04 LĂ€suppgift 4.2: Nutidshistoria - Israel & Palestina (1948-idag)

Historia
‱
LÀsa och höra
‱
för 6 mÄnader sedan
Jonathan Hansson
Mobergsskolan

Före!Àsning

Israel och Palestina -konflikten (del 2)

  1. Titta pÄ förelÀsningen för att skaffa dig förkunskaper
  2. LĂ€s texten
  3. Gör uppgifterna

OBS. Lyssna pÄ poden/ljudfilen om du behöver fÄ innehÄllet muntligt eller om du Àr intresserad av fördjupning.

Nutidshistoria:

Israel & Palestina

Historiska geopolitisk bakgrund

Landet i Mellanöstern som i dag Àr Israel och Palestina har en historia som strÀcker sig tusentals Är tillbaka i tiden. Landet har styrts av mÄnga olika stormakter och imperier genom historien.

Under antiken och den klassiska perioden (cirka 3000 f.Kr. till 400 e.Kr.) har omrÄdet styrts av:

  • Egyptiska riket (cirka 2000–1000 f.Kr.).
  • Assyrier.
  • Kungadömet Israel enas (cirka 1000-600 f.kr.)
  • Babyloniska riket (cirka 600–500 f.Kr.), dĂ„ det första judiska templet i Jerusalem förstördes och mĂ„nga judar levde i fĂ„ngenskap i Babylonien (nuvarande Irak).
  • Persiska riket (cirka 500–300 f.Kr.).
  • Helenistiska riket (cirka 300–60 f.Kr.).
  • Romerska riket (frĂ„n cirka 60 f.Kr. till 400 e.Kr.), som gjorde landet till en provins kallad Judeen.

Efter Romarrikets splittring och medeltiden fortsatte omrÄdet att styras av:

  • Bysantinska riket (cirka 400–600 e.Kr.).
  • Islams kalifat/araberna (frĂ„n erövringen pĂ„ 630-talet e.Kr. fram till 1500-talet e.Kr.).
  • Mamluksultaner (styrde frĂ„n Egypten fram till 1517).
  • Osmanska riket (Ă€ven kallat det turkiska imperiet, frĂ„n 1517 till 1917).
  • Brittiska mandatet (1917–1948), dĂ„ Storbritannien administrerade omrĂ„det pĂ„ uppdrag av Nationernas förbund.
  • Moderna Israel (1948-idag)

Bild: karta Israel 1948 till 1967.Bild: karta Israel 1967 till 1973.Bild: karta Israel efter 1982.

Kartorna visar hur omrÄdet som Israel kontrollerar har förÀndrats sedan 1948.

Sammanfattningsvis fram till nu

Moderna staten Israel grundas 1948

David Ben-Gurion (Israels förste premiÀrminister) lÀser offentligt upp Israels sjÀlvstÀndighetsförklaring, 14 maj 1948, under ett stort portrÀtt av Theodor Herzl, grundare av den moderna politiska sionismen

FN hade en idé om att dela upp omrÄdet i tvÄ delar: en för palestinier och en för judar. Palestinierna gillade inte förslaget eftersom de inte ville dela landet. Trots detta skapades staten Israel i maj 1948, pÄ den mark som judarna hade kontroll över.

I samband med att Israel bildades, tvingades ungefÀr 850 000 judar fly frÄn sina hem i arabiska lÀnder. Israels grannlÀnder, som var araber, startade dÄ ett krig för att försöka förstöra den nya staten Israel. Israel vann kriget, men de förlorade kontrollen över Gaza till Egypten och Judéen och Samarien (VÀstbanken) till Jordanien.

Bild:

Judiska immigranter anlÀnder till Israel frÄn Europa efter Förintelsen. De anlÀnde med bÄt över Medelhavet, och mannen bÀr pÄ Toran.

Det som hÀnde nÀr staten Israel bildades 1948 Àr nÄgot som mÄnga fortfarande diskuterar. De flesta historiker Àr dock eniga om att hundratusentals palestinier flydde eller tvingades lÀmna sina hem i det som nu Àr Israel. Samtidigt flydde ungefÀr lika mÄnga judar till Israel frÄn andra lÀnder i Mellanöstern, eftersom de kÀnde sig hotade eller förföljda dÀr.

