden, som ett alternativ till judendomens och kristendomens traditionella bud. Han vill med detta visa att moral och etik inte behöver vara beroende av religion. Med andra ord, vi kan vara goda människor och fatta rättvisa beslut utan att nödvändigtigtvis följa religiösa regler.

1. Gör inte mot andra det som du inte skulle vilja att andra gjorde mot dig.
2. Försök i alla sammanhang att inte vålla skada.
3. Behandla dina medmänniskor, dina levande medvarelser och världen i allmänhet med kärlek, ärlighet, trohet och aktning.
4. Blunda inte för det onda och undvik inte att skipa rättvisa, men var alltid redo att förlåta fritt erkända och ärligt ångrade överträdelser.
5. Lev livet med en känsla av glädje och förundran.
6. Försök alltid att lära dig något nytt.
7. Pröva allting. Kontrollera alltid dina idéer mot fakta och var beredd att förkasta också en omhuldad uppfattning om den inte stämmer med dem.
8. Censurera aldrig någon och avskärma dig aldrig från andra åsikter. Respektera alltid andras rätt att inte tycka som du.
9. Bilda dig självständiga åsikter på grundval av ditt eget förnuft och dina erfarenheter. Låt dig inte blint ledas av andra.
10. Ifrågasätt allting.