Nutidshistoria:

Rysslands återkomst

Sovjetunionen upplöses & nya Ryssland bildas

De politiska förändringarna skedde snabbt. Flera länder i Östeuropa blev självständiga och införde demokrati utan att Sovjetunionen stoppade dem. Även i Sovjetunionen växte önskan om demokrati. Michail Gorbatjov, Sovjetunionens ledare, var tvungen att sluta. Den 25 december 1991 upplöstes Sovjetunionen och ersattes av femton nya, självständiga länder. Därmed var kalla kriget slut.

I västvärlden var många glada och trodde att demokratin och marknadsekonomin hade vunnit över diktaturen och planekonomin i öst. Samtidigt fanns det de som oroade sig för framtiden i Ryssland. Den ryska militären fick ansvaret för alla kärnvapen från det gamla östblocket. Frågan var om militären, och andra som tidigare haft höga positioner i Sovjetunionen, skulle acceptera att Ryssland inte längre var en stormakt. Det var också en utmaning för de nya ledarna att bygga upp en fungerande demokrati och ekonomi i ett land som hade varit en diktatur i över 70 år.

Berlinmurens fall och Sovjetunionens upplösning ritade om Europas karta, då femton nya stater bildades, som Estland, Lettland, Litauen, Ukraina och Belarus.

Demokratins uppgång och fall : Från nytt hopp styrt land

Ett tydligt exempel på ett land där nationalism och populism blivit starka är Ryssland. Ungefär 30 år efter att Sovjetunionen slutade existera har landet återigen blivit en diktatur.

Under 1990-talet såg det ut som att Ryssland var på väg mot demokrati. Tidningar och TV fick berätta vad de ville, och det fanns många olika partier att välja mellan i valen. När Boris Jeltsin, Rysslands första valda president, plötsligt slutade på nyårsafton 1999 på grund av hälsoproblem, valde han Vladimir Putin som sin efterträdare. Putin hade tidigare jobbat inom KGB, en hemlig organisation i Sovjetunionen, men blev snabbt omtyckt i Ryssland. I mars 2000 röstades han fram som president med stor majoritet. Det verkade som att demokratin fungerade.

Putin: Från populär till enväldig

Under 2000-talet blev olja och naturgas dyrare. Det var bra för Ryssland eftersom de säljer mycket av det till andra länder. Rysslands ekonomi blev bättre, och Putin och hans parti, Förenade Ryssland, blev ännu mer populära. De vann alla val mellan 2004 och 2020. Samtidigt började Putin styra landet mer och mer själv. Andra partier hade svårt att få fram sina åsikter. Människor som protesterade mot regeringen kunde gripas och få långa straff i fängelse. Redan 2005 klagade Europarådet på att demokratin inte fungerade så bra, men det blev bara värre. I presidentvalet 2024 fanns det egentligen ingen riktig motståndare till Putin. För de flesta utanför Ryssland var det tydligt att landet hade blivit en diktatur.

Vladimir Putin på väg för att hålla tal inför ledande ryska militärer i Moskva i juni 2023.

Drömmen om en ny stormaktsställning

Ett viktigt mål för Putin var att göra Ryssland till en mäktig nation igen, som det varit tidigare. För att nå dit satsade man mycket på att stärka militären. Inom Ryssland fanns det ett uppror i Tjetjenien, som slutade med ett våldsamt krig där många människor dog. År 2008 attackerade Ryssland delar av Georgien. År 2014 tog Ryssland över Krimhalvön, som är en del av Ukraina. Putin ansåg att Krim egentligen hörde till Ryssland, eftersom de flesta som bodde där var ryssar.

Anfallskriget mot Ukraina 2022

Efter att Ryssland tagit Krimhalvön fortsatte striderna i östra Ukraina. Rysslands ledare, Putin, ville ha mer än bara Krim och menade att hela Ukraina egentligen tillhörde Ryssland.

I februari 2022 startade Ryssland ett stort krig för att ta över hela Ukraina. Städer, inklusive huvudstaden Kiev, attackerades med robotar och drönare. Många hus och skolor förstördes, och tusentals civila dog. Miljontals människor tvingades fly från sina hem.

