Läsuppgift 4:

Antisemitism I Mellanöstern

Islamistisk Antisemitism

Mellanöstern och Nordafrika – en historisk överblick

I tusentals år har judar bott i Mellanöstern och Nordafrika, oftast som en liten grupp under muslimskt styre. Historiskt sett var synen på judar i dessa områden ofta bättre än i Europa. Judar och kristna behandlades som dhimmi, vilket betydde att de var "skyddsfolk" men hade färre rättigheter än muslimer. De fick behålla sin religion men var tvungna att betala en speciell skatt, jizya, och kunde diskrimineras. Vissa perioder var fredliga, medan andra präglades av förföljelse. Även om vissa religiösa texter innehöll negativa åsikter om judar, har dessa under modern tid använts i islamistisk propaganda för att sprida hat. Ett tidigt exempel är Khaybar-massakern.

Modern antisemitism började växa fram i Mellanöstern i slutet av 1800-talet, påverkad av europeiska idéer. Under andra världskriget samarbetade vissa arabiska ledare, som Amin al-Husseini, med Nazityskland. De planerade hur ska även Judarna i mellanöstern förintas. Efter att staten Israel bildades 1948 tvingades ca. 800,000 judar lämna arabiska länder. Idag är antisemitism vanligt i Mellanöstern och Nordafrika. Detta utnyttjas ibland av icke-demokratiska regimer som skyller problem på judar istället för att ta ansvar själva.

Antisemitismen idag

Idag ser vi ofta att kritik mot Israel blandas med antisemitism. Gamla antisemitiska idéer projiceras på Israel och israeler. Exempelvis anklagas Israel för att vara "barnamördare", vilket påminner om gamla rykten om att judar mördar barn i ritualer (blodsanklagelsen). Ibland liknas Israel vid Nazityskland, vilket kallas "Holocaust inversion" och är ett sätt att förminska Förintelsen.

Islamistisk propaganda använder religion för att rättfärdiga hat mot judar och kopplar dem till Israel. Konspirationsteorier om judars makt, ofta dolda bakom ord som "sionister" eller "globalister", är också vanliga. Många forskare anser att antisionism, alltså motstånd mot staten Israel, kan innehålla antisemitiska tankar, särskilt om den blir våldsam.

I Sverige och andra länder i Europa har antisemitismen ökat, särskilt när det är konflikt mellan Israel och Palestina. Denna antisemitism kommer ofta från personer med bakgrund i Mellanöstern. Judar i Sverige känner sig mer hotade, särskilt efter Hamas attack den 7 oktober 2023.

Utvecklingen i Mellanöstern

I Mellanöstern och Nordafrika har judar bott i tusentals år. Under muslimskt styre hade judarna en särställning som kallades "skyddsfolk". Det innebar att de fick fortsätta praktisera sin religion och åtnjuta beskydd, men i gengäld var de tvungna att betala en särskild skatt och upplevde ofta diskriminering. Periodvis kunde muslimer, judar och kristna leva relativt fredligt tillsammans, men det förekom också perioder av dålig behandling och till och med förföljelse av judar och kristna.

Judendomen är omnämnd i centrala islamiska texter. Dessa omnämnanden är inte entydiga; vissa är kritiska mot judar, medan andra är mer positiva. Muslimska lärda och ledare har genom historien tolkat dessa texter på olika sätt. Idag använder vissa grupper, som islamister, de negativa beskrivningarna av judar i sin propaganda.

Under andra världskriget såg vissa arabiska ledare Nazityskland som en potentiell allierad. De var emot både den brittiska kolonialmakten och den ökande judiska invandringen till Palestina. Flera ville förhindra skapandet av en judisk stat. En viktig person, stormuftin av Jerusalem, samarbetade till och med med Hitler för att utrota judar i Mellanöstern.

Nazisterna uppmanade araber och perser att kämpa tillsammans mot Storbritannien och framför allt mot judarna. De använde propaganda, bland annat via radio, riktad mot Mellanöstern och Nordafrika för att sprida antisemitism. Detta bidrog till att antisemitismen ökade i dessa regioner. I flera länder i Mellanöstern fortsätter antisemitismen att spridas, ofta via regeringar och media. Detta märks särskilt i diskussioner som handlar om Israel.

