01 LÀsuppgift 3: Andra vÀrldskriget - VÀndningarna
Före!Àsning
Krigslyckan vÀnder
- Titta pÄ förelÀsningen för att skaffa dig förkunskaper
- LĂ€s texten
- Gör uppgifterna
OBS. Lyssna pÄ poden/ljudfilen om du behöver fÄ innehÄllet muntligt eller om du Àr intresserad av fördjupning.
LĂ€suppgift 3:
Andra VĂ€rldskriget - VĂ€ndningarna
1941 â kriget blev globalt
Under de första tvÄ Ären av andra vÀrldskriget var det nÀstan som om det var tvÄ olika krig, ett i Europa och ett i Asien. Men 1941 hÀnde tvÄ viktiga saker som gjorde att kriget blev ett enda, stort och globalt krig: Tysklands attack mot Sovjetunionen och Japans attack mot USA.
Tysklands anfall mot Sovjetunionen
Tidigare hade Molotov-Ribbentrop-pakten hjÀlpt Hitler och Stalin att hÄlla sig borta frÄn varandra medan de krigade pÄ andra stÀllen. Men egentligen var nazisterna och kommunisterna fortfarande fiender. Hitler ville dessutom ta över mer land österut. DÀrför gjorde den tyska militÀren en hemlig plan som kallades Operation Barbarossa.
Enligt den planen anföll Tyskland och deras allierade i axelmakterna Sovjetunionen vid midsommar 1941. Striden skedde lÀngs en jÀttelÄng front, frÄn Finland till Svarta havet. Sovjetunionen hade det tufft i början och stÀder som Leningrad, Stalingrad och till och med Moskva var i fara.


Kartan visar anfallsvÀgarna mot Sovjet under Operation Barbarossa. Huvudstaden Moskva och de tvÄ storstÀderna Leningrad och Stalingrad var viktiga mÄl för angreppet.
Finska âfortsĂ€ttningskrigetâ
För Finland var Operation Barbarossa, alltsĂ„ Tysklands anfall pĂ„ Sovjetunionen, en chans att fĂ„ tillbaka omrĂ„den de förlorat under vinterkriget. Ăven om Finland inte ville vara allierade med Tyskland, valde de att strida mot Sovjetunionen som Tysklands "medkrigförande". Tyska soldater skickades genom Sverige till Finland, och finska trupper kĂ€mpade tillsammans med tyskarna. I Finland kallade man detta nya krig för fortsĂ€ttningskriget, eftersom de sĂ„g det som en fortsĂ€ttning pĂ„ vinterkriget.
Kriget i Asien
Under 1930-talet hade Japan redan attackerat Kina, och de japanska militÀrerna fortsatte att expandera sitt imperium i Asien. I juli 1941 utnyttjade Japan att Frankrike var försvagat och ockuperat av Tyskland, och tog kontroll över den franska kolonin Indokina. Indokina omfattade de omrÄden som idag Àr Vietnam, Laos och Kambodja.


Pearl Harbor
PÄ morgonen den 7 december 1941, en söndag, attackerades den amerikanska flottbasen Pearl Harbor pÄ Hawaii av japanska flygplan. Först trodde mÄnga att det var en övning, men det visade sig snabbt vara en överraskningsattack. Japan hade, utan att förklara krig, anfallit USA med syftet att slÄ ut den amerikanska Stillahavsflottan. Japan sÄg den amerikanska flottan som ett hinder för att ta kontroll över mer av Ostasien.

