Läsuppgift 2: Etik

Etik och moral

När vi pratar om vad som är rättvist eller orättvist, bra eller dåligt, dyker ofta orden etik och moral upp. Tänk dig att moral är som din GPS i vardagen – den visar dig vad du faktiskt gör och hur du handlar. Etik, å andra sidan, är mer som kartan bakom GPS:en. Den hjälper dig att fundera över varför vissa vägar är bättre än andra, och hur du kan tänka kring rätt och fel.

Ordet "etik" kommer från grekiska och betyder "levnadssätt". "Moral" kommer från latin och har egentligen samma grundbetydelse. Men idag använder vi dem lite olika. Vi kan säga att moralen är det vi gör – våra handlingar och beteenden. Etiken är istället våra tankar och idéer om varför vi gör som vi gör, och hur vi resonerar kring vad som är rätt och fel i olika situationer.

Så, moralen är som din direkta handling, medan etiken är dina tankar bakom handlingen. Båda är superviktiga för att förstå hur vi ska leva tillsammans och hur vi kan göra världen till en bättre plats!

Etik: Var börjar vi tänka rätt och fel?

När vi funderar på vad som är rätt och fel, alltså etik, behöver vi alltid ha någon sorts utgångspunkt. Det kan vara som att ha en karta när man ska utforska ett nytt område. Utgångspunkten kan vara lagar och regler, men också våra egna åsikter och värderingar, eller de som finns i olika livsåskådningar. Låt oss titta på några vanliga "kartor" för etik:

Religiösa Kartor

Alla stora religioner i världen har tankar om etik, om vad som är rätt och fel. Även om religionerna skiljer sig åt på många sätt, så har de ofta en gemensam idé: att vi människor har ett val. Vi kan välja mellan att göra gott eller ont.

Den här tanken om valfrihet betyder också att vi är ansvariga för våra handlingar. Om vi gör något bra eller dåligt, så får det konsekvenser. Enligt många religioner gäller dessa konsekvenser inte bara i det här livet, utan även efter döden. Tänk på det som att varje val du gör skapar en våg som kan fortsätta länge!

Filosofiska Kartor

Filosofer, de som älskar att tänka och fundera, tycker ofta att vi alla borde utveckla vår egen etik. De tror att vi kan komma fram till vad som är rätt och fel genom att använda vårt förnuft och söka kunskap.

Filosofin fokuserar oftast på livet här och nu. Istället för att fundera så mycket på vad som händer efter döden, så vill de hjälpa oss att leva ett bra liv idag. De tror att vi kan använda vårt tänkande för att skapa en bättre värld.

Samhällets Kartor

I alla länder finns det lagar som talar om vad som är rätt och fel. Många av dessa lagar bygger på idéer från religioner och filosofer, men de är också anpassade efter hur samhället fungerar.

Precis som filosoferna, så fokuserar samhällets lagar på det här livet. Om någon bryter mot en lag, så ska de straffas. Straffet är tänkt att visa att det man gjort är fel, och att skydda andra från att drabbas av samma sak.

Slutsats: Vilken karta ska vi välja?

Det finns alltså många olika sätt att tänka kring etik. Oavsett vilken "karta" vi väljer att använda, så är det viktigt att komma ihåg att vi alla har ett ansvar för våra handlingar. Genom att tänka efter, lära oss mer och prata med andra, kan vi bli bättre på att göra de rätta valen och skapa en bättre värld för oss alla.

Moralen kommer från många olika håll

I vår vardag har vi ofta en massa olika idéer om vad som är rätt och fel. Ibland tänker vi inte ens efter varför vi tycker som vi gör, utan bara känner att "det här är fel" eller "det här är rätt". Vi försöker helt enkelt göra så gott vi kan.

Vad vi lär oss som barn

Mycket av det vi tycker är rätt och fel kommer från hur vi blivit uppfostrade. När vi är små lär vi oss oftast att man inte ska ljuga, slåss, stjäla, fuska eller vara taskig mot andra. Vi lär oss också att det är bra att vara snäll och ärlig.