Judarna och palestinierna ser vÀldigt olika pÄ den hÀr tiden. Judarna i Israel menar att de var tvungna att försvara sig nÀr grannlÀnderna attackerade dem. De sÀger ocksÄ att konflikten berodde pÄ att mÄnga palestinier inte ville acceptera att Israel hade bildats. Palestinierna Ä sin sida berÀttar att de blev tvingade att lÀmna sin mark, som deras familjer hade bott pÄ i mÄnga generationer. Denna hÀndelse kallas ofta för Nakba av palestinier, vilket betyder katastrofen.


Bild:

Till vÀnster Judiska flyktingar frÄn arabvÀrlden 1948 och till höger Palestinier pÄ flykt vÄren 1948.

Palestinskt motstÄnd

FrÄn palestinskt hÄll brukar skapandet av Israel kallas för Nakba, vilket betyder "katastrofen". Vad den hÀr "katastrofen" egentligen innebÀr, det finns det olika Äsikter om. Vissa menar att katastrofen var att Israel vann kriget och fortsatte att existera. Andra menar att det handlar om att de araber som flydde eller tvingades lÀmna sina hem inte fick komma tillbaka och istÀllet hamnade i flyktinglÀger.

Vem styrde över Gaza och VĂ€stbanken mellan 1948–1967?

Efter kriget 1948–1949 hamnade de omrĂ„den som FN hade tĂ€nkt skulle bli en arabisk stat under kontroll av Israels grannlĂ€nder. VĂ€stbanken, inklusive Östra Jerusalem, togs över av Jordanien. Gazaremsan styrdes istĂ€llet av Egypten. Under 1950-talet började en ny palestinsk identitet vĂ€xa fram. År 1964 bildades Palestinska befrielseorganisationen (PLO). Deras mĂ„l var lĂ€nge att anvĂ€nda vĂ„ld för att besegra Israel.

Vad hÀnde under sexdagarskriget 1967?

Flera arablÀnder, som Egypten, Jordanien och Syrien, gick ihop i en sorts "försvarsklubb" mot Israel. Det blev mer och mer spÀnt mellan lÀnderna, speciellt om vem som skulle fÄ bestÀmma över olika omrÄden. Israel överraskade Egypten med en blixtattack frÄn luften och lyckades förstöra nÀstan alla egyptiska flygplan pÄ marken. Det var startskottet för Sexdagarskriget. Israel vann snabbt och tog över stora omrÄden sÄsom Gazaremsan, Sinaihalvön, VÀstbanken (inklusive östra Jerusalem) och Golanhöjderna.

Hur och varför förÀndrades den arabisk-israeliska konflikten efter 1967?

Innan 1967 handlade konflikten mest om krig mellan Israel och de arabiska lÀnderna runt omkring. Men efter Sexdagarskriget 1967 Àndrades detta. Nu blev det mer en konflikt mellan Israel och palestinierna som bodde i de omrÄden som Israel ockuperade, som VÀstbanken och Gaza. Tidigare styrdes dessa omrÄden av Egypten och Jordanien, men nu kontrollerades de av Israel. Detta skapade frustration och en ny situation för palestinierna.

Varför upphörde de stora krigen mellan Israel och de arabiska lÀnderna?

NÀr de arabiska lÀnderna gav upp hoppet om att besegra Israel militÀrt, flyttades fokus till hur man skulle hantera de omrÄden som Israel ockuperade. Detta ledde till att konflikten alltmer blev en frÄga mellan Israel och palestinierna. Huvudorsaken till det kan vara:

  • Arabstaternas militĂ€ra nederlag: Israel vann flera krig, bland annat Sexdagarskriget 1967, dĂ€r de tog kontroll över VĂ€stbanken, Gaza, Sinaihalvön och Golanhöjderna. Även om arabstaterna försökte Ă„terta mark i Oktoberkriget 1973, lyckades Israel försvara sig.
  • Fredsavtal: Efter 1973 började man försöka fĂ„ till fred. I Camp David-avtalet 1978 slöt Egypten fred med Israel. Egypten var den största och starkaste arabstaten, sĂ„ detta var ett stort steg. Senare, 1994, slöt Ă€ven Jordanien fred med Israel.

