Globalekonomi & handelsmönster

Produktion av varor och tjänster

För att vi ska ha det bra behöver vi ett samhälle och ett näringsliv som funkar. Det är där vi får jobb och pengar, och kan köpa alla saker vi behöver. När vi går till affären och köper mat och andra saker för hemmet, så kommer mycket av maten från bondgårdar. De ligger ofta där jorden är bra och det finns tillräckligt med vatten för att odla.

Men för att göra alla andra saker vi använder, som mobiler och kläder, behövs olika resurser. Vi behöver metaller från gruvor, trä från skogen och olja som vi hämtar från marken. Sedan tillverkas de flesta sakerna i fabriker, alltså industrier. Där omvandlas råvarorna till färdiga saker, som bilar, elektronik, kläder och datorer. Alla dessa färdiga saker kallas för varor.

Scania bedriver varuproduktion när de tillverkar lastbilar.

I ett modernt och välmående samhälle behöver vi mer än bara mat och prylar. Tänk på alla andra saker vi använder och behöver! Vi behöver banker för att hålla koll på våra pengar, försäkringar för att skydda oss om något händer, och skolor och universitet för att lära oss saker. Vi vill kunna shoppa i butiker, äta på restauranger och bo på hotell när vi reser. Och vi vill kunna få tag på en taxi, boka en resa, eller få hjälp av någon som vet mycket om miljön. Vi är också vana vid att ha snabb tillgång till information via internet, mobilen och TV. Allt detta är exempel på tjänster som måste finnas och fungera för att vårt samhälle ska funka smidigt.

Allt det här – både saker och tjänster – tillverkas och levereras av olika delar av samhället. Näringslivet är alla företag som tillverkar varor och tjänster för att sälja dem. Det kan vara allt från en liten frisörsalong till en stor bilfabrik. Sen har vi den offentliga sektorn, som är staten, kommunerna och regionerna. De producerar mest tjänster, som sjukvård och utbildning. Men istället för att sälja dem på en vanlig marknad, betalar vi för dem genom skatten.

Gymmet erbjuder tjänster inom kroppsbyggnad, som pilates.

Ett näringsliv i förändring

Tänk dig att företag inte bara säljer sina saker i Sverige, utan över hela världen! Det är precis vad som händer när vi säger att näringslivet blir mer internationellt. Företag från olika länder jobbar mer och mer tillsammans. Ett svenskt företag som Electrolux har fabriker i många länder, och samtidigt har utländska företag fabriker här i Sverige.

För att klara sig bra och sälja mycket på den här stora världsmarknaden, kan företag ibland köpa upp andra företag eller slå sig ihop med dem. Ett exempel är Volvo, som nu ägs av ett kinesiskt företag som heter Geely. Det betyder att Volvobilar tillverkas både i Sverige och i Kina.

Företag som jobbar i många länder kallas för multinationella företag. En del av dem blir så stora och spridda att de nästan inte har något "hemland" längre – då kallar vi dem transnationella företag. Allt det här hänger ihop med något som kallas globalisering.

Globalisering – världen knyts ihop

Globalisering betyder att länder och människor över hela jorden får mer kontakt med varandra och blir mer beroende av varandra. Det är som att vi alla bor i en enda stor by!

Det finns flera saker som gör globaliseringen möjlig:

• Bra transport: Vi har blivit jättebra på att frakta varor med båtar, flygplan och tåg. Det gör det lätt att skicka saker från en del av världen till en annan.
• Billig energi: Tillgången till olja och andra fossila bränslen har gjort det billigare att transportera saker långa sträckor. (Men vi behöver komma på bättre sätt att transportera saker som inte skadar miljön!)
• Snabb teknik: Mobiltelefoner, datorer och internet gör det enkelt att prata med människor över hela världen och att sälja och köpa tjänster. Den här digitaliseringen, alltså att vi använder datorer och internet mer och mer, förändrar hur vi jobbar och lever. Därför är det viktigt att vi lär oss mycket om IT (informationsteknik) och AI (artificiell intelligens). Om vi är bra på det kan svenska företag bli ännu bättre på att sälja saker till andra länder.

Näringsgrenar

Tänk dig att samhället är som ett stort företag. För att få ekonomin att gå runt, behövs olika typer av jobb och verksamheter. Vi delar ofta in dessa i olika "näringsgrenar", eller sektorer som det också kallas. De tre vanligaste är:

• Jordbruk: Här ingår allt som har med odling och djurhållning att göra – alltså matproduktion!
• Industri: Det här är fabriker och företag som tillverkar saker, från bilar och möbler till kläder och elektronik.
• Service (Tjänster): Allt som inte är tillverkning eller jordbruk hamnar här. Det kan vara frisörer, bussförare, lärare, butiker, restauranger och massor av andra yrken där man hjälper andra människor.