Kultur och traditioner

Men var kommer våra föräldrars idéer om rätt och fel ifrån? Jo, en stor del kommer från deras egen uppväxt och hur de själva blivit uppfostrade. Och det bygger i sin tur på hur man uppfostrat barn i generationer. Så mycket av det vi tycker är rätt och fel har alltså att göra med våra traditioner, vår kultur och de samhällen vi lever i. En del av det kan komma från religion, annat från gamla lagar.

Är rättvisa medfött?

Men det är inte bara kultur! Forskning visar faktiskt att vi kanske har en känsla för rättvisa som är medfödd. Forskare har sett att till exempel apor blir arga om de behandlas orättvist. Djur kan också visa medkänsla om någon i flocken har det svårt. Så vad som kommer från naturen och vad som kommer från kulturen är inte alltid så lätt att veta. Det är som ett spännande detektivarbete att försöka lista ut varför vi tycker som vi gör!

Svåra valsituationer och dilemman

När du hamnat i ett dilemma finns det ingen enkel lösning, alla alternativ har dåliga sidor.

Tänk efter: Är det verkligen alltid fel att ljuga? Finns det tillfällen då det kan vara okej att slåss? Och måste vi alltid säga ifrån när vi ser något orättvist? Borde man alltid hjälpa personer i nöd?

De här frågorna kan verka enkla, men i verkligheten är de ofta riktigt knepiga.

Att väga för och emot

Ofta ställs vi inför val där olika saker "kämpar" mot varandra. De flesta tycker att det är fel att ljuga, men tänk om en liten lögn kan hindra något hemskt från att hända? Då kanske den till och med är bra. Och att slåss för att skydda sig själv kan kännas rätt, speciellt om man inte kan komma undan på något annat sätt.

Samma sak gäller de andra frågorna. Orättvisor känns värst när de drabbar oss själva eller någon vi tycker om. Men vad gör du om du får för högt betyg på ett prov av misstag? Det är ju inte rättvist mot de andra i klassen. Och att hjälpa någon som blir rånad är modigt, men det kan också vara farligt. Är det en bra anledning att inte hjälpa till?

Dilemman: När det inte finns några lätta svar

När det är svårt att välja rätt handlar det ofta om vad vi tycker är viktigt (våra värderingar), vad vi har varit med om tidigare (våra erfarenheter) och vad vi har lärt oss är rätt och fel (normer och lagar). Vårt samvete spelar också in.

Men ibland hamnar vi i situationer där alla val känns dåliga. Tänk dig det här: Du ska hem och hjälpa till med middagen, men din bästa vän är jätteledsen och behöver verkligen prata. Du kan inte prata i telefon, och din vän kan inte följa med dig hem. Samtidigt behöver din pappa din hjälp hemma, för din lillasyster är sjuk. Din vän gråter och din familj väntar.

Oavsett vad du väljer blir någon besviken. Det är ett dilemma – en situation där det inte finns några enkla eller bra svar. Du hamnar helt enkelt "i knipa"!

Etik och livsfrågor

Etiska modeller

Ibland hamnar vi i situationer där det är svårt att veta vad som är rätt eller fel. Det är då vi står inför ett etiskt dilemma. För att göra det lättare att hitta en bra lösning kan vi använda oss av så kallade etiska modeller.

Tänk dig en etisk modell som en slags karta eller ett verktyg som hjälper oss att navigera i svåra frågor. Varje modell bygger på viktiga idéer och principer som ger oss vägledning. Vi ska nu titta på några av de vanligaste etiska modellerna, men det är viktigt att komma ihåg att ingen modell är perfekt. Alla har sina egna utmaningar och problem.

Immanuel Kant och pliktetiken

Du har säkert hört talas om den gyllene regeln, "Behandla andra som du själv vill bli behandlad". Men visste du att den här tanken finns även utanför religionerna? En känd filosof som hette Immanuel Kant (levde på 1700-talet) funderade mycket på vad det innebär att göra rätt.

Kant var en viktig person inom något som kallas pliktetik. Pliktetik handlar om att det finns vissa saker vi alltid borde göra, oavsett vad som händer. Tänk dig det som en slags moralisk skyldighet som gäller för alla människor.

