Globalekonomi & handelsmönster

Internationell handel

Internationell handel ger oss ananas året runt.

Handel betyder att vi byter varor och tjänster med varandra. När Sverige säljer saker till andra länder kallas det export. Köper vi istället varor från andra länder är det import.

Idag är vi väldigt beroende av att importera varor som mat, kläder och elektronik från andra länder. För att kunna köpa allt detta måste Sverige också sälja sina egna varor till andra länder. Denna handel mellan länder kallas världshandel och den hänger ihop med globaliseringen. Den är möjlig tack vare ny teknik och bra transportmöjligheter.

Varför handlar vi med andra länder?

En anledning är att vi i Sverige inte kan odla allt vi vill ha på grund av klimatet. Därför importerar vi till exempel kaffe, te och ris. Samtidigt är vi bra på att tillverka andra saker, som järnmalm och trävaror, som vi kan exportera.

Exempel på hur handel kan gynna alla:

Tänk dig två länder, "Land 1" och "Land 2". Båda kan tillverka produkterna A och B. Men, det kan vara smartare om "Land 1" bara tillverkar produkt A och köper (importerar) produkt B från "Land 2". "Land 2" gör då tvärtom: tillverkar produkt B och importerar A från "Land 1". På så sätt kan båda länderna tjäna pengar (exportinkomster) genom att sälja det de är bäst på till det andra landet.

Sveriges handelspartner varuimport 2019

Sveriges handelspartner varuexport 2019

Frihandel

För att handeln mellan länder ska funka smidigt och rättvist är det bra om vi har frihandel. Det betyder att länder försöker ta bort eller minska tullavgifter, alltså extra pengar som läggs på varor som säljs mellan länder. När tullarna är låga blir det lättare och billigare att handla med varor från andra länder. Det gör att vi kan köpa mer saker, vilket många tänker gör att vi får det bättre. Men, även om frihandel är bra, så skyddar många länder sina egna företag genom att använda tullar och andra avgifter.

Världshandels utveckling 1960 till idag

Länder samarbetar i handelsblock

För att stärka sin position i världen samarbetar ofta länder genom att bilda handelsblock. Inom dessa block slopar länderna tullavgifter mellan varandra, men de kan ha gemensamma eller egna tullar mot länder utanför blocket. EU är ett exempel på ett sådant samarbete, där medlemsländerna har en gemensam tull mot omvärlden. Ett annat exempel är NAFTA, som inkluderar USA, Kanada och Mexiko. För att undvika höga tullar och andra hinder i handeln väljer många företag som exporterar varor att flytta sin produktion till andra länder. Ett exempel på detta är japanska biltillverkare som har byggt stora fabriker i USA och Västeuropa.

De flesta låginkomstländer finns i Afrika, där 1,2 miljarder människor bor, 16 % av världens befolkning. Hur stor andel av världens varuexport kommer från Afrika? CIS inkluderar Ryssland och några länder i Centralasien.

Kritik mot den internationella handeln

Internationell handel kritiseras för att skapa orättvisor. Rika länder gynnas ofta på bekostnad av fattigare, som säljer råvaror istället för att bygga industrier och tvingas köpa dyra produkter. Samtidigt har global handel hjälpt länder som Kina och Vietnam att utvecklas, då företag flyttat produktion dit för lägre kostnader, vilket ökar konsumtionen i rika länder.

Varuexportens andelsmönster

Det mesta av det som säljs mellan länder är industrivaror – alltså saker som tillverkas i fabriker, som maskiner, bilar och datorer. Mycket av detta kommer från rika länder som i Europa, USA och Japan. Men en växande del tillverkas i länder som Malaysia, Mexiko och Brasilien.

De största kunderna finns i USA, Europa och Japan, där många har råd att köpa saker. Europa är den största handelsregionen. Kina har blivit en mycket viktigare aktör inom handeln under 2000-talet och är nu det land som exporterar mest i världen.