Palestinsk nationalism och kampen mot ockupation

Efter 1967 handlade konflikten alltmer om palestinierna som levde under ockupation och deras önskan om att fÄ bestÀmma över sig sjÀlva.

PLO (Palestinska befrielseorganisationen) bildades redan 1964 för att leda kampen för att befria Palestina. Efter 1967 anslöt sig mÄnga palestinier frÄn flyktinglÀger i grannlÀnderna till rörelser som ville befria Palestina.

Första Intifadan (1987–1993)

Palestinierna var frustrerade över ockupationen, dÄliga levnadsvillkor och att de inte lÀngre var lika rÀdda för Israel. Detta ledde till ett stort uppror som kallas Intifadan. Upproret visade att problemet inte bara var grÀnser, utan sjÀlva ockupationen av palestinierna.

Osloavtalet och sjÀlvstyre (1993)

Första Intifadan ledde till Osloavtalet. DĂ€r erkĂ€nde Israel och PLO varandra. Avtalet skapade det Palestinska sjĂ€lvstyret (PA), vilket gav palestinierna visst sjĂ€lvstyre i Gaza och pĂ„ VĂ€stbanken. Det markera första gĂ„ngen dĂ„ Palestina fĂ„r sjĂ€lvstyre i nĂ„gon mĂ„n. Genom Osloavtalet flyttades konflikten in i ett politiskt ramverk mellan tvĂ„ erkĂ€nda parter – Israel och det Palestinska sjĂ€lvstyret. Det gjorde att konflikten mer handlade om Israel och palestinierna Ă€n om Israel och andra arablĂ€nder.

Nutidshistoria (2000 - 2025)

Konflikten vid millennieskiftet prÀglades av misslyckade fredsförsök och en vÄg av vÄld som skakade om Israel och Palestina.

Camp David 2000 och Andra Intifadan

År 2000 försökte man lösa konflikten genom fredssamtal i Camp David, USA. Man pratade om att Israel skulle lĂ€mna tillbaka land de ockuperat sedan 1967 och att Jerusalem skulle delas. Palestinierna skulle fĂ„ östra Jerusalem och Israel vĂ€stra, men de skulle samarbeta kring Tempelberget.

Men förslaget gick inte igenom. Palestinierna ville inte dela Jerusalem, sÀrskilt inte Tempelberget. De ville ocksÄ att alla palestinska flyktingar skulle fÄ ÄtervÀnda, vilket Israel tyckte var svÄrt. Detta misslyckande ledde till Andra Intifadan (Al Aqsa-intifadan), ett nytt palestinskt uppror. Under upproret genomförde palestinier sjÀlvmordsattacker mot israeler. Israel svarade med att ta tillbaka delar av VÀstbanken och bygga en sÀkerhetsbarriÀr (mur) mot VÀstbanken, ofta pÄ palestinsk mark.

Israels tillbakadragande frÄn Gaza 2005. Varför?

Israeliska militÀrpoliser evakuerar bosÀttare frÄn Gaza 2005.

  • Ekonomi: Det kostade för mycket att ta hand om bosĂ€ttningarna.
  • SĂ€kerhet: Det var för farligt att skydda bosĂ€ttarna i Gaza.
  • Demografi: Israels ledare var rĂ€dda för att Israel skulle fĂ„ en arabisk majoritet om de fortsatte ockupationen.

Men Àven om Israel lÀmnade Gaza, fortsatte de att kontrollera 3 av Gazas 4 grÀnser (Gaza delar grÀns med Egypten ocksÄ), vilket pÄverkade handeln och mÀnniskors möjligheter att resa.

Palestinska valet och inbördeskriget

Hamas vinner enda valet som höll i Gaza 2006.

Efter Israels tillbakadragande hölls val i Palestina. Fatah (som Àr en del av PLO) vann pÄ VÀstbanken 2005. 2006 vann Hamas, en islamistisk organisation, i Gaza. Detta skapade stora problem och ledde till ett palestinskt inbördeskrig 2007. Hamas tog makten i Gaza och drev ut Fatah dÀrifrÄn. Sedan dess styr Hamas Gaza, medan Fatah styr VÀstbanken.