Kants version av den gyllene regeln handlar om att vi ska fundera på om det vi gör skulle kunna vara en bra regel för alla. Om svaret är ja, då är det förmodligen rätt att göra! Så nästa gång du funderar på om du ska göra något, tänk som Kant och fråga dig själv: "Skulle jag vilja att alla gjorde så här?".

“Gör enbart sådana handlingar som du skulle önska blev upphöjda till en allmän lag.” Immanuel Kant i en bok från 1795

Tänk dig en värld där alla ljuger hela tiden. Skulle det funka? Filosofen Immanuel Kant trodde inte det. Han menade att vi människor är beroende av varandra för att samhället ska fungera. Därför kan vi inte göra lögner till en allmän regel. Om det var okej att lura andra skulle tilliten försvinna, och utan tillit skulle allt rasa.

Kant tyckte att den "gyllene regeln" – att behandla andra som du själv vill bli behandlad – egentligen borde vara den enda lag vi behöver. Om alla följde den skulle vi slippa många problem! För om alla tänkte efter hur deras handlingar påverkar andra, och försökte vara rättvisa och ärliga, skulle världen vara en mycket bättre plats.

Regeletik – följ reglerna!

I idrotten finns tydliga regler. Diskussioner handlar oftast om ifall reglerna följts.

Regler och Rättvisa: Vad är Regeletik?

Har du någonsin tänkt på varför vi har regler? Enligt regeletiken är svaret enkelt: regler och lagar är viktiga och ska följas. Tänk "rätt ska vara rätt!". Det betyder att om du följer reglerna, då gör du rätt. Bryter du mot en regel, då gör du fel.

Det handlar inte bara om lagar som polisen håller koll på. Det kan också vara regler i din fotbollsklubb, i din familj eller i din kompisgrupp. Vissa regler är skrivna, som i ett regelverk, medan andra är oskrivna – alla bara vet att de gäller.

Scenario - Mobbning

Mobbning är när någon medvetet och upprepade gånger behandlar en annan person illa. Tyvärr är det ett vanligt problem. Undersökningar visar att en stor andel elever någon gång blivit utsatta för mobbning. Därför är det jätteviktigt att alla skolor har en plan för att stoppa och förebygga mobbning.

Tre Roller i Mobbning

Tänk dig en teaterpjäs:

1. Förövaren: Den som mobbar.
2. Offret: Den som blir mobbad.
3. Iakttagaren: Den som ser på, men inte gör något.

Ett Exempel:

Tänk dig eleven Y som retar X i klassen, ofta tyst så läraren inte hör. Ibland låter det nästan som ett skämt, och några skrattar. X försöker ignorera det, men blir tystare och mer tillbakadragen. Vad skulle du göra?

Det är svårt! Du vet att du borde berätta för en vuxen. Men tänk om det blir värre för X? Eller om du själv blir nästa person som Y retar?

Etik i Praktiken

1. Vilka etiska tankar kan hjälpa oss att förstå hur vi ska agera i den här situationen?
2. Varför är mobbning förbjuden i skolan? Vilka etiska idéer ligger bakom det förbudet?
3. Genom att fundera på dessa frågor kan vi bli bättre på att skapa en trygg och schysst miljö för alla!

Problem med regeletiken

Föreställ dig att vara en "regeletiker". Det låter kanske enkelt: bara ta reda på reglerna och följa dem! Men livet är inte riktigt som ett tv-spel med tydliga instruktioner. Det finns ingen regelbok som passar för alla situationer du kan tänkas hamna i.

Tänk dig att du spelar fotboll eller ett datorspel. Allt bygger på att alla följer reglerna. Men livet är mycket mer komplext. Det är omöjligt att skapa regler för varenda situation som kan uppstå.

När reglerna krockar

Tänk dig att du hamnar i en knepig situation. Ibland krockar nämligen olika "osynliga" regler med varandra. Vi vet ju alla att man helst inte ska ljuga för sina kompisar. Men samtidigt kanske det är okej att dra en liten vit lögn ibland, för att vara snäll?

Här är ett exempel: Din kompis är supertaggad över sin nya frisyr och frågar dig vad du tycker. Men du är inte jätteförtjust i den. Vad gör du? Ska du vara ärlig och riskera att såra din vän, eller ska du ljuga lite för att inte göra hen ledsen? Vilken regel är viktigast att följa?

