Läsplan: Kartkunskap

Kartan

Vad är en karta?

Kartan visar Öresundsregionen. De tydligt markerade vägarna visar att det är en vägkarta. Vägarna är olika breda med olika färg för att ge information till bilisterna.

Inom geografi är kartor viktiga verktyg, eftersom "geografi" betyder "att beskriva jorden". En karta är en bild av jordens yta, där varje plats har sin unika position, från stugor till städer eller köpcentrum.

Kartan ger läget

I din atlas finns kartor överallt! Störst är världskartan, men det finns också kartor över mindre områden som länder.

Förr var papperskartor vanligast, men nu är digitala kartor populära i datorer och mobiler. De ger extra information som avstånd och snabbaste väg. Smidigt!

Symboler visar det viktiga

En karta är en förminskad och förenklad version av verkligheten. Till skillnad från bilder, visar kartor bara utvald information.

Kartor visar det som någon har bestämt, som vägar på en vägkarta eller vädersymboler på en väderkarta. Kartan använder symboler för att visa den valda informationen.

Det är kanske svårt att ge en perfekt beskrivning av vad en karta egentligen är, men de här punkterna hjälper oss att förstå bättre:

1. En karta visar hur verkligheten ser ut geografiskt, alltså hur olika platser ligger i förhållande till varandra.
2. Kartan är förminskad, och hur mycket den är förminskad bestäms av skalan.
3. På kartan används symboler och karttecken för att visa olika saker, som städer, floder eller berg.
4. Kartor ser olika ut beroende på vad de ska användas till. Alltså, syftet med kartan avgör hur den kommer att se ut.

Storskaliga och småskaliga kartor

Geografer förminskar verkligheten, till skillnad från biologer som förstorar. Vi gör kartor för att visa stora områden som Sverige på ett papper. Eftersom inte alla detaljer får plats, väljer vi ut det viktigaste. Detta ger en bra överblick över stora områden, som länder eller kontinenter.

Storskalig karta visar detaljer

Tänk dig att du ska rita av ditt rum. Om du vill få med alla detaljer – som var lampan står eller vilka böcker som ligger på skrivbordet – då måste du rita en ganska stor ritning. På samma sätt fungerar det med kartor!

Storskaliga kartor använder vi när vi vill visa massor av detaljer, men bara över ett litet område. Det kan till exempel vara en karta för orientering i skogen, eller en karta som visar varenda liten gata i en stadskärna.

En orienteringskarta som har skalan 1:10 000 är ett bra exempel på en storskalig karta. Vad betyder då det här med "1:10 000"? Jo, det är själva kartans skala. Det betyder att verkligheten är förminskad 10 000 gånger på kartan.

Ett enkelt sätt att komma ihåg det är att ju mindre talet efter kolonet (:) är, desto större är kartan. Så, på en karta med skalan 1:10 000 betyder det att varje centimeter du mäter på kartan motsvarar 10 000 centimeter i verkligheten. Och eftersom 10 000 centimeter är samma sak som 100 meter, så motsvarar alltså en centimeter på kartan 100 meter i verkligheten.

Kartan över staden Lunds centrum är storskalig och visar många detaljer.

Småskalig karta visar stora områden

Om du vill att din karta ska visa ett stort område, som till exempel hela Sverige, Europa eller till och med hela jordklotet, behöver du använda en småskalig karta. Tänk dig att du krymper ihop verkligheten jättemycket för att få plats med allt på kartan. I en vanlig skolatlas är kartorna ofta småskaliga, med en skala som är mindre än 1:1 000 000. Det betyder att 1 centimeter på kartan motsvarar mer än 10 kilometer i verkligheten. På en sådan karta måste man förenkla och ta bort en del detaljer, annars skulle kartan bli alldeles för rörig. Men fördelen är att du får en mycket bättre överblick över ett stort område.

Australienkartan är småskalig och ger en översikt, i det här fallet över vegetationszoner.