Efter attacken pÄ Pearl Harbor anföll Japan Sydostasien. USA förklarade dÄ krig mot Japan, och Tyskland följde efter.
De allierade mot axelmakterna
Fram till 1941 höll sig USA utanför andra vÀrldskriget, men president Roosevelt och hans regering visade tydligt att de stödde Storbritannien, bland annat genom att lÄna ut pengar.
Allt detta förÀndrades dramatiskt nÀr Japan ovÀntat anföll och Tyskland förklarade krig. Nu var inte lÀngre Storbritannien ensam om att kÀmpa mot axelmakterna. IstÀllet började man tala om de allierade, dÀr USA, Storbritannien och Sovjetunionen var de viktigaste lÀnderna som bekÀmpade axelmakterna.
De allierades lĂ„ngsamma seger 1942â1945
Krigsslutet i Europa
I början av 1942 hade axelmakterna, under ledning av Hitler, Mussolini och kejsar Hirohito, kontroll över stora delar av vÀrlden. Hitler och Mussolini styrde i Europa, medan Japan dominerade i Sydostasien och hotade Àven Australien och Indien.
Slaget vid Stalingrad (1942â43)
Tyska trupper hade avancerat lÄngt in i Sovjetunionen, Ànda till Stalingrad. Men de mötte starkt motstÄnd och den ryska vintern gjorde det tufft för dem.
I november 1942 startade sovjetiska trupper en motattack som hotade att omringa en hel tysk armé. En snabb retrÀtt hade kunnat rÀdda dem, men Hitler beordrade dem att kÀmpa till sista man. Utmattade, hungriga och plÄgade av kyla och anfall tvingades tyskarna kapitulera. Det hÀr visade vÀrlden att Àven den tyska armén kunde besegras.
Förlusten vid Stalingrad var en viktig vÀndpunkt i kriget pÄ östfronten. Trots enstaka tyska segrar tvingades de tyska trupperna successivt tillbaka vÀsterut.

Tyska soldater kapitulerar i Stalingrad, januari 1943, och vÀntar fÄngenskap i Ryssland.
Slaget vid el-Alamein i Nordafrika
I Nordafrika pÄgick tuffa strider mellan britterna och Tyskland och Italien sedan 1941. Britterna pressades tillbaka till el-Alamein i Egypten, och Tyskland var nÀra att ta hela Egypten och Suezkanalen. Men tyskarna orkade inte lÀngre, och britterna kunde istÀllet gÄ till motattack. Snart var hela Nordafrika i de allierades hÀnder.
Sprickor i âFestung Europaâ
Trots motgÄngar i Sovjetunionen och Nordafrika hade Hitler och de fascistiska ledarna kontroll över nÀstan hela Europa i början av 1943. Hitler kallade det "Festung Europa", en ointaglig fÀstning. Men nu började den hÀr fÀstningen att falla samman.
Italien besegrat â Mussolini avrĂ€ttad
Efter segern i Nordafrika landsteg de allierade pÄ Sicilien och fortsatte norrut mot Rom. MÄnga italienare var trötta pÄ kriget. Mussolini avsattes och fÀngslades. Italiens nya regering bytte sida hösten 1943. Men Mussolini flydde och styrde ett omrÄde i norra Italien med hjÀlp av Tyskland, tills han avrÀttades av italienska antifascister nÀr han försökte fly landet.
D-dagen â Invasionen i Normandie
PÄ morgonen den 6 juni 1944 anföll Storbritannien och USA de tyska trupperna i Normandie i Frankrike. Det var D-dagen, dagen för den stora invasionen. Tyskarna vÀntade sig en attack, men inte just dÄ, och överraskades av alla fartyg. De kÀmpade tappert, men de allierade var för mÄnga. FrÄn Normandie fortsatte de allierade in i Frankrike. Innan sommaren var slut kunde general Charles de Gaulle triumfera i ett befriat Paris, fyra Är efter att han flytt till Storbritannien med delar av den franska armén.