I sådana lägen är det svårt att blunda för vad som händer beroende på vad du väljer att göra. Och det här leder oss in på ett spännande sätt att se på etik som kallas konsekvensetik. Det handlar om att fundera på vilka följder dina handlingar får. Tänk efter före!

Konsekvensetik – tänk på resultatet!

Tänk dig att du står inför ett val. Innan du bestämmer dig, funderar du noga på vad som kan hända om du väljer det ena eller det andra alternativet. Det är precis vad konsekvensetiken handlar om! I stället för att fokusera på själva handlingen, tittar man på följderna av handlingen. Om resultatet blir bra, då är handlingen också bra – enligt konsekvensetiken.

För att använda konsekvensetik måste du alltså försöka förutspå vad dina val kan leda till. Du väger olika möjligheter mot varandra och väljer det alternativ som du tror kommer att göra mest nytta eller orsaka minst skada. Det handlar om att tänka ett steg längre och fundera på hur dina beslut påverkar dig själv och andra.

Scenario: Föräldrafritt

Tänk dig in i Alexanders situation. Han har precis flyttat och kämpar för att få nya vänner. Nu har han äntligen blivit bjuden på en fest hos Elton, och det känns som ett viktigt steg för att passa in.

Men det finns en hake. Alexander vet att Eltons föräldrar är bortresta, men han har sagt till sina egna föräldrar att de kommer att vara hemma. Han vet att de aldrig skulle låta honom gå annars, eftersom de är ganska oroliga av sig.

På lördagen frågar Alexanders mamma om festen:

"Jag hoppas du får en kul kväll," säger han. "Vi har varit lite bekymrade över hur det ska gå för dig att skaffa nya kompisar. Jag kan köra dig dit om du vill, så kan jag passa på att hälsa på Eltons föräldrar. Jag träffade dem ju på föräldramötet."

Alexander får en klump i magen. Han vill inte ljuga för sina föräldrar, som han har en bra relation till. Det här är första gången han ljuger om något så viktigt.

Vad skulle du göra?

1. Om du skulle hjälpa Alexander, vilka etiska tankegångar (som konsekvensetik) skulle du kunna använda dig av?
2. Har du någon gång varit i en liknande situation? Hur gjorde du då? Vilka konsekvenser fick dina val?

Problem med konsekvensetiken

Konsekvensetik handlar om att göra det som leder till bäst resultat för så många som möjligt. Tanken är lockande – vi vill ju alla att våra handlingar ska göra världen lite bättre! Men det finns några knepiga utmaningar med det här sättet att tänka.

En stor grej är att det är supersvårt att veta vad som kommer att hända i framtiden. Vi kan gissa, men vi kan aldrig vara helt säkra på att våra handlingar verkligen leder till det vi hoppas på.

Ett exempel:

Tänk dig att din kompis har klippt sig och frågar vad du tycker. Om du använder konsekvensetik, måste du fundera på vad som händer om du är ärlig och säger att du inte gillar frisyren. Kanske blir din kompis ledsen först, men hen kanske också uppskattar din ärlighet i längden. Om du däremot ljuger och säger att frisyren är snygg, kan det först kännas som en bra lösning, men vad händer om din kompis får reda på att du ljög? Då kanske hen tappar förtroendet för dig.

När "största lycka" blir tokigt

Konsekvensetik kan ibland leda till riktigt konstiga slutsatser. Tänk dig att det finns en frisk person och fem sjuka personer som behöver organ för att överleva. Om vi bara tänker på konsekvenserna och vill skapa "största möjliga lycka för största möjliga antal", skulle det då vara rätt att ta organen från den friska personen för att rädda de fem sjuka? De flesta av oss skulle nog säga att det är fel! Det visar att det kan vara problematiskt att bara fokusera på resultatet av en handling.

Kort sikt vs. Lång sikt

En annan svårighet är att vi måste tänka på både vad som händer direkt och vad som händer längre fram. En handling kan kännas bra just nu, men leda till problem senare, eller tvärtom. Det här leder oss in på ett annat sätt att tänka kring etik, nämligen sinnelagsetik, där vi istället fokuserar på varför vi gör något, inte bara vad det leder till.

