Globalekonomi & handelsmönster

De Globala målen

År 2015 antogs de Globala målen av FN:s generalförsamling. Genom 17 mål och 169 delmål vill man uppnå:

• Att avskaffa extrem fattigdom
• Att minska ojämlikheter
• Att lösa klimatkrisen
• Att främja fred och rättvisa

Från 2016 till 2030 jobbar världen med de globala målen. FN frågade folk som lever i fattigdom om vad som är viktigast att förändra – de vet ju bäst! Men det är världens ledare som har ansvaret för att målen blir verklighet. Målen gäller alla länder, rika som fattiga, men varje land bestämmer själva hur de ska jobba med dem. Vissa länder behöver fokusera mest på att minska fattigdomen, medan andra behöver satsa mer på att lösa klimatproblem.

Det viktigaste med de globala målen är hållbarhet. Det betyder att vi måste tänka på tre saker samtidigt:

• Social hållbarhet: Att alla människor ska ha det bra och ha samma möjligheter.
• Ekonomisk hållbarhet: Att vi använder pengar och resurser på ett smart sätt så att det räcker länge.
• Ekologisk hållbarhet: Att vi tar hand om naturen och klimatet.

Världens ledare och politiker har mycket att göra för att nå målen, men vi vanliga människor kan också hjälpa till!

De Globala målen är:

1. Ingen fattigdom. Det betyder ingen ekonomisk fattigdom. Men det innebär också till exempel att man ska ha frihet, inflytande, makt och utbildning. Målsättningen i de Globala målen är att ingen ska leva i extrem fattigdom år 2030.
2. Ingen hunger. Det betyder att människor inte ska behöva vara hungriga. Men det innebär också att man ska få tillräckligt med näring varje dag och att det bedrivs ett hållbart jordbruk.
3. God hälsa och välbefinnande. Det innebär att man ska se till att alla har chansen att leva hälsosamma liv och att man ska kunna må bra oavsett ålder.
4. God utbildning för alla. Det innebär att alla ska få chansen till en bra utbildning och möjlighet att lära sig nya saker hela livet.
5. Jämställdhet. Det innebär att vi behöver uppnå jämställdhet och att kvinnor och flickor får makt och inflytande över sina egna liv.
6. Rent vatten och sanitet för alla. Det innebär att vi behöver se till att alla har rent vatten, avlopp och möjlighet att sköta sin hygien. Men också något så grundläggande som att kunna uträtta sina behov utan oro för övergrepp.
7. Hållbar energi för alla. Det innebär att alla har rätt till energi som de har råd att betala för, som de kan förlita sig på och som är modern och hållbar.
8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. Det innebär att man ska kunna försörja sig på sin lön men även arbeta säkert och med rättigheter.
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur. Det innebär att man ska se till att industrialiseringen sker på ett hållbart sett och görs tillgänglig för alla. Men även att man uppmuntrar uppfinningar och ser till att vägar och kommunikationsvägar är säkra och tillgängliga.
10. Minskad ojämlikhet. Det innebär att man minskar skillnader mellan människor, både inom och mellan länder.
11. Hållbara städer och samhällen. Det innebär att städer och boplatser ska vara säkra, motståndskraftiga och hållbara.
12. Hållbar konsumtion och produktion. Det innebär att vi behöver se till att produktion av varor och tjänster men även konsumtion är hållbar.
13. Bekämpa klimatförändringar. Det innebär att vi genast måste förebygga och ta hand om konsekvenserna av klimatförändringarna.
14. Hav och marina resurser. Det innebär att vi måste se till att hav och de djur och växter som finns där används på ett hållbart sätt.
15. Ekosystem och biologisk mångfald. Det innebär att vi måste skydda och återställa den biologiska mångfalden och de naturresurser som finns på land.
16. Fredliga och inkluderande samhällen. Det innebär att alla samhällen behöver vara fredliga, inkluderande och hållbara, för alla människor som bor där.
17. Genomförande och globalt partnerskap. Det innebär att vi behöver se till att det som vi har beslutat om genomförs och att vi tillsammans i världen arbetar för hållbar utveckling. Det är inte något som några få kan ta ansvar för, det gäller alla människor och alla länder.

Världen har blivit bättre

Innan Globala målen fanns Milleniemålen från år 2000. År 2015 hade mycket blivit bättre, som minskad fattigdom och att fler barn gick i skolan. Men problem kvarstod, som fattigdom, skogsskövling och läskunnighet. Sedan kom Corona, vilket försvårade situationen och bromsade utvecklingen, särskilt för de fattiga länderna.

Fattigdom, jämlikhet och jämställdhet

Ett av de viktigaste målen för att göra världen bättre är att minska fattigdomen. För att lyckas med det måste vi jobba för att alla människor, oavsett var de bor eller var de kommer ifrån, har samma möjligheter och rättigheter. Det kallas för social hållbarhet. En viktig del av detta är att stärka kvinnors rättigheter och ge dem mer makt. Det kallas jämställdhet.

Jämlikhet betyder att alla i samhället ska ha samma möjligheter, medan jämställdhet specifikt handlar om att kvinnor och män ska ha samma rättigheter och möjligheter.