Konflikten 2008–2023

Efter det palestinska  inbördeskriget har konflikten följt samma mönster.

I Gaza: Militanta grupper skjuter raketer mot Israel, Israel gÄr in med kraft, eftersom Gaza Àr ett tÀtbefolkat omrÄde sÄ blir det mÀnskliga lidandet sÄ stort varav omvÀrlden sÀtter politiskt tryck pÄ Israel som till slut gÄr med pÄ eldupphör vilket ger de militanta grupperna möjlighet att ÄterhÀmta sig och sÄ skjuter de raketer pÄ Israel, bara för att Israel ska Äterigen gÄ in med kraft och sÄ Àr mönstret igÄng.

I VÀstbanken (Judéen och Samaria): Konflikten hÀr kÀnnetecknas mer av terrorism Àn gerilla kriget som utkÀmpas i Gaza. Mönstret Àr att individer infiltrerar Israel och attackerar med knivar, skjutvapen och bilar. Israel inför Ànnu striktare grÀnskontroller mellan de Palestisnkt kontrollerade omrÄdena och exapanderar med bosÀttningar i de Israeliskt kontrollerade C omrÄdena.

Kriget i Gaza 2023

Kriget i Gaza började efter en stor attack frÄn Hamas mot Israel den 7 oktober 2023. Hamas dödade mÄnga och tog gisslan. Attacken har beskrivits som en av de vÀrsta antisemitiska hÀndelserna sedan Förintelsen. Hamas mÄl Àr att "befria" hela Israel, och deras tankar Àr antisemitiska, vilket betyder att de hatar judar.

Israel svarade med att förklara krig mot Hamas. Kriget har lett till stor förstörelse och mÄnga döda i Gaza. Det pÄverkar ocksÄ grÀnsen mot Libanon.

Kriget skapar mycket lidande och har ökat antisemitismen i vÀrlden. Fortfarande hÄlls gisslan fÄngna i Gaza. Israel anklagas för att bryta mot internationella lagar, men Israel sÀger att dessa anklagelser Àr antisemitiska och orÀttvisa. De menar att ingen anklagade de allierade för folkmord under andra vÀrldskriget eller deras strider mot IS.

Israel sÀger att kriget inte kommer att sluta förrÀn Hamas ger upp och slÀpper alla gisslan medans Hamas lovar att de ska utföra 7 oktober om och om igen tills Israel upphör att existera.

Bilden upp till höger visar ungdomars kroppar sÄsom de hittades av de första poliserna som kom till platsen efter Hamas massaker i Nova musikfestival. Bilden till vÀnster visar palestinska terrorister som har tagit med sig en sönderslagen kropp tillbaka till Gaza medan folkmassor hejar pÄ.

Bilden till höger Àr fÄngad av sÀkerhetskamera vid ingÄngen till en Israelisk by och visar en Hamas soldat som avrÀttar passagerare i personbil pÄ vÀg in till byn. Till vÀnster visar den lilla bilden kidnappningen av en mor och sina barn den 7 oktober 2023 medans i stora bilden visas ceremonin nÀr Hamas överlÀmnar deras kroppar tillbaka i kistor ca. 500 dagar senare.

Bild:

En palestinsk flicka vid resterna av ett hus i Gaza, bombat av Israel i jakten pÄ Hamas. Kriget har dödat tiotusentals palestinier och gjort över en miljon hemlösa.

Förödelse i Gaza efter Israelisk flyganfall. Kriget uppskatats ha dödat 65000+ palestinier och gjort över en miljon hemlösa enligt Hamas. Israel uppskattar att 25000+ Ă€r stridande parter. ÅterstĂ„r att se i de kommande mĂ„naderna hur mycket det faktiskt blev. Stort mĂ€nskligt lidande oavsett.