Sinnelagsetik – det är avsikten som räknas!

Det är kul att få en present från ett barn, för det är tanken som räknas.

Har du hört uttrycket "Tanken är viktigast"? Det är precis vad sinnelagsetik handlar om! Inom den här etiska tankegången är det avsikten bakom en handling som avgör om den är bra eller dålig. Om du gör något med goda avsikter, då är handlingen i grunden god, även om resultatet kanske inte blir perfekt.

Tänk dig en busschaufför som låter någon åka med gratis fast personen saknar biljett. Egentligen bryter chauffören mot reglerna. Men om personen har tappat sin plånbok och verkligen behöver komma hem, kan chaufförens handling ändå vara bra för att hen ville hjälpa till.

Sinnelagsetiken är också superviktig inom juridiken. Om någon gör ett misstag och bryter mot lagen av oaktsamhet, får den personen oftast ett mildare straff än någon som planerat ett brott. Till exempel, om någon dödar en annan person i ett bråk döms personen oftast för dråp, men om någon planerat mordet i förväg blir straffet mycket hårdare.

Scenario: Pussen på skolgården

Sara och Hakim cyklar förbi skolgården och ser Kim och Nour som pussas. De ser verkligen kära ut, men de märker inte Sara och Hakim. Sara blir jätteupprörd eftersom Kim är ihop med Sacha!

"Men va?! Är Kim otrogen?!" utbrister Sara.

Hakim försöker lugna henne: 

"Är du säker på att vi såg rätt?"

Sara är säker och vill direkt berätta för Sacha, eftersom Kim och Sacha har lovat varandra att vara trogna.

Hakim är tveksam: 

"Jag skulle inte säga något än. Tänk om Sacha blir jättearg! Vi vet ju inte vad som har hänt."

Sara svarar: 

"Men om man har lovat varandra att vara ärliga, då ska man vara det!"

Hakim invänder: 

"Men vi vet ju inte säkert vad som hänt. Tänk om Kim inte alls är otrogen."

Sara kontrar: 

"...och tänk om Sacha inte alls får spel!"

Fundera på:

1. Tänker Sara mest på regler och löften (som en regeletiker) eller på konsekvenserna av sina handlingar (som en konsekvensetiker)? Ge exempel från texten!
2. Tänker Hakim mest som en regeletiker eller en konsekvensetiker? Ge exempel!
3. Vem tycker du resonerar bäst i den här situationen? Varför? Finns det fler perspektiv att ta hänsyn till?

Genom att diskutera sådana här situationer kan vi bli bättre på att förstå hur olika etiska tankesätt påverkar våra val och handlingar. Kom ihåg att etik handlar om att tänka efter och försöka göra det som är bäst för alla inblandade!

Problem med sinnelagsetik - Är goda avsikter alltid nog?

Tänk om någon gör något snällt, men egentligen bara vill ha något tillbaka? Enligt en etisk idé, som kallas sinnelagsetik, är det våra avsikter som räknas mest. Om du gör något med ett gott hjärta, så är handlingen bra – även om det inte blir som du tänkt dig.

Men det finns problem med det här sättet att tänka. Hur kan vi egentligen veta vad någon verkligen menar? Ibland är det svårt att se om någon har en dold agenda.

Ett annat problem är att även de bästa avsikter kan leda fel. Har du hört talas om en "björntjänst"? Det är när någon försöker hjälpa till, men istället ställer till det ännu värre! Det visar att det inte alltid räcker med att bara vilja väl. Ibland måste vi tänka efter ordentligt innan vi agerar, så att våra goda avsikter inte får tråkiga konsekvenser.

Etik i Samhället

Sjukvårdsetik

Att dela ut medicin till äldre och sjuka är ett stort ansvar. Vårdpersonal måste ge rätt medicin i rätt dos.

Tänk dig att jobba inom vården. Det låter kanske självklart att man bara hjälper folk, men ibland blir det faktiskt riktigt svårt att veta vad som är rätt att göra. Trots att det finns många lagar och regler för läkare, sjuksköterskor och andra, så hamnar de ibland i situationer där de måste välja mellan olika svåra alternativ. Vi kallar det för etiska dilemman.