I länder som inte är demokratier används ofta gamla konspirationsteorier om judar. Syftet är att skylla ifrån sig egna problem, som fattigdom och förtryck, och istället rikta folkets ilska mot en tänkt fiende. Dessa teorier används också för att ge falska förklaringar till vad som händer i världen. I extremistisk islamisk propaganda blandas ofta antisemitiska lögner med religiösa anklagelser mot judar.

Ökad spridning efter 1948

Antisemitismen ökade rejält efter att Israel bildades 1948, och de konflikter som följde. Många araber, särskilt palestinier, kände att det var orättvist att Israel skapades. Det blev ännu värre när många palestinier tvingades fly från sina hem. Under kriget mellan araber och israeler 1948, flydde ungefär 700 000 palestinier bort. Detta kallas ibland för den palestinska flyktingkatastrofen.

När Israel vann krigen mot arabiska länder, både 1948 och 1967, kändes det som en stor förlust för många araber. I deras argument mot Israel, både från nationalister och islamister, blandades kritik mot Israel ofta med antisemitiska idéer. Judar som bodde i arabiska länder attackerades, förföljdes och fördrevdes. Ungefär 800 000 judar fick fly sina hem. De flesta, ungefär två tredjedelar, flyttade till Israel, som tog emot dem och integrerade dem relativt snabbt i samhället, medan resten åkte till länder som USA och Frankrike.

Bilden visar minskningen av den judiska befolkningen i arabländerna efter Israels grundande. 

Antisemitism efter 7 oktober 2023

Bilden upp till höger visar ungdomars kroppar såsom de hittades av de första poliserna som kom till platsen efter Hamas massaker i Nova musikfestival. Bilden till vänster visar palestinska terrorister som har tagit med sig en sönderslagen kropp tillbaka till Gaza medan folkmassor hejar på.

Bilden till höger är fångad av säkerhetskamera vid ingången till en Israelisk by och visar en Hamas soldat som avrättar passagerare i personbil på väg in till byn. Till vänster visar den lilla bilden kidnappningen av en mor och sina barn den 7 oktober 2023 medans i stora bilden visas ceremonin när Hamas överlämnar deras kroppar tillbaka i kistor ca. 500 dagar senare.

Den 7 oktober 2023 skedde en stor terrorattack i Israel, utförd av Hamas. Denna händelse och det efterföljande kriget i Gaza har haft en djupgående inverkan på antisemitismen globalt och ledde till en kraftig ökning av antijudiska uttryck och hat runt om i världen. För många judar världen över, och även i Sverige, uppfattades attacken som ett trauma och ett angrepp på den judiska existensen, vilket väckte en stark känsla av samhörighet med andra judar.

Efter den 7 oktober har antalet antisemitiska hatbrott ökat markant, till exempel i Sverige där de polisanmälda hatbrotten med antisemitiska motiv ökade med över 450 procent hösten 2023 jämfört med året innan. Den antisemitism som vi ser idag är alltmer kopplad till Israel–Palestina-konflikten, en trend som kallas ”israelisering av antisemitismen” eller "Palestinaism". Detta innebär att gamla antijudiska föreställningar och fördomar nu ofta överförs och projiceras på staten Israel och israeler. Till exempel används ibland anklagelser om att Israel är "barnamördare", vilket kan ses som en nutida version av den gamla blodsanklagelsen mot judar. Att likna Israels agerande vid Nazitysklands eller dess politik vid Förintelsen kallas ”Holocaust inversion” och förminskar Förintelsens unika karaktär samtidigt som Israel demoniseras och delegitimiseras.

Konspirationsteorier om judars påstådda makt och inflytande är också vanligt, där kodord som "sionister" eller "globalister" ofta används för att dölja det antijudiska budskapet. Många forskare menar att antisionism, alltså motstånd mot den judiska staten existens, ofta innehåller antisemitiska tankemönster, särskilt när den blir extrem eller förespråkar våld mot Israel. Hamas, som utförde attacken den 7 oktober, är en enligt EU, antisemitisk terror klassad organisation, och attacken i sig var ett antisemitiskt dåd med avsikt att mörda så många Israeler som möjligt.