Skalstreck

Skala på en karta visar hur mycket verkligheten har krympts ner för att få plats på kartan. Ett vanligt sätt att visa skalan är med ett skalstreck. Tänk dig att skalstrecket är som en linjal som är ritad direkt på kartan. Du kan använda en vanlig linjal för att mäta avståndet på kartan med hjälp av skalstrecket och på så sätt räkna ut hur långt det är i verkligheten.

Du hittar ofta skalstrecket under kartan. På digitala kartor, som Google Maps på din mobil eller GPS:en i bilen, är det extra smart! Där ändras skalstrecket automatiskt när du zoomar in eller ut. Om du zoomar ut jättemycket kan kartan bli plottrig och svår att läsa. Då brukar kartan visa färre detaljer och symboler för att det ska bli tydligare.

Olika typer av kartor

Topografiska kartor

Kartor är som olika sorters böcker – de kan visa oss olika saker. En typ av karta som är superbra för att se hur naturen ser ut är en topografisk karta. Tänk dig att du vill veta om det finns sjöar, floder eller berg någonstans. Då är det en topografisk karta du ska kolla på!

Det som är extra smart med topografiska kartor är att de visar hur högt eller lågt det är på olika platser. Är det platt mark eller ett högt berg? Det kan du se! Ofta används olika färger i kartböcker för att visa höjden över havet. Grönt kan till exempel betyda lågt land, medan brunt och vitt kan visa höga berg. Ett annat sätt att visa höjd är med höjdkurvor, som ser ut som tunna linjer som slingrar sig fram på kartan. Ju tätare linjerna ligger, desto brantare är det.

Förutom naturen visar topografiska kartor också sånt som människor har byggt, som vägar, järnvägar, städer och gränser mellan olika områden. För att få plats med allt det använder kartorna olika symboler. En symbol kan till exempel vara en liten bild av ett hus som betyder att det finns en stad där. För att du ska förstå vad alla symboler betyder så har bra kartor en teckenförklaring. Det är som en liten ordbok som förklarar alla symbolerna på kartan. Med hjälp av teckenförklaringen kan du läsa kartan och förstå vad allt betyder!

Topografisk karta. Färgerna visar höjdskillnader.

Tematiska kartor

En väderkarta som du ser i tidningen, på TV eller i din mobil är ett bra exempel på en karta som vill visa en enda sak: hur vädret kommer att bli. Den här typen av karta, som fokuserar på att visa just ett speciellt tema eller ämne, kallas för en tematisk karta.

Ofta är bakgrunden på en sådan karta ganska enkel. Tänk dig en väderkarta: där brukar bara landets form och några stora städer finnas med. Men i en atlas för skolan kan du hitta massor av olika tematiska kartor som visar en mängd olika saker. t.ex:

1. Klimatkartor: De här kartorna visar hur varmt det är i genomsnitt och hur mycket det regnar eller snöar under ett år på olika platser. Alltså, medeltemperaturer och årsnederbörd.
2. Geologiska kartor: De berättar om marken under våra fötter! De visar till exempel vilken typ av berggrund som finns, vilka olika jordar som täcker marken och hur naturlandskapet ser ut.
3. Ekonomiska kartor: De visar hur olika länder tjänar sina pengar. Du kan se var det finns energiproduktion (som kraftverk), viktiga industriområden och var man hittar gruvor.
4. Befolkningskartor: De visar hur många människor som bor i ett visst område. Det kallas för befolkningstäthet.

Röda kartan = Tematisk karta som visar befolkningstäthet. Gröna Kartan = Utsnitt av en tematisk karta över Sverige. Färgerna visar växtlighet och markanvändning.

Svenska kartor

I Sverige är det en speciell myndighet som heter Lantmäteriet som har huvudansvaret för att se till att det finns bra kartor över hela vårt land. De ser till att vi har tillförlitliga kartor som visar hur Sverige ser ut.