Patientens vilja eller bästa?

En viktig lag som finns är Patientlagen. Den säger att du själv har rätt att bestämma om du vill ha en viss vård eller inte. Om du säger nej till en behandling, så får vårdpersonalen inte tvinga dig. Men samtidigt finns det en annan lag, Hälso- och sjukvårdslagen, som säger att all vårdpersonal ska göra allt de kan för att hjälpa alla som behöver det.

Här kan det ibland bli knepigt. Tänk dig en äldre man som bor på ett äldreboende. Han är klar i huvudet och vet vad han gör. En dag säger han att han inte vill ta sin medicin längre. Men medicinen är viktig för att han ska må bra, och utan den kan han bli väldigt sjuk och till och med dö. Vad ska undersköterskan göra? Ska hon respektera mannens val, eller ska hon försöka övertyga honom att ta medicinen för hans eget bästa? Det här är ett exempel på ett etiskt dilemma. Det är inte alltid lätt att veta vad som är rätt att göra, och det är viktigt att fundera på olika sätt att se på saken.

Företagen och etiken

Märkningar som Fairtrade hjälper konsumenter att välja etiskt och garanterar skäliga löner för producenter.

Företag styrs av en massa regler, både sådana som är nedskrivna i lagar och avtal, och sådana som är mer som "oskrivna regler" om hur man ska bete sig. Det är viktigt att komma ihåg att ett företag aldrig ska försöka tjäna pengar genom att lura någon eller ta genvägar som inte är okej.

Låga löner – ett svårt val?

Många företag väljer att tillverka sina varor i länder där lönerna är lägre. Det kan skapa ett problem. Å ena sidan vill företagen tjäna pengar, men å andra sidan vet de flesta att det är större risk för problem som barnarbete och miljöförstöring i dessa länder.

De som bestämmer i företagen vill oftast inte vara med och bidra till sånt. Det är ju dåligt för alla i längden! Dessutom bryr sig företagen om vad kunderna tycker. Om ett företag får dåligt rykte för att de använder barnarbetare eller förstör miljön, så vill ju ingen köpa deras produkter.

Därför skriver företagen ofta i sina egna regler att de som tillverkar deras varor inte får använda barnarbete eller ha farliga arbetsplatser. Men det är inte alltid de här reglerna följs. Så vem är det som har ansvaret för att det blir rätt? Är det företaget som beställer varorna, fabriken som tillverkar dem, eller någon annan? Det är en viktig fråga att fundera på!

Etik och politik

Reglerna för vindkraftverk och deras påverkan är politiskt omdebatterade.

Som politiker måste man ofta fatta svåra beslut som påverkar många människor, både nu och i framtiden. Det handlar om att väga fördelar mot nackdelar. Tänk dig en regering som tillåter en ny gruva. Det skapar jobb och ger oss viktiga mineraler, kanske sådana som behövs för batterier till elbilar, vilket hjälper oss att minska användningen av fossila bränslen. Men gruvan kan också förstöra naturen, och då måste man fundera på vad som är viktigast.

För att ta rätt beslut lyssnar politiker ofta på experter. De tänker också på konsekvenserna, både på kort och lång sikt. Samtidigt finns det lagar som sätter gränser för vad politikerna får göra. En gruva kan till exempel stoppas om den bryter mot miljölagarna. Politikerna måste alltså tänka både på konsekvenserna och på vilka regler som gäller.

I en demokrati har vi rätt att säga vad vi tycker och att engagera oss politiskt. Vi kan rösta på andra partier om vi inte är nöjda med de som styr. Vi har också rätt att protestera mot beslut som politikerna har tagit. Ibland kan protester få politikerna att ändra sig.

Civil olydnad är en form av protest där man bryter mot lagen för att stoppa ett beslut. Det kan till exempel vara att någon sätter sig framför en grävskopa för att hindra ett vägbygge. Det är olagligt, men de som gör det tycker att det de vill uppnå är viktigare än att följa lagen. De anser alltså att konsekvenserna är viktigare än reglerna.