TvÄ dagar efter invasionen i Normandie anlÀnder förstÀrkningar med bÄtar. Soldater bygger vÀgar pÄ stranden för att snabbt fÄ fram hjÀlpen till trupperna lÀngre inÄt landet.
Hitlers sjÀlvmord och Tysklands kapitulation
FrĂ„n 1942 började brittiska bombplan att attackera tyska stĂ€der. Hamburg, en stor stad, blev nĂ€stan helt förstörd under sommaren 1943. Ăven Berlin bombades ofta av bĂ„de amerikanska och brittiska plan.
Hösten 1944 började allierade soldater att gÄ in i Tyskland bÄde frÄn vÀst och öst. I april 1945 kom sovjetiska soldater till Berlin och amerikanska och ryska trupper trÀffades vid floden Elbe. Adolf Hitler tog sitt liv i en bunker under rikskansliet i Berlin. Den 7 och 8 maj 1945 gav de sista tyska soldaterna upp. Kriget i Europa var över. Detta kallas för Tysklands kapitulation.
De sista striderna i Asien
Samtidigt som det blev fred i Europa fortsatte kriget i Asien. Under sommaren 1944 hade USA tagit kontroll över haven i Stilla havet. De japanska flygplanen var inte lÀngre ett stort problem. Men de japanska soldaterna kÀmpade hÄrt för att behÄlla de omrÄden de hade tagit tidigare.
VÄren 1945 hade USA kommit sÄ lÄngt att de kunde invadera Japan. Men det var tydligt att mÄnga amerikanska soldater skulle dö eftersom de japanska soldaterna var sÄ starka och ville fortsÀtta kriga.
Atombomber över Hiroshima och Nagasaki
Under sommaren 1945 lyckades amerikanska forskare skapa ett nytt, extremt kraftfullt vapen: atombomben. Testet utfördes i hemlighet i en öken och visade att bomben var oerhört stark â den kunde skapa en tryckvĂ„g och vĂ€rme som motsvarade tusentals vanliga bomber, plus att den spred farlig radioaktiv strĂ„lning.
USA:s president Roosevelt dog, och hans eftertrÀdare Harry S. Truman var tvungen att bestÀmma om de skulle anvÀnda atombomben mot Japan i slutet av andra vÀrldskriget.
Den 6 augusti 1945 fÀlldes den första atombomben över Hiroshima. De som flög planet sÄg ett gigantiskt, svampformat moln stiga upp. Direkt efterÄt dog eller skadades ungefÀr 100 000 mÀnniskor, och stora delar av staden förstördes. Tre dagar senare slÀppte USA Ànnu en atombomb, den hÀr gÄngen över Nagasaki.

MÄnga som överlevde atombomben fick brÀnnskador. Andra fick lÄngt senare cancer av strÄlskadorna.
Varför anvÀndes atombomberna?
Det Àr en frÄga som historiker fortfarande diskuterar: Var det för att rÀdda amerikanska soldaters liv genom att snabbt tvinga Japan att ge upp, eller ville USA visa sin makt för resten av vÀrlden? Kanske var det bÄde och.
En sak Àr sÀker: Atombomberna fick Japan att kapitulera. Den 15 augusti 1945 meddelade kejsar Hirohito i radio att Japan hade gett upp. Det betydde att andra vÀrldskriget Àntligen var över.


Det som Äterstod av Hiroshima efter atombomben den 6 augusti 1945 var endast ett fÄtal byggnader. Det mesta var jÀmnat med marken efter ett enda anfall med en enda bomb. VÀrlden hÀpnade över kraften i USA:s nya vapen.
Krigets Resultat
Andra vÀrldskriget var den dödligaste konflikten i mÀnsklighetens historia. Det Àr svÄrt att veta exakt hur mÄnga som dog, men uppskattningar ligger runt 60 miljoner mÀnniskor. Detta inkluderar de som dog i strider, genom folkmord, av sjukdomar och svÀlt. En stor skillnad jÀmfört med första vÀrldskriget var att fler civila Àn soldater dog under andra vÀrldskriget.
Bombkriget
En orsak till de höga civila dödstalen var de omfattande bombningarna. MÄlet var att tvinga fienden att ge upp genom att förstöra hela stÀder. Tysklands flygvapen bombade London och andra stÀder, medan brittiska och amerikanska flygplan slÀppte stora mÀngder bomber över tyska stÀder som Hamburg, Berlin och Dresden. AnvÀndningen av atombomber över Hiroshima och Nagasaki ledde till enorma förluster av mÀnniskoliv.