Trumps fredsplan

9 oktober 2025 publiceras det i Sverige om att förslag till Fredsavtal för Gaza har antagits. Sammanfattning av de viktigaste punkterna slÄr fast att:

  1. SÀkerhet: Gaza ska avvÀpnas och deradikaliseras för att inte utgöra ett hot mot Israel eller andra lÀnder.
  2. Återuppbyggnad: Gaza ska byggas upp igen sĂ„ att mĂ€nniskorna som bor dĂ€r fĂ„r det bĂ€ttre.
  3. FÄngutvÀxling: Samtliga av de kvarvarande gisslan, frÀmst civila som kidnappades 7 oktober 2023, ska utvÀxlas mot terrorbrottsdömda HamasfÄngar. (1 av Israels 2 krigsmÄl)
  4. Ekonomi: En ekonomisk zon ska skapas för att locka till sig investeringar och jobb.
  5. Styre: Gaza ska styras av en kommitté av experter tills palestinierna eventuellt kan ta över pÄ sikt.
  6. Internationell hjÀlp: FN och andra organisationer ska hjÀlpa till att dela ut mat och andra förnödenheter.
  7. Fredlig samexistens: Hamas ska avvÀpnas och inte lÀngre styra Gaza (2 av Israels 2 krigsmÄl) för att invÄnarna ska kunna fÄ möjlighet att leva i fred med sina grannar.
  8. SÀkerhetsstyrka: En internationell styrka ska hjÀlpa till att hÄlla sÀkerheten i Gaza.
  9. MilitÀr tillbakadragning: Israels militÀr ska successivt dra sig tillbaka allteftersom kraven i avtalet uppfylls.
  10. Dialog: Samtal mellan israeler och palestinier ska startas för att skapa en lÄngsiktig fred.
  11. Palestinsk stat: Palestiniernas ambition för en egen stat ska beaktas igen pÄ sikt.

I nulÀge ÄterstÄr det att se om kraven efterföljs och det banas vÀg mot fred eller inte.

krigets konsekvenser:

Den senaste tidens utveckling i vÀstvÀrlden har alarmerande nog visat en ökning av öppen antisemitism, som paradoxalt nog kommer frÄn bÄde vÀnsterprogressiva grupper och vissa islamistiska invandrarkretsar. Samtidigt stÄr Gaza inför en enorm utmaning dÄ omrÄdet Àr förött och i desperat behov av Äteruppbyggnad. Hamas tre största ledare Àr eliminerade och nn potentiell lösning som diskuteras Àr att etablera ett internationellt styre som kan ansvara för Äteruppbyggnaden av Gaza och samtidigt arbeta med avradikalisering. Ett sÄdant initiativ skulle kunna skapa förutsÀttningar för att normalisera relationerna mellan Israel och mer moderata arablÀnder, framför allt Saudiarabien, vilket Àr avgörande för en stabilare region. För att ytterligare förbÀttra situationen krÀvs det att Irans inflytande minskas. Detta kan Ästadkommas genom att eliminera Hamas och Hizbollahs nuvarande ledarskap, destabilisera regimen i Syrien, och slutligen omintetgöra Irans kÀrnvapensprogram. Dessa ÄtgÀrder skulle bidra till en mer varaktig fred och stabilitet i Mellanöstern.

Sammanfattningsvis 1948 - 2025

Varför Àr det alltid konflikt i Mellanöstern
En bra dokumentÀr:

FrÄgor

FrÄga 1: Vilken organisation bildades 1964 för att leda kampen för att befria Palestina?

FrÄga 2: Vad var en av de viktigaste orsakerna till att konflikten mellan Israel och arablÀnderna förÀndrades efter 1967?

FrÄga 3: Vem styrde i Gaza mellan Ären 1948-1967?

FrÄga 4: Vem styrde i Judéa och Samarien, aka VÀstbanken mellan 1948-1967?

FrÄga 5: Vilka arabiska grannlÀnder har Israel fredsavtal med?

Den hÀr frÄgan har flera rÀtta svar.

FrÄga 6: Vad var orsaken till att kriget i Gaza startade 2023?

FrÄga 7: Vad kallades det krig som Israel deltog i 1967 dÀr stora omrÄden togs över av Israel?

FrÄga 8: Vad var en av de viktigaste punkterna i Trumps fredsplan för Gaza?

Kunskapsbanken - 04 LĂ€suppgift 4.2: Nutidshistoria - Israel & Palestina (1948-idag) - Nextgen Classroom