I vissa länder finns också en fjärde viktig sektor:

• Forskning och utveckling: Här jobbar forskare och uppfinnare med att skapa nya idéer, produkter och tekniker.

Från Åker till Fabrik och Dator:

I många fattiga länder jobbar fortfarande en stor del av befolkningen med jordbruk, precis som det var i rikare länder för länge sedan. Men det håller på att förändras snabbt!

I länder som Kina, Malaysia och Indien växer industrin och servicesektorn jättefort. Det beror bland annat på att de har bra tillgång till råvaror och att det är billigare att anställa folk där jämfört med rikare länder. Det gör att de kan tillverka varor till lägre priser.

När folk får det bättre ekonomiskt, vill de också köpa mer saker. Det driver på den ekonomiska utvecklingen ännu mer. Nu konkurrerar dessa länder till och med med rikare länder när det gäller att tillverka avancerade saker som bilar och erbjuda tjänster inom IT.

Andel av arbetskraften i de olika sektorerna i Sverige 1900–2000.

1. Den första sektorn (primära sektorn). Här hittar vi alla de verksamheter som tar fram råvaror direkt från naturen. Tänk dig bönder som odlar mat, skogsbruk som tar hand om skogen, fiskare som fångar fisk och gruvor där man gräver upp mineraler och metaller.

1. Den andra sektorn (sekundära sektorn) är där råvaror från den första sektorn blir till något mer användbart. Tänk dig det som en fabrik där man tar saker från naturen och gör om dem. Ofta gör man först "halvfabrikat", alltså saker som är på väg att bli färdiga. Sedan bearbetas de här halvfabrikaten vidare till produkter som vi kan köpa och använda. Ett bra exempel är timmer, alltså fällda träd. Det blir först virke, som plankor och brädor. Trä kan också bli pappersmassa, vilket är ett annat halvfabrikat. Pappersmassan kan sedan bli till papper, som är en färdig produkt.

1. Den tredje sektorn (tertiära sektorn) är tjänstesektorn eller servicesektorn, handlar om allt som inte är tillverkning av varor (som i industrin) eller jordbruk. Istället fokuserar den på att erbjuda tjänster, både av företag och av staten och kommunerna. Tänk dig alla de saker vi behöver hjälp med i vardagen. Banker hjälper oss med pengar, försäkringsbolag skyddar oss om något går fel, och det finns företag som tar hand om sjuka eller äldre. Även skolor som inte är kommunala, transportföretag och hotell räknas hit. Allt detta är exempel på privata tjänster.

1. Den fjärde sektorn (kvartära sektorn) utgörs av forskning och information. Tänk dig en del av ekonomin som handlar om att komma på nya saker och sprida kunskap – det är den fjärde sektorn. Här hittar vi forskning och information inom områden som datateknik (IT), mediciner, bioteknik (som jobbar med levande organismer), flyg, rymden och artificiell intelligens (AI). Den här sektorn är jätteviktig för framtiden och behöver människor med hög utbildning och specialkunskaper. Ett exempel på ett stort företag som jobbar inom den fjärde sektorn är AstraZeneca. De är ett internationellt läkemedelsföretag som bland annat forskar och utvecklar nya mediciner här i Sverige.

Svenska näringen: varu- & tjänsteproduktion

Jordbruket är en primärnäring. Vita plastbalar med ensilage är vanligt kofoder på landet.

Sveriges arbetsmarknad har förändrats. Förr jobbade många i jord- och skogsbruk, men nu är tjänstesektorn störst. Industrin växte, men har minskat igen. Tjänstesektorn blir allt viktigare.

Primära sektorn - Att utvinna råvaror

Idag jobbar bara 1 % av Sveriges befolkning med jordbruk, men de producerar nästan hälften av maten vi äter. Resten köper vi från andra länder, samtidigt som vi säljer en del av vår mat utomlands.

För 75 år sedan jobbade 25 % av befolkningen med jordbruk. Idag finns det färre gårdar, men vi producerar lika mycket mat som för 50 år sedan. Det beror på att gårdarna är större och effektivare.

Bönderna använder moderna maskiner, bättre gödsel och väljer ut de bästa växterna och djuren. Datorer och internet hjälper dem också, till exempel med satellitbilder för att se exakt hur mycket gödsel varje åker behöver. Det gör jordbruket mer miljövänligt och effektivt.

