01 Läsuppgift 1: Kartkunskap - Introduktion till Geografi

Geografi
Läsa och höra
för 8 månader sedan
Jonathan Hansson
Mobergsskolan

Före!äsning

Introduktion till Geografi

  1. Titta på föreläsningen för att skaffa dig förkunskaper
  2. Läs texten
  3. Gör uppgifterna

OBS. Lyssna på poden/ljudfilen om du behöver få innehållet muntligt eller om du är intresserad av fördjupning.

Läsuppgift: Kartkunskap

Introduktion till Geografi

Canberra, Australiens huvudstad. Beskriv naturen runt staden. Vad i bilden är skapat av människor?

Vad är Geografi?

Tänk på geografi som "Världens ämne"! Det är för att vi i geografi undersöker hela planeten och allt som finns här. Det handlar både om att beskriva hur naturen ser ut – som hur jordytan är formad, vilka växter som trivs på olika platser och vilket klimat som råder. Men geografi är också ett ämne som handlar om oss människor och hur våra samhällen fungerar.

Det som gör geografi så spännande är att vi studerar hur naturen, människorna och samhället hänger ihop. Genom att lära oss mer om de här sambanden kan vi lättare förstå vad som händer i världen runt omkring oss och vilka problem vi människor måste lösa tillsammans.

I geografin pratar vi om naturlandskap för att beskriva områden där naturen inte har påverkats så mycket av oss människor. Men så fort människor börjar bo någonstans, så kommer naturen att förändras. Då skapas ett kulturlandskap, som till exempel kan vara åkrar där vi odlar mat, betesmarker där djur går och betar, eller städer och byar där vi bor. Det betyder att det inte finns så många platser kvar på jorden som är helt opåverkade av oss. Faktum är att vi aldrig tidigare har påverkat och förändrat naturen så mycket som vi gör idag.

Att studera geografi

Geografi är ett ämne som kan utforskas på massor av olika sätt! Ibland kanske ni tränar på Sveriges geografi, till exempel genom att lära er namnen och läget på alla landskap och län. En annan gång kanske ni undersöker vilka företag som finns i er kommun och hur de påverkar platsen. Och ibland kanske uppgiften är att klura ut varför det regnar så lite i mitten av Australien.

Men det blir ännu mer spännande när man börjar koppla ihop alla olika delar av geografin och försöker förstå hur allt hänger ihop. Då måste man se sambanden mellan till exempel hur naturen ser ut på en viss plats och hur det påverkar människorna som bor där och hur de lever. Man tittar alltså på hur natur, kultur och människan påverkar varandra och vilka livsvillkor som skapas. Sådana mönster och samband kan man hitta överallt: hemma på lokal nivå, i ett större område som till exempel Australien (vilket är regional nivå) eller över hela jorden (vilket kallas global nivå).

Att svara på frågor inom geografi handlar alltså om att se dessa samband. Man kan säga att vi använder ett speciellt "geografiskt perspektiv" när vi försöker förstå världen omkring oss.

Bild: modell geografiskt perspektiv.

Beskriva

När man jobbar med geografi, och vill undersöka en plats eller ett område, börjar man ofta med att beskriva det. Det kan vara en kort beskrivning som ger en bild av hur det är där. Här är några exempel:

  • Mitt i Australien breder den stora Gibsonöknen ut sig. Det som kännetecknar den här platsen är att det väldigt sällan regnar där.

Kartan visar att det endast faller lite regn i de inre delarna av Australien. Vilka delar av Australien får mest nederbörd?

  • Japan är ett land som tyvärr ofta drabbas av kraftiga jordbävningar och stora tsunamier. Det beror på att landet ligger i ett område där jordskorpan rör sig mycket.
  • I Parisavtalet, som slöts 2015, kom många länder i världen överens om att försöka minska utsläppen av växthusgaser. Målet är att bromsa den globala uppvärmningen, alltså att jorden inte ska bli varmare och varmare.

Bild: Gibsonöknen.

I Australiens inre faller endast lite nederbörd. Här ligger den stora Gibsonöknen.

Analysera – att förklara orsaker

Att göra en analys handlar om att ta en fråga eller ett problem och bryta ner det i mindre bitar. Tänk dig att du har ett stort pussel – istället för att försöka lägga hela pusslet på en gång, tittar du på varje pusselbit för sig. Du undersöker formen, färgen och mönstret på varje bit. Sedan försöker du förstå hur alla bitarna passar ihop och påverkar varandra för att skapa hela bilden.

Inom geografi är det jätteviktigt att kunna undersöka olika platser och områden. Vi vill "lära känna vår värld" och upptäcka att människors liv ser väldigt olika ut beroende på var de bor. Det räcker inte bara med att beskriva hur till exempel jorden, olika länder, regioner och specifika platser ser ut. Vi måste också fundera på varför det ser ut som det gör. Varför är det på ett visst sätt just där? Genom att ställa de frågorna kan vi hitta förklaringar till varför verkligheten ser ut som den gör. Vi kan förstå hur saker hänger ihop och påverkar varandra.