Olika Förutsättningar i världshandeln

Många fattiga länder har svårt att utveckla sina företag och exporterar mest råvaror som kaffe eller olja till rikare länder. Ofta var dessa länder tidigare kolonier, vilket gör det svårt att bygga egna industrier eftersom de fortfarande handlar mest med sina gamla kolonialmakter. Priserna på råvaror kan också svänga mycket, och fattiga länder kan sällan påverka dem. Stora företag tjänar ofta mest på handeln, medan de som producerar råvarorna får lite betalt.

Men det finns hopp! Vissa länder, som Sydkorea, Malaysia och Kina, har lyckats öka sina inkomster genom att utveckla sin industri. Det har gjort att de kunnat utveckla sina länder och förbättra livet för sina invånare.

Handelspolitik och Sanktioner

Politiska beslut kan också påverka handeln. Till exempel har många länder infört sanktioner (straffåtgärder) mot Ryssland efter kriget i Ukraina. Det innebär att de inte får sälja vissa varor till Ryssland eller köpa andra. Liknande sanktioner finns mot Nordkorea och Kuba.

Handel mellan länder

Handel mellan länder är inget nytt påfund. Många länder behöver importera varor och tjänster som de inte själva kan tillverka eller erbjuda. Idag är världens länder mer beroende av varandra än någonsin. Det beror både på internet och på att det blivit billigare att transportera saker. Därför handlar vi mer med varandra nu.

De senaste 30 åren har det blivit vanligare med frihandelsavtal mellan länder. Det innebär att man tar bort tullar och andra hinder för handeln. Det har gjort att världshandeln har ökat väldigt mycket.

Tullen kontrollerar vad som kommer in i landet, som här med en skanner.

Idag är det inte bara stora multinationella företag som bedriver global handel, även små och medelstora företag kan både ha produktion och försäljning i andra länder.

Sverige, som är ett relativt litet land i världsekonomin, är starkt beroende av andra länders varor, arbetskraft och marknader. Vi ingår även i olika typer av ekonomiska samarbeten och frihandelsavtal, till exempel genom EU.

Varför handlar länder med varandra?

Länder köper och säljer saker till varandra, det kallas för handel. En anledning är att vi exporterar (säljer utomlands) sådant som vi har mycket av eller är bra på att tillverka. Samtidigt importerar vi (köper från andra länder) saker som vi inte har själva eller inte kan göra lika bra. Genom att exportera tjänar landet pengar i utländsk valuta, och de pengarna behövs för att betala för det vi importerar. Länder specialiserar sig på att tillverka varor där de har fördelar, som naturtillgångar eller effektiv produktion. Det är ofta billigare att tillverka vissa saker i vissa länder tack vare exempelvis klimat, billig arbetskraft eller bra infrastruktur.

Världshandelns utveckling från 1960 till idag

Ett land som producerar varor som man vill köpa i andra länder får in pengar. Dessa kan de sedan använda för att köpa produkter utifrån som de inte kan tillverka själva.

Frihandel och WTO

Tänk dig en klubb för nästan alla länder i världen, WTO. Startad 1995, jobbar de för att göra handeln mellan länder enklare genom gemensamma regler och lägre tullar – extra pengar på varor från andra länder. WTO har 164 medlemmar. Men eftersom det är svårt att få alla att komma överens om stora handelsavtal, sluter länder ofta egna frihandelsavtal istället. Sådana avtal gör det billigare och smidigare att handla mellan länder som är med.

Men det kan bli krångligt med många olika avtal, svårt för företag att hålla reda på alla regler. Små länder riskerar att inte få vara med om de inte handlar lika mycket. Olika delar av världen har olika frihandelsavtal, till exempel försöker afrikanska länder skapa ett stort gemensamt område. EU är ett annat exempel, men de gör mycket mer än bara handel. Oftast får länder som satsar på frihandel en bättre ekonomi, men bra teknik och utbildning är också viktigt för att ett land ska bli rikt.

Valutor

Pengar från olika länder, det vi kallar valutor, har olika värde. Det här värdet ändras hela tiden. Tänk dig att det är som en aktie – vissa dagar går den upp, andra dagar ner.