Men Ukraina gav inte upp. Med hjälp av pengar och vapen från länder i väst lyckades de stoppa Ryssland från att ta över landet. Kriget blev återigen ett ställningskrig i östra Ukraina, men med mycket fler soldater inblandade än tidigare.

Våren 2022 förstörde en rysk raket ett bostadshus i Borodianka nära Kiev. Kriget skrämde ukrainare, och nattliga attacker dödade många.

Förändringar i världen efter kriget i Ukraina

Rysslands krig i Ukraina har lett till stora förändringar i världsordningen. Vissa menar att situationen nu liknar den under det kalla kriget, en tid då världen var delad i olika maktblock.

Finland och Sverige går med i Nato

Kriget har också påverkat andra länder i Europa. Ett exempel är att Finland och Sverige år 2022 valde att ansöka om medlemskap i Nato, en militär allians. För Sverige innebar det att en lång period av alliansfrihet, som varat i 200 år, tog slut. Som en följd av detta beslut har Sverige börjat satsa mer på sitt försvar, vilket är en stor förändring jämfört med tidigare. Under 2000-talet minskade Sverige sin militära styrka genom att avskaffa värnplikten och lägga ner militära enheter.

Natos chef välkomnade Finlands och Sveriges ansökan till Nato i juli 2022.

Ryssland och Europas Försvar: En Ny Tid

Det återuppståndna hotet mot Europa

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har den militära makten från Ryssland utgjort det "mest betydelsefulla och direkta hotet" mot säkerheten och freden i det euro-atlantiska området och medans kriget i Ukraina fortsätter än idag. Har detta tvingat europeiska NATO-medlemmar att fokusera på att snabbt utveckla ett mer suveränt europeiskt försvar. Trots att Ryssland lidit betydande förluster av både personal och utrustning i kriget mot Ukraina, utgör landet fortfarande ett allvarligt hot. Som ett tecken på denna långsiktiga aggressiva hållning expanderar Ryssland sina styrkor och etablerar nya enheter. Ett exempel är bildandet av det 44:e armékåren i Karelen, som ligger nära den finska gränsen.

Tidsfönstret och det Nordiska försvaret

Det ryska militära hotet har skapat ett akut behov av att agera. Strategiska bedömningar tyder på att Ryssland skulle kunna utgöra ett direkt militärt hot mot europeiska NATO-allierade, särskilt de baltiska staterna, redan år 2027. Detta är en mycket kort tidshorisont för att utveckla militär kapacitet. I den nordisk-baltiska regionen har Ryssland fortfarande en fördel som "första aktör" (first-mover advantage). Som ett direkt svar på den ökade hotbilden har länder i regionen, inklusive Sverige och Finland, snabbt börjat öka sina försvarsutgifter. Båda länderna har till exempel beordrat nya bemannade spaningsplattformar (ISR). Dessutom har Sverige och Tyskland gemensamt åtagit sig att utveckla långräckviddiga precisionsvapen med en räckvidd på upp till och kanske över 2 000 km.

Hotet mot de liberala värderna

Rysslands geopolitiska aktivitet – som demonstrerats genom militär aggression och hot – utmanar de liberala värderingar som utgör grunden för Västvärlden. Denna utmaning handlar om rätten till nationell suveränitet, demokrati och rätten för varje land att fritt välja sina allianser. Som en reaktion på det militära hotet och den ökande osäkerheten kring USA:s långsiktiga engagemang i Europa, har de europeiska NATO-medlemmarna vid Haag-toppmötet i juni 2025 förbundit sig att årligen investera 5% av BNP i försvarsutgifter fram till 2035. Detta historiskt stora finansiella åtagande erkänner behovet av att utveckla en mer suverän europeisk försvarsförmåga och minska det kritiska beroendet av USA. Genom att stärka sin militära förmåga försvarar Europa konkret sin liberala och demokratiska framtid.

Sammanfattningsvis