I Mellanöstern och Nordafrika är antisemitismen mycket utbredd, där cirka 74 procent av befolkningen hyser antisemitiska värderingar, jämfört med 4 procent i Sverige. Islamistisk propaganda använder också religiösa texter för att rättfärdiga hat mot judar och kopplar dem till Israel.

Sociala medier har blivit en stor plattform för spridning av antisemitism och har bidragit till en explosionsartad ökning av antijudiska kommentarer efter den 7 oktober 2023. Detta har skapat en hård och otrygg miljö för judiska ungdomar online. I Sverige och andra västeuropeiska länder har antisemitiska uttryck ökat, ofta från personer med bakgrund i Mellanöstern och Nordafrika, vilket ibland beskrivs som ett "importerat problem". Judar i Sverige uttrycker en ökad rädsla för hot som upplevs komma från personer med koppling till Mellanöstern, islam eller islamism. Denna situation har lett till att judar i Sverige upplever en ökad otrygghet och rädsla, vilket får många att begränsa sina liv för att undvika att utsättas för obehag relaterat till sin judiska identitet. Många upplever även en känsla av övergivenhet och besvikelse från delar av samhället.

Antisemitism i debatten om Israel

Kritik mot Israels politik är inte antisemitism. Men ibland förekommer fördomar och hat mot judar i debatten om Israel–Palestina-konflikten.

Israel definierar sig och uppfattas som en judisk stat. I debatten om Israel–Palestina-konflikten riktas ofta kritik mot Israels politik. Den kritiken har oftast ingenting med antisemitism att göra. Men debatten kan ibland även innehålla fördomar och hat mot judar.

När Israel–Palestina-konflikten förvärras ökar ofta antisemitismen i Europa och andra delar av världen. Judar attackeras och synagogor, judiska skolor och gravplatser vandaliseras. I samband med demonstrationer mot Israel används ibland antisemitiska slagord och plakat. Även i debatter, framför allt i sociala medier, blandas i vissa fall kritik mot Israel med antijudiska fördomar.

I samband med demonstrationer mot Israel används ibland antisemitiska slagord och plakat. Fotot är från en demonstration mot Israel i London 2014. På plakatet står det bland annat ”Hitler, du hade rätt”. Bild: CST, Storbritannien

Kritik och fördomar är olika saker

Att kritisera Israels politik är inte automatiskt antisemitism. Men om kritiken använder antijudiska fördomar eller riktas mot judar som grupp blir den antisemitisk. Judar är ingen enhetlig grupp och ansvarar inte för Israels regerings politik.

På samma sätt är kritik mot muslimska länder inte automatiskt antimuslimsk. Men om den använder antimuslimska fördomar eller riktas mot muslimer som grupp blir den antimuslimsk.

Antisemitiska föreställningar

Gränsen mellan kritik och fördomar passeras när kritiken innehåller antisemitiska påståenden. Ett exempel är när Israels politik beskrivs och förklaras utifrån föreställningar om judars ondska, hämndlystnad, blodtörst, girighet och globala konspirationer. Man använder dubbla måttstockar och kritiserar Israel för saker som man inte kritiserar andra stater för. Människor och politiska organ kan exempelvis anklaga Israel för folkmord i samband med kriget i Gaza men är samma organ redo att konsekvent arbeta för att även definiera de allierades krigföring i Drezden, Faluja och Mosul som folkmord? Ett annat exempel är när man ifrågasätter bara Israels rätt att existera som stat men inte något annat land. Är man exempelvis beredd att ifrågasätta Pakistans rätt att existera? Pakistan har trots allt grundats vid samma tid och av liknande skäl (spänningar mellan muslimer och hinduer). Hinduerna fick självbestämmande i Indien och muslimerna i Pakistan.

Ett annat exempel är när propaganda -teckningar och bilder som kommenterar Israel–Palestina-konflikten innehåller antisemitiska stereotyper. Eller när kritik av mediers rapportering om Israel–Palestina-konflikten övergår i konspirationsteorier om att medierna kontrolleras av judar eller ”sionister”.

Israel–Palestina-konflikten kan även användas för att få hat mot judar att framstå som politisk kritik. Många som sprider antisemitiska påståenden om judars ondska, makt och konspirationer hävdar ofta att påståendena bara handlar om ”kritik av Israel”.