Vad beror det på? Jo, bland annat hur bra det går för landets ekonomi. Om ett land har bra tillväxt och ordning på sina pengar, brukar valutan vara stark. Räntan i landet spelar också roll. Dessutom påverkar det hur mycket folk tror på landets ekonomi. Om många tror på landet, stiger ofta valutans värde.

Schweizerfrancen är en "säker" valuta tack vare Schweiz stabila ekonomi. Många investerar i den, guld och dollar i oroliga tider eftersom de behåller sitt värde. De fungerar som en "krockkudde" för pengarna.

US-dollar, euro och brittiska pund är några av de största valutorna i internationell handel.

Sveriges ekonomi påverkas mycket av exporten, vilket gör kronans värde viktigt. Även små förändringar i kronans värde har betydelse.

Om kronan sjunker i värde gentemot euron, blir importerade varor dyrare för svenska företag, men svenska varor billigare utomlands.

För svenskar innebär en svagare krona dyrare utlandsresor, vilket kan öka intresset för att semestra i Sverige.

Riksbankens roll

För att se till att Sverige kan fortsätta sälja mycket till andra länder, kan Riksbanken (vår centralbank) välja att sänka räntan. Det gör att kronan ofta har ett lägre värde än andra valutor, även om Sverige har en stabil ekonomi. Anledningen är att låg ränta gör att utländska investerare inte vill ha kronor, utan hellre växlar till valutor med högre ränta. Då sjunker kronans värde ännu mer.

Varför finns euron?

En av de viktigaste anledningarna till att många EU-länder har infört euron är att det gör det enklare och tryggare att handla med varandra. Den Europeiska centralbanken (ECB) bestämmer räntan för euron och påverkar därmed eurons värde.

Handelshinder

Även om frihandel kan vara bra, finns det saker som kan göra det svårt. Det kan vara lagar i olika länder, till exempel miljöregler eller krav på hur produkter ska vara. Ibland är det inte meningen att de ska hindra handeln, men det blir resultatet. Sådant kallas tekniska handelshinder.

Protektionism och tullar

Ett annat hinder är protektionism. Det betyder att ett land vill skydda sina egna företag genom att göra det dyrare eller svårare att köpa varor från andra länder. Ett sätt är att lägga tull på varor som importeras. Tull är som en skatt som man betalar när man för in en vara i ett land. Om du köper skor från Kina på nätet, kan du behöva betala tull. I Sverige är det Tullverket som tar hand om tullarna.

Tullunion – EU

EU är en tullunion. Det betyder att länderna inom EU inte betalar tull när de handlar med varandra. EU har också gemensamma tullregler mot länder utanför EU. Så om du köper något från Italien behöver du inte betala tull, men om du köper från USA eller Kina måste du oftast betala tull.

Just nu är det en stor diskussion om tullar mellan USA och Kina, som påverkar hela världens ekonomi. Det har till och med kallats ett handelskrig, där länderna höjer tullarna mot varandra.

Sveriges handelsbalans

Sveriges ekonomi hänger ihop med vad som händer i andra länder. Många företag är globala, vilket betyder att de finns i hela världen. De köper och säljer varor och tjänster till andra länder. Även vanliga människor handlar med utländska företag.

Sverige exporterar (säljer) varor och tjänster till andra länder, och importerar (köper) sådant som vi behöver. Det kan vara saker som inte tillverkas i Sverige, eller som är billigare att göra någon annanstans.

Export

Sveriges export har ökat mycket de senaste åren. Vi handlar mest med länder inom EU. Det vi säljer mest är tekniska produkter som bilar och maskiner. Men även om en vara kallas svensk, kan delarna komma från många olika länder. En Volvolastbil kan ha delar från hela världen!

Exporten av tjänster har också ökat, särskilt inom teknik och data. Vi säljer också mycket tjänster inom resor och transporter. Norge är det land som Sverige exporterar mest tjänster till.

Svenska exportvaror 2019

Importen

Även om vi använder mindre olja än förut, är det fortfarande en viktig sak vi köper från andra länder. Vi importerar också mycket bilar, elektronik och mat. Det mesta vi köper, över 80%, kommer från andra länder i EU. Totalt köper Sverige varor och tjänster från utlandet för över 2 000 miljarder kronor. Bra att veta är att Sverige säljer mer till andra länder än vi köper, vilket hjälper vår ekonomi att växa.