Det Àr 1945 och kriget Àr över. I Berlin letar en kvinna och en man efter nÄgra anvÀndbara saker i ruinerna efter ett utbombat hus.
Flyktingar och Förflyttningar efter Kriget
Andra vĂ€rldskriget tvingade mĂ„nga miljoner mĂ€nniskor att fly frĂ„n sina hem. Mot slutet av kriget, nĂ€r Sovjetunionen avancerade, flydde mĂ„nga tyskar som bott lĂ€nge i Ăsteuropa.
Efter kriget fortsatte folkfördrivningen. Polens grÀnser Àndrades, och omrÄden som tidigare var östra Tyskland blev en del av Polen, medan östra Polen blev en del av Sovjetunionen. NÀstan alla tyskar i Sudetlandet tvingades lÀmna Tjeckoslovakien. Totalt flydde omkring tio miljoner tyskar vÀsterut efter kriget. Dessa flyktingströmmar skapade stora problem och mycket lidande.
NĂŒrnbergrĂ€ttegĂ„ngarna: Att Döma Naziledarna
Efter kriget bestĂ€mde segrarmakterna â USA, Sovjetunionen, Storbritannien och Frankrike â att de högsta nazistledarna skulle stĂ€llas inför rĂ€tta för sina brott under kriget. En speciell domstol, NĂŒrnbergrĂ€ttegĂ„ngarna, skapades med domare frĂ„n varje segrarmakt. Varje segrarmakt utsĂ„g ocksĂ„ en Ă„klagare. De anklagade fick egna advokater. RĂ€ttegĂ„ngarna startade i november 1945 och pĂ„gick i nio mĂ„nader. MĂ„nga vittnen hördes, och rĂ€ttegĂ„ngen var noggrant dokumenterad för att visa att den var rĂ€ttvis.
De Ă talade och Anklagelserna
NĂ„gra av de vĂ€rsta nazisterna, som Hitler, Himmler och Goebbels, begick sjĂ€lvmord innan de kunde stĂ€llas inför rĂ€tta. Men 21 andra högt uppsatta nazister och militĂ€rer Ă„talades i NĂŒrnberg. Bland de mest kĂ€nda fanns Göring, chefen för flygvapnet, och Ribbentrop, utrikesministern. De anklagades för krigsbrott, brott mot mĂ€nskligheten och andra allvarliga brott.

Ă tta nazistledare pĂ„ de anklagades bĂ€nk vid rĂ€ttegĂ„ngen i NĂŒrnberg. PĂ„ första raden sitter Göring lĂ€ngst till vĂ€nster och Ribbentrop som nummer tre frĂ„n vĂ€nster.
De Ätalade anklagades för flera brott:
- Brott mot freden. Det var Tysklands planlagda anfall pÄ Polen den 1 september 1939 och framÄt som startade kriget.
- Krigsförbrytelser. HÀr ingick brott mot internationella avtal om hur krigsfÄngar och civila skulle behandlas under krig. KrigsfÄngar och civila hade mördats, deporterats och tvingats till slavarbete.
- Brott mot mÀnskligheten. Hit hörde först och frÀmst Förintelsen men ocksÄ andra brott som begÄtts före och under kriget.
NĂŒrnbergprocessen
Efter andra vĂ€rldskriget hölls rĂ€ttegĂ„ngar i NĂŒrnberg mot de nazistiska ledarna. Under rĂ€ttegĂ„ngen visades starka bevis, som filmer och foton frĂ„n förintelselĂ€gren, och överlevande vittnade om sina hemska upplevelser. Dokument som protokoll, tal och texter som nazisterna sjĂ€lva skrivit anvĂ€ndes ocksĂ„ för att bevisa deras brott.
Den 1 oktober 1946 dömdes flera av de Ätalade. Tolv fick dödsstraff, sju dömdes till fÀngelse och tre frikÀndes. De som dömdes till döden hÀngdes, men Göring tog sitt liv i cellen innan avrÀttningen.
Fler rÀttegÄngar
Efter huvudrĂ€ttegĂ„ngen i NĂŒrnberg fortsatte rĂ€ttegĂ„ngar mot nazister pĂ„ lĂ€gre nivĂ„, bĂ„de i Tyskland och i de lĂ€nder som varit ockuperade. I Norge dömdes Quisling till döden för att ha hjĂ€lpt nazisterna. Ăven japanska krigsförbrytare stĂ€lldes inför rĂ€tta och dömdes.
MÄnga undkom straff
Trots rÀttegÄngarna lyckades mÄnga nazister undkomma straff. Det var svÄrt att hitta bevis mot alla, och en del högt uppsatta nazister flydde till Sydamerika och Mellanöstern.
Ett exempel Àr Adolf Eichmann, som var ansvarig för transporterna till förintelselÀgren. Han flydde till Argentina, men fÄngades av israeliska agenter 15 Är efter kriget. Han fördes till Israel, dömdes till döden och hÀngdes.
RÀttegÄngar mot personer som begÄtt brott mot mÀnskligheten har fortsatt lÄngt in pÄ 2000-talet. SÄ sent som 2020 Ätalades en 93-Ärig före detta vakt i ett koncentrationslÀger för mord.