Här är ett exempel på en geografisk fråga vi kan försöka besvara genom en analys: 

  • Varför bor det så få människor i mitten av Australien, medan det bor många fler längs kusten i sydost?

  • Varför är det vanligt med jordbävningar och tsunamier i Japan medan vi i Sverige slipper sådana naturkatastrofer?
  • Varför blir det en global uppvärmning när vi använder fossila bränslen som olja, kol och fossilgas (naturgas)?

Bild:

Miljonstaden Sydney ligger i den nederbördsrika sydöstra delen av landet. Kartan visar att den delen av Australien är den mest befolkningstäta.

Bedöma konsekvenser

I geografin får du lära dig att tänka på hur naturen påverkar oss människor, och tvärtom, hur vi påverkar naturen. Det handlar om att fundera på vilka följderna blir av olika saker. Här är några exempel:

  • Tänk dig Australien: Hur påverkar nederbörden var folk väljer att bo? Varför bor de flesta där det regnar mest?
  • I Japan finns det risk för jordbävningar. Hur påverkar det samhället och hur människorna lever där?
  • Den globala uppvärmningen är ett stort problem. Vilka konsekvenser kan den få för människor runt om i världen?

För att förstå hur det är att leva på olika platser kan vi använda en speciell metod. Vi börjar med att beskriva hur det ser ut och vilka förutsättningar som finns på en plats. Sedan analyserar vi varför det är som det är. Då kan vi bedöma hur bra livsvillkoren är, och få en bättre bild av hur det är att bo just där. Till sist kan vi fundera på hur människans påverkan på miljön kan påverka framtiden och möjligheten till ett bra liv.

Geografer kan använda den här metoden när de planerar hur samhällen ska utvecklas. De kan ge politiker och andra som bestämmer i kommunen information och verktyg för att vara beredda på problem som kan uppstå, till exempel förändringar i miljön, klimatet eller hur många människor som bor där. På så sätt kan vi skapa en bättre och mer hållbar framtid!

Geografens verktyg
Bild: Åre från ovan.

Analysera bilden som visar Åre i Jämtland med hjälp av frågorna längst ner.

I geografi är vi nyfikna på en massa olika ställen – allt från små byar till stora länder! Men eftersom det är omöjligt att besöka alla dessa platser själv, måste vi använda oss av olika källor för att lära oss mer. En geograf använder sig av massor av olika typer av källor, som till exempel kartor, bilder, texter, berättelser från folk som rest, tabeller och diagram.

När du studerar geografi är det viktigt att tänka som en forskare. Det betyder att du behöver fundera på om den informationen du använder verkligen stämmer. Det kallas att vara källkritisk. Ett bra sätt att kolla om en källa är pålitlig är att se om du kan hitta samma information i andra källor också.

Kartan

Tänk dig att du är en detektiv som vill ta reda på allt om en viss plats på jorden. Vilka verktyg har du då? Jo, det allra viktigaste är kartan. Kartor hjälper oss att förstå var platser ligger och hur de ser ut. Vi är vana vid både vanliga papperskartor och digitala kartor som vi hittar i våra telefoner och datorer.

En karta kan beskrivas som en slags teckning av jordens yta. Den visar landskapet, men i mycket mindre skala än i verkligheten. För att vi ska förstå vad kartan visar används olika symboler för att representera olika saker. Genom att studera en karta noga kan vi lära oss massor om en plats. Här är några frågor som olika typer av kartor kan hjälpa oss att svara på:

  • Hur ser naturen ut på just den här platsen?
  • Finns det höga berg, stora skogar eller kanske öppna slätter?
  • Hur är klimatet där? Är det varmt och soligt eller kallt och regnigt?
  • Hur många människor bor det på platsen? Är det en storstad eller en liten by?
  • Vad använder de som bor där marken till? Odlar de mat, har de fabriker eller något annat?

Bilder

Genom att titta på kartor kan vi lära oss massor om olika platser och områden. Visst, det bästa sättet att verkligen förstå en plats är att åka dit och göra fältstudier, alltså att undersöka platsen på riktigt. Men oftast får vi nöja oss med att kolla på foton, som till exempel en bild av Canberra och området runt omkring.

Ett smart sätt att få information om en plats och hur livet är där är att göra en geografisk bildanalys. Det betyder att vi tittar på ett foto eller en bild från olika geografiska perspektiv för att försöka svara på olika frågor, som till exempel:

  • Vad ser jag i bilden? Vilka detaljer lägger jag märke till?
  • Vad visar bilden egentligen? Vad är det för typ av plats?
  • Hur ser naturlandskapet ut? Finns det berg, sjöar, skog eller öken?
  • Vad har människor byggt eller skapat? Finns det hus, vägar, jordbruk eller fabriker?
  • Hur ser kulturlandskapet ut? Det vill säga, hur har människorna påverkat landskapet genom sin kultur och sina aktiviteter?
  • Var i världen ligger den här platsen? Vilket land, världsdel eller klimatzon?
  • Hur är livsvillkoren på platsen? Hur tror jag att människorna som bor där har det? Har de tillgång till rent vatten, mat, skola och sjukvård?

Frågor

Fråga 1: Vilka verktyg använder geografer för att lära sig om olika platser?