Du kan köpa kartorna antingen digitalt, så att du kan använda dem på datorn eller surfplattan, eller som vanliga papperskartor. Det som är coolt är att du inte bara behöver köpa färdiga kartor – du kan faktiskt skapa egna! När du gör det kan du till viss del bestämma vilken information som ska visas på kartan, till exempel var det finns skogar, sjöar eller vägar.

Det är inte bara privatpersoner som använder kartorna. De är också jätteviktiga för kommuner, regionförbund (som jobbar med utveckling i större områden) och företag. En väldigt vanlig karta i Sverige är terrängkartan, som ritas i en skala som heter 1:50 000. Det betyder att 1 cm på kartan motsvarar 50 000 cm (alltså 500 meter) i verkligheten. Den här kartan är superanvändbar för att se hur landskapet ser ut!

Terrängkartan. Denna karta är lämplig om man vill ut och plocka bär eller svamp i hemtrakten. Den visar bland annat stora och små skogsvägar, kraftledningar och höjder tydligt. Terrängkartan är en topografisk karta. ©Lantmäteriet.

Jordens gradnät

GPS använder satelliter för att hitta exakta positioner på jorden. Satelliterna, som kretsar runt jorden, skickar information om sin plats och tid. En GPS-mottagare använder signaler från minst tre satelliter för att räkna ut sin egen position.

Har du någon gång använt en digital karta i mobilen? Då har du säkert märkt att den med hjälp av GPS kan visa exakt var du befinner dig. GPS används också i appar som Google Maps för att hitta olika platser.

Om du till exempel söker efter Riksdagshuset i Stockholm får du inte bara se var det ligger på kartan, utan också en sifferkombination, som 59.327, 17.998. Dessa siffror berättar något viktigt: Riksdagshuset ligger ungefär 59 grader norr om ekvatorn (59,3° N) och ungefär 18 grader öster om nollmeridianen (18° O). För att förstå det här behöver du veta att Stockholm ligger på norra halvklotet och på östra halvklotet. Men hur fungerar egentligen det här systemet med breddgrader och längdgrader? Det ska vi titta närmare på nu!

Tänk dig att vi ritar linjer på en jordglob för att lättare kunna hitta platser. Runt jordens mitt, som en slags "midja", går ekvatorn. Alla linjer som går runt jorden parallellt med ekvatorn kallas för parallellcirklar. Ekvatorn är den största av alla dessa cirklar.

Vi kan också dra linjer från den ena polen till den andra. Dessa linjer bildar halvcirklar som kallas meridianer. Varje meridian visar den kortaste vägen mellan nordpolen och sydpolen. Alla meridianer korsar ekvatorn och de andra parallellcirklarna i en rät vinkel (90 grader).

Breddgrad eller latitud

Tänk dig att du är någonstans i Mellansverige. Då befinner du dig ungefär vid 60 grader nordlig bredd. Vad betyder det egentligen? Jo, alla platser som har nordlig bredd ligger norr om ekvatorn, alltså på det norra halvklotet.

Om du fortsätter norrut, ända till Nordpolen, då är du på 90 grader nordlig bredd. Ekvatorn, som går runt jorden som ett brett band, har 0 grader i bredd. Det betyder att länder som ligger vid ekvatorn i Afrika eller Sydamerika, de ligger på 0 grader.

När vi pratar om breddgrader så handlar det om vinklar. Precis som när du mäter en vinkel i matten! Ju större vinkel, desto längre bort från ekvatorn befinner du dig. Föreställ dig en linje från jordens mittpunkt till ekvatorn, och en annan linje från jordens mittpunkt till platsen du vill veta breddgraden för. Vinkeln mellan dessa linjer är breddgraden!

Längdgrad eller longitud

För att verkligen kunna säga exakt var en plats befinner sig på jorden, behöver vi också veta platsens längdgrad (ibland kallad longitud). Tänk dig längdgraden som en linje som talar om hur långt österut eller västerut en plats ligger, om man jämför med en speciell nollpunkt.