Ungefär en tredjedel av det vi importerar är tjänster. Det kan vara tjänster som företag använder, till exempel hjälp med forskning, reklam eller ny teknik. Vi köper också rätten att använda andras uppfinningar och varumärken, så kallade immateriella rättigheter.

Svenska importvaror 2019

Den globala ekonomin

Globalisering: Möjligheter och utmaningar

I många afrikanska länder växer medelklassen snabbt. Fler har råd med saker som datorer och bättre boende, och kan gå på café.

Globaliseringen, alltså hur världen hänger ihop mer och mer, påverkar olika delar av världen på olika sätt. Den skapar jobb och ekonomisk tillväxt, och har hjälpt många länder att minska fattigdomen. Men det kräver också att länder och företag tänker på hur de agerar, så att alla kan dra nytta av utvecklingen.

Vad är globalisering?

Globalisering betyder att det är lättare att röra sig över gränser. Det gäller både människor, varor och pengar. Länder blir mer beroende av varandra, men det gör oss också sårbara. Kriser i ett land kan snabbt sprida sig till andra, som vi såg under coronapandemin och kriget i Ukraina.

Teknologi har gjort globaliseringen möjlig. Transporter är billigare, kommunikation enklare och det går snabbt att skicka pengar.

Globaliseringens fördelar

Sedan 1990 har världens ekonomi nästan tredubblats, och handeln har ökat ännu mer. Globaliseringen har gjort att många länder har blivit rikare. Om det fortsätter kan även de fattigaste länderna få det bättre.

Efterfrågan på billiga varor har ökat, och det har blivit billigare för oss att köpa saker. Även i fattiga länder har fler råd med till exempel mobiltelefoner.

Globaliseringen kan också ge människor i fattiga länder utbildning och jobb, så att de kan tjäna mer pengar.

Globaliseringens nackdelar

Men det finns också problem. Skillnaderna mellan rika och fattiga länder ökar. Vissa länder hamnar utanför den globala ekonomin, eftersom företag inte vill investera där. Det kan bero på dåliga vägar, korruption eller att det är svårt att göra affärer. Ibland jagar länder och företag bara vinster, vilket kan leda till konflikter.

Stora företag kan kräva låga löner och skatter i fattiga länder, och utnyttja deras naturresurser. Det är svårt för länderna att säga nej, eftersom de behöver jobben.

Globaliseringen har också gjort oss sårbara. Under pandemin kunde inte bilfabriker i Europa tillverka bilar, eftersom de inte fick tag i delar från Asien. Kriget i Ukraina visade att Europa var beroende av rysk gas, vilket ledde till höga elpriser.

Globaliseringen är viktig för utvecklingen, men den måste bli mer hållbar. Det kan vara svårt för företag som bara tänker på att tjäna pengar.

Foxconn-anställd i Indien kontrollerar kameror. Asiatisk produktion för global försäljning.

En ny världsordning

Tidigare var USA och Europa ledande på världsmarknaden, men Kina och Indien började ta större plats. Nu går det lite långsammare på grund av pandemin och oroligheter.

Kinas Inflytande

Kina är en stor ekonomisk makt och påverkar världen genom investeringar, särskilt i Afrika, för att få resurser. Det finns problem med miljön och mänskliga rättigheter. Europa och USA är också intresserade av Afrika, vilket kan hjälpa kontinentens utveckling.

Kina bygger en fördämning vid Limpopo i Moçambique för att bevattna risfält.

Globaliseringen och nya lösningar

Globaliseringen, där världen kopplas samman, underlättas av snabb teknikutveckling och digitalisering. Ett exempel är drönare i Rwanda som levererar sjukvårdsutrustning till svårtillgängliga platser. Företag från olika länder är involverade. Detta förbättrar livet för människor i fattigare länder genom hållbar utveckling. Samma sak ska testas i Ghana.

Sammanfattningsvis