Skogen – Vårt gröna guld

Skogen är superviktig för Sverige! Den ger oss material som vi kan använda till mycket, och den skapar jobb och pengar. De bästa skogarna finns i norra Sverige och i delar av södra Sverige.

Hälften av skogen ägs av vanliga människor, medan en fjärdedel ägs av stora företag. I norra Sverige är det vanligare med företagsskogar. Staten äger också en stor del av skogen, ungefär 20 %. Resten ägs mestadels av Svenska kyrkan.

Sekundära sektorn - Från Råvara till Produkt

Basindustrier är som ett första steg i tillverkningen av många saker vi använder. De tar råvaror från naturen och förbereder dem så att de kan användas i fabriker som gör färdiga produkter. I Sverige är berget och skogen superviktiga, de är grunden för många industrier.

Järn och Stål från Norrland

I norra Sverige, speciellt runt Kiruna och Malmberget, finns stora gruvor där man bryter järnmalm. Denna malm skickas sedan till järn- och stålverk där den förvandlas till järn och stål, som vi använder till exempelvis bilar och byggnader. SSAB är ett stort företag som gör stål i Luleå och Oxelösund.

Skogen – Mer än bara träd

Skogen är också jätteviktig för Sveriges ekonomi. Först har vi sågverken, där man gör brädor, spånskivor och plywood. Runt dessa sågverk har det vuxit fram företag som bygger trähus och gör snickerier, särskilt i Småland, Västergötland och Skåne. Sen har vi också tillverkningen av papper och pappersmassa. Skogsindustrin ger jobb åt ungefär 60 000 personer. Mycket av det som tillverkas i skogsindustrin, som trävaror och papper, säljs till andra länder. Dessutom behövs det folk som transporterar timmer och virke med lastbilar, tåg och båtar.

Jordbruket och Maten vi Äter

Jordbruket skapar också jobb, även om inte så många jobbar direkt på gårdarna längre. Men råvarorna från jordbruket, som spannmål och kött, måste ju förädlas till mat. Det gör man inom livsmedelsindustrin. Företag som Orkla Foods, som gör till exempel Felix och OLW produkter, finns ofta i områden där det finns mycket jordbruk, som Skåne och Västergötland.

Lastbilshytter tillverkas med robotar i industrin.

Industrin i Sverige

Inom industrin jobbar många med verkstadsindustri. De tillverkar allt möjligt, från pyttesmå skruvar till stora bilar. Gemensamt är att de använder metall för att bygga delar till exempelvis fordon och robotar.

Du använder säkert produkter från den kemiska industrin dagligen! Plasten i dina leksaker och kläder kommer ofta från kemikalier utvunna ur olja. Även vanliga saker som tvål, schampo och mediciner tillverkas inom denna industri.

Moderna maskiner, robotar och större företag har gjort att industrin kan tillverka mer än någonsin tidigare. Därför behövs inte lika många anställda. Idag jobbar ungefär en sjundedel av alla i industrin, vilket är mycket färre än för 60 år sedan, men produktionen är ändå större.

Tertiära sektorn

Allt fler människor i Sverige jobbar med service och tjänster istället för att tillverka saker. Faktiskt jobbar ungefär tre av fyra svenskar, över tre miljoner personer, inom det vi kallar tjänstesektorn. En stor del av dessa jobbar inom den offentliga sektorn, alltså för staten, kommunen eller regionen – ungefär en miljon personer.

Kommunerna ser till att vi har skolor, vård och äldreomsorg. Vi som bor i kommunen vill också ha bra fritidsaktiviteter och kultur, som bibliotek. Regionerna ansvarar främst för att vi får sjukvård när vi behöver det.

Tjänstesektorn inkluderar även butiker och de som ser till att varor kommer fram till oss. Eftersom vi köper mer och mer olika saker, så har den här delen av tjänstesektorn också vuxit.

Hemleverans av mat har ökat. Ofta beställs det via en app från USA och levereras lokalt.

I dagens samhälle, som vi ofta kallar kunskaps- och informationssamhället, är det viktigt att ha bra koll på många olika saker. Det behövs för att kunna vara med och påverka både i samhället och på jobbet. Saker och ting förändras snabbt, speciellt inom områden som IT och bioteknik (tänk växtförädling, mediciner och liknande). Därför måste vi hela tiden lära oss nya saker. Eftersom färre jobbar i fabriker och fler jobbar med tjänster och information, kallas vårt samhälle ibland för det postindustriella samhället – alltså samhället efter industrin.

Sammanfattning