Exempel på antisemitiska påståenden i debatten om Israel–Palestina-konflikten i samband med Gazakriget 2014. Bild: Inlägg på Facebook

Förvanskning

I debatten om Israel förekommer ibland uttryck som förvanskar Förintelsen, exempelvis likställs Israels agerande med Nazitysklands förintelse.

Kritik riktas även mot Israels existens, med krav på att staten inte borde finnas, vilket kan tyda på fientlighet mot judar.

I demonstrationer mot Israel likställs ibland Nazityskland och Israel. På plakatet likställs hakkorset med davidsstjärnan. Bild: Philip Wolmuth / Alamy Stock Photo

Motverka antisemitism

Antisemitism är ett allvarligt samhällsproblem i Sverige. Antisemitismen har negativa konsekvenser för den judiska minoriteten, men riskerar också att skada vår demokrati. Vi har ett gemensamt ansvar för att motverka antisemitism.

Vad kan antisemitism leda till?

Antisemitism, eller judehat, har genom historien orsakat mycket lidande. Ett skrämmande exempel är Förintelsen under andra världskriget, då nazisterna dödade ungefär sex miljoner judar.

Även idag skapar antisemitism problem. Judar kan utsättas för hatbrott och våld, vilket gör att de känner sig otrygga. En del judar kanske inte vågar visa sin judiska identitet öppet, eller besöka synagogor av rädsla för attacker. Judiska skolor och andra platser behöver ha extra säkerhet.

Om antisemitismen blir starkare, kan det skada hela samhället. I Nazityskland ledde judehat till en katastrof för både Tyskland och resten av världen.

Konspirationsteorier är farliga för demokratin

Antisemitiska konspirationsteorier är ett hot mot demokratin. De sprider misstro mellan människor och till samhällets institutioner. Tillit är jätteviktigt för att ett samhälle ska vara öppet och demokratiskt.

Antisemitism skadar också den som har fördomarna. Om man tror på falska rykten om judar, förstår man inte hur samhället fungerar och kan inte ta kloka beslut.

Antisemitism kan vara ett brott

Vissa antisemitiska handlingar är hatbrott, som ska anmälas till polisen. Ett hatbrott är när någon hotar eller skadar en person på grund av dennes religion eller bakgrund.

Det är också ett brott att förneka eller ursäkta Förintelsen eller andra folkmord, om man samtidigt sprider hat mot judar eller andra grupper.

Att bli utsatt för hatbrott är hemskt. Det gör att man känner sig rädd och otrygg. Hatbrott skadar vår demokrati och vårt samhälle. Kom ihåg att nätet är lika verkligt som den fysiska världen, och hatbrott på nätet är lika allvarliga.

Vad kan du göra?

Du kan göra skillnad! Här är några tips:

• Lär dig mer: Ta reda på fakta om antisemitism, dess historia och orsaker.
• Var kritisk: Var försiktig med vad du delar på nätet. Kolla alltid vem som ligger bakom en källa.
• Säg ifrån: Om någon sprider fördomar om judar, säg ifrån. Prata med en vuxen om det händer i skolan eller på fritiden.
• Förklara: Om det går, förklara för den som sprider antisemitiska idéer att de har fel.
• Säg nej till alla fördomar: Acceptera inte hat mot någon grupp. Om fördomar mot en grupp accepteras, ökar risken för att andra också ska drabbas.

Två fel blir inte rätt och utsätt inte andra för något du själv inte vill bli utsatt för!

----------------------------------------------------------------------------------------

Källor

• Antisemitism då och nu, Forum för levande historia - https://antisemitismdaochnu.se/ 
• Antisemitism efter 7 oktober 2023, Segerstedtsinstitutet i Göteborgs universitet - https://www.gu.se/sites/default/files/2024-09/Antisemitism-i-Sverige-efter-7-oktober.pdf 
• Om detta må ni berätta, Forum för levande historia - https://www.levandehistoria.se/wp-content/uploads/2022/12/om-detta-ma-ni-beratta-svenska.pdf 
• Konflikten Israel och Palestina, Utrikespolitiska institutet - https://www.ui.se/landguiden/konflikter/israel-palestina/