Precis som vi använder ekvatorn som utgångspunkt när vi mäter breddgrader, så behöver vi en liknande referenspunkt för längdgrader. Man har bestämt att noll grader i längd ska vara precis där det gamla observatoriet i Greenwich, utanför London, ligger. Det betyder att länder som ligger i Amerika hamnar på det västra halvklotet, medan de flesta länder i Asien ligger på det östra halvklotet.

Om du tittar på en jordglob eller en karta, kan du se att den största möjliga längdgraden är 180 grader. Den kan vara antingen 180 grader västlig längd eller 180 grader östlig längd. Till exempel, Kinas huvudstad Beijing ligger ungefär på 40 grader nordlig bredd (ungefär som Rom) och 117 grader östlig längd.

Nu är det din tur! Kan du ta reda på vilken bredd- och längdgrad din hemort har? Använd en karta, en jordglob eller en kart-app på din telefon eller dator.

Absolut eller relativt läge

Kartor hjälper oss att förstå var olika platser befinner sig på jorden. När vi pratar om en plats läge finns det två olika sätt att beskriva det: absolut läge och relativt läge.

Absolut läge är som en exakt adress för en plats. Det beskrivs med hjälp av breddgrader och längdgrader. Tänk dig att jorden har ett nät av linjer som vi använder för att hitta rätt. Till exempel, New Yorks absoluta läge är 41° nordlig bredd och 73° västlig längd. Det är som att ange koordinaterna för att hitta en skatt!

Relativt läge handlar istället om hur en plats ligger i förhållande till andra platser. Istället för exakta siffror beskriver vi läget genom att säga "nära", "långt ifrån", "norr om" eller "söder om". Ett exempel är att New York ligger sydväst om Boston, men nordost om Washington D.C. Det relativa läget hjälper oss att förstå sammanhang och avstånd mellan olika platser.

Vilket är Washington D.C:s relativa läge?

Väderstrecken

För att förstå en karta behöver du känna till de fyra väderstrecken: norr, söder, öster och väster. Norr pekar oftast uppåt på kartor. Solens position har gett oss väderstrecken; klockan 12 står solen i söder.

Väderstrecken kallas också huvudriktningar och visas med en kompassros, ofta förkortade med bokstäverna N, O, S och V. Riktningen mittemellan norr och väster är nordväst (NV).

Riktningar kan anges i grader, vilket är viktigt vid navigation till sjöss. Norr är 0°, öster är 90°, söder är 180° och väster är 270°.

• Öster (O) = 90°
• Söder (S) = 180°
• Väster (V) = 270°

Så, om du står i riktningen nordost (NO), vilken vinkel i grader motsvarar det?

GIS – geografens digitala hjälpmedel

En fastighetsmäklare behövde ta reda på vilka typer av hus som var till salu i ett specifikt område. Detta för att kunna matcha rätt hus med rätt kund. Mäklaren ville ha svar på frågor som:

• Vilka hus är villor avsedda för en familj och har fyra sovrum?
• Vilka hus har ett pris under 25 000 kronor per kvadratmeter?
• Hur många hus uppfyller både kraven i punkt 1 och 2, och samtidigt ligger inom en kilometers avstånd från områdets förskola?

För att enkelt och snabbt få svar på dessa frågor, och liknande, kan fastighetsmäklaren använda ett verktyg som kallas geografiskt informationssystem, eller GIS. GIS är ett smart sätt att analysera och presentera geografisk information.

Et GIS består av dator och programvara. Data samlas i databaser. All data kopplas till en punkt på kartan.

Geodata – information knuten till en plats

GIS används när du söker adresser på Eniro. Adresser och telefonnummer kopplas till platser på kartan. GIS visar platser på olika sätt, t.ex. karta eller satellitbild, och visar geodata som busshållplatser och cykelbanor. Din GPS använder GIS för att visa din position, beräkna avstånd och varna för vägarbeten.

Vilka delar består GIS av?

GIS hanterar och visar geografisk information (geodata) på digitala kartor. Programmen används för beräkningar och analyser.