Trots ekonomiska framsteg har jämlikheten minskat, vilket ökar skillnaderna i samhället.

Jämställdhet är viktigt för alla. Våld och diskriminering mot kvinnor skadar samhället. Först med lika möjligheter kan vi uppnå vår potential och respektera mänskliga rättigheter. Jämställdhet är nödvändigt för en hållbar framtid.

Hur vi jobbar speglar ekonomin

Genom att kolla på vilka jobb folk har i ett land, kan vi se hur rik eller fattigt landet är. Tänk dig att de flesta jobbar med att odla sin egen mat. Då vet vi att produktionen i landet inte är så stor och många kämpar bara för att klara sig. I ett land som Sverige är det väldigt få som jobbar med jordbruk, och de säljer oftast det de odlar till andra.

Utbildning ger möjligheter

Utbildning är superviktigt! Den visar hur bra ett land är på att ge sina barn en bra start i livet. Utbildning hjälper människor att ta sig ur fattigdom. Ju mer utbildning du har, desto större chans har du att få ett bra jobb och tjäna pengar så att du kan köpa mer än bara det du behöver. Det betyder också att du har råd med sjukvård, vilket gör att folk lever längre.

Krig och orättvisor gör det svårare

Krig, bråk och dåliga ledare (diktaturer) gör det jättesvårt att minska fattigdomen. Istället för att satsa pengar på skolor och sjukhus, lägger länderna pengar på vapen. Ofta är det också så att de som har makten inte delar med sig rättvist.

Att ta sig ur fattigdom

Många länder i Asien har blivit rikare genom att satsa på industrier. Men i Afrika är det svårare eftersom det ofta saknas bra vägar, hamnar och el. Utländska företag behöver sådant för att vilja bygga fabriker där.

Investeringar och jobb

Länder som är på väg att utvecklas behöver ofta hjälp med pengar från andra länder eller företag. Det kan vara att ett företag bygger en fabrik i landet för att tillverka saker, som kläder. Det ger jobb och kan hjälpa landet att bli rikare. Men då måste landet vara säkert och ha bra infrastruktur.

Löner och rättvisa

Ibland ger företag i fattiga länder arbetarna väldigt låga löner för att tjäna mer pengar själva. Det är inte bra för landets utveckling. Idag är det viktigt för många företag att visa att de behandlar sina anställda rättvist och ger dem bra löner.

Demokrati behövs

För att ett land ska utvecklas behöver folket få mer makt. I länder där en person bestämmer allt behåller de ofta rikedomarna själva, istället för att dela med sig till folket.

Hjälp från rikare länder

De rika länderna i världen måste hjälpa till för att fler länder ska utvecklas. Det kan de göra på olika sätt:

• IMF: En organisation som lånar ut pengar till fattiga länder så att de kan starta projekt som hjälper ekonomin.
• Skuldavskrivning: Att rika länder stryker skulder som fattiga länder har till dem. Då kan de fattiga länderna använda pengarna till annat.
• Handel: Det ska vara lättare för fattiga länder att sälja sina varor. Idag är det ofta höga tullar och andra hinder.
• Bistånd: Att rika länder skänker pengar till fattiga länder.

Men det är inte bara de rika ländernas ansvar. Politiker, företag och hjälporganisationer i både rika och fattiga länder måste jobba tillsammans för att få ekonomin att växa.

Vad är bistånd?

Bistånd är när stora organisationer eller länder ger pengar för att minska fattigdom och hjälpa länder att bli mer demokratiska.

Det finns olika sorters bistånd:

• Humanitärt bistånd: Hjälp vid katastrofer och krig, som mat, mediciner och vatten.
• Utvecklingsbistånd: Pengar som ska hjälpa ett land att utvecklas på lång sikt och förbättra livet för människorna där.

SIDA

I Sverige har vi en myndighet som heter SIDA. De använder våra skattepengar för att hjälpa fattiga länder. De ser till att pengarna används på ett bra sätt och att de verkligen hjälper människorna som behöver det.

I Rwanda får blivande mammor vård. Bättre mödravård är viktigt för fattiga länder.

Biståndsorganisationer i Sverige

I Sverige finns ungefär 50 olika hjälporganisationer som kallas NGO:s (Non-governmental organisations), vilket betyder icke-statliga organisationer. De är alltså inte styrda av staten utan av vanliga människor och föreningar. Man kan säga att de är en del av samhället som engagerar sig för olika frågor. Här är några exempel:

Kvinna till Kvinna:Organisationen stödjer kvinnoorganisationer i krigsområden sedan 1995. De arbetar för kvinnors rättigheter, mot våld och för kvinnors inflytande i fredsprocesser.

Läkare utan gränser: Organisationen ger sjukvård i kriser, krig och katastrofer sedan 1971. De hjälper med sjukvård och utbildning, mest i fattiga länder, och protesterar mot orättvisor. De fick Nobels fredspris 1999.

SOS Barnbyar: Organisationen hjälper föräldralösa eller utsatta barn med boende, skola och vård tills de kan klara sig själva. Verksamheten finansieras av donationer och startade efter andra världskriget som ett alternativ till barnhem.