GIS bygger på kartor, exempelvis satellitbilder. Information från databaser kopplas till kartan, vilket gör systemet effektivt. GIS kan svara på frågor som "Var finns flest lekplatser?". Genom att kombinera information kan man skapa kartor och få svar på frågor om plats, innehåll och utseende.

GIS fungerar genom att kombinera flera kartor med olika information, som höjd, markanvändning och befolkning. Man kan även visa vägar eller språk. GIS användes till exempel vid planeringen av flytten av Kiruna.

I GIS kan man zooma in och ut på kartan precis som man vill. Man kan också ställa frågor till datorn, som sedan räknar ut det bästa svaret. GIS är riktigt bra på att hitta samband mellan olika saker och att lösa problem.

GIS – ett användbart verktyg

GIS (Geografiska Informationssystem) är ett smart verktyg som hjälper oss att spara både tid och pengar. Tänk dig att det är som en superkarta som kan göra mycket mer än bara visa vägar! Kommuner använder GIS mer och mer för att planera olika saker i staden eller kommunen.

Till exempel kan de lägga in information om alla avloppsrör som ligger under marken. Med hjälp av GIS kan de snabbt hitta var det läcker och räkna ut när det är dags att byta ut gamla rör innan de går sönder. Det är inte bara kommuner som använder GIS, utan även skolor, föreningar, företag och till och med privatpersoner.

Du kan använda GIS för att få svar på enkla frågor, som:

• Vem äger den här biten mark?
• Hur långt är det att gå eller cykla mellan två platser?
• Var får man lov att bygga en fabrik?

GIS är extra bra på att svara på frågor om närhet, till exempel:

• Hur många människor bor närmare än 10 kilometer från ett visst köpcentrum?
• Hur många hus ligger väldigt nära den stora vattenledningen som kommer från vattenverket?

Men GIS kan också hjälpa till med svårare frågor:

• Vilka platser är bäst att bygga nya hus på?
• Vilken sorts jord är vanligast i en viss skog?
• Om vi bygger en ny motorväg, hur kommer det att påverka hur mycket bilar och bussar kör på andra vägar?
• Vilken väg är snabbast och säkrast för en ambulans eller brandbil att köra till en viss adress? (detta kallas ofta för ruttoptimering)

Som du ser kan GIS vara väldigt användbart för att lösa många olika problem och planera för framtiden!

GIS kan skapa tematiska kartor från satellitbilder. Ett exempel är en karta som visar de senaste flyttarna i Kiruna på grund av gruvan.

Jordgloben; Den enda sanna kartan

Tänk dig att du har en glob – det är det enda sättet att visa jorden helt korrekt, eftersom jorden faktiskt är rund! Men en glob är inte alltid så smidig att ta med sig. Därför använder vi ofta kartor, antingen på papper eller digitalt.

Problemet är att det inte går att göra en platt karta som visar hela jorden utan att något blir fel. Tänk dig att du skalar en apelsin i ett enda långt stycke och sedan försöker platta ut skalet på ett bord. Det kommer inte att gå utan att skalet spricker eller att du måste sträcka ut det. Samma sak händer när vi gör en världskarta. För att få den platt måste vi "fylla ut" vissa områden, och då blir avstånden och formerna inte helt korrekta.

Ju större område vi försöker visa på en karta, desto svårare blir det. En världskarta, som ska visa hela jorden, har alltså störst risk för fel. Men om vi bara ska visa ett litet område, som till exempel en orienteringskarta, då blir felen så små att vi nästan inte behöver bry oss om dem. Därför är orienteringskartor väldigt exakta för just det område de visar.

Kartprojektioner

För länge sedan, på 1500-talet, kom kloka människor som geografer och andra vetenskapsmän fram till att jorden är rund, precis som en boll! En smart kille från Holland som hette Gerhardus Mercator skapade då en av de första riktigt bra världskartorna. Den kartan var så fiffig att sjömän använt den i flera hundra år för att hitta rätt på haven. Otroligt va?

Och vet du vad? Den här kartan, som vi kallar Mercators projektion, finns faktiskt fortfarande med i moderna kartböcker. Det som är speciellt med den är att den är en kartprojektion, vilket betyder att man tar punkter och områden från jordens yta och flyttar över dem till en platt karta. Tänk dig att du försöker platta ut en apelsin – det är lite samma sak! Man gör alltså en tvådimensionell bild av något som egentligen är tredimensionellt, eftersom jorden ju är rund.

Från tre dimensioner till två

Tänk dig att vi har en jordglob och placerar en lampa inuti den. Lampan lyser och kastar skuggor av jordglobens linjer (eller kontinenternas former) på ett pappersark som är format som en cylinder runt globen. När vi sedan vecklar ut cylindern, får vi en projicering, eller en sorts avbildning, av hela världen på papperet – en världskarta!

För att göra kartan så användbar som möjligt, placerar vi papperscylindern så att den precis nuddar jordgloben vid ekvatorn. Det smarta med det är att kartan blir superprickfri just vid ekvatorn. Men, det finns en hake! Ju längre bort från ekvatorn vi kommer, desto större blir felen på kartan. Det betyder att områden som ligger långt norrut eller söderut, som till exempel Norden och Alaska, ser större ut på kartan än vad de egentligen är i jämförelse med länder som ligger nära ekvatorn, som Ecuador och Tanzania. Denna typ av kartprojektion kallas för en cylinderprojektion.

Cylinderprojektion

Vinkelriktig projektion

Mercators projektion. Denna kartprojektion är vinkelriktig men inte ytriktig.

Har du sett hur stort Grönland ser ut på kartan, nästan som Afrika? Kartor, särskilt de med Mercators projektion, ger den felaktiga bilden. I själva verket är Afrika 14 gånger större än Grönland.

Så varför har den här typen av karta, som alltså inte visar storleken korrekt, blivit så populär? Jo, svaret ligger i hur Mercators karta hjälpte sjöfarare förr i tiden. Tänk dig att du ska segla över ett stort hav. Med Mercators karta kunde man enkelt rita en rak linje från start till mål med hjälp av en kompass och linjal. Denna linje visade en konstant kompasskurs.

Även om den rakaste linjen på kartan inte är den kortaste sträckan i verkligheten (eftersom jorden är rund!), så var det en säker metod. Så länge kartan var tillräckligt noggrann kunde sjömännen vara säkra på att de skulle komma fram till sitt mål genom att följa kompasskursen. Mercators projektion gjorde navigeringen enklare och mer pålitlig, även om det innebar att vissa länder och kontinenter såg större ut än vad de egentligen är.

Ytriktig projektion

Peters projektion. Afrika får rätt storlek, men fel vinklar.

Varje karta har sina fördelar och nackdelar. Ett exempel är Peters projektion. Denna kartprojektion är ytriktig, vilket betyder att den visar hur stora olika länder och kontinenter är i förhållande till varandra på ett korrekt sätt. Om man jämför två länder på en karta med Peters projektion, kan man vara säker på att storleksskillnaden stämmer. Nackdelen är att formerna på länderna och kontinenterna kan bli lite konstiga och utdragna. De ser inte riktigt ut som vi är vana vid att se dem. Konturerna, alltså linjerna som visar formen, blir snedvridna.

En vanlig projektion

Van der Grintens projektion är en mycket använd världskarta.

I många av de kartböcker vi använder idag hittar vi en kartprojektion som kallas van der Grintens projektion. Precis som andra kartor är inte heller den här helt perfekt. Men det som är smart med van der Grintens projektion är att den "fördelar" felen. Istället för att ett visst område, som till exempel ytor, avstånd eller former, blir jättefel, så är alla dessa lite fel. Det gör att inget av felen blir särskilt framträdande eller störande när vi tittar på kartan.

Världsbilder varierar beroende på var vi är. Skolatlasens kartor har ofta ett europeiskt perspektiv. Den här kartan visar Ostasien i mitten, vilket är vanligt för många som ser Kina som världens centrum.