Globalekonomi & handelsmönster

Var ligger industrierna?

Vi vet ju att odlingar finns där jorden är bra och gruvor där man hittar metaller. Men vad spelar egentligen roll för var en fabrik hamnar? Det handlar om flera saker: vilka råvaror fabriken behöver, vad de ska göra för saker och vilka som ska köpa dem.

Lokaliseringsfaktorer; Var ska företaget ligga?

När ett företag ska starta eller en fabrik ska byggas, måste man fundera på var det är bäst att placera den. Det finns flera saker som spelar roll, och de kallas för lokaliseringsfaktorer. Här är några exempel:

Råvaror

Vissa fabriker behöver ligga nära de material de använder. Tänk på en pappersfabrik eller ett sågverk. De behöver massor av träd, och det är dyrt och krångligt att transportera timmer långa sträckor. Därför är det smart att placera dem nära skogen. Samma sak gäller för matindustrier. Ett sockerbruk ligger ofta nära där man odlar sockerbetor, och en konservfabrik nära grönsaksodlingar.

Marknaden (kunderna)

För en del företag är det viktigast att vara nära de som ska köpa deras varor – kunderna. Ett bageri vill att många ska kunna köpa färskt bröd, så det är bra att ligga i en storstad. Fabriker som gör tunga och stora saker, som byggmaterial, bilar eller möbler, tjänar också på att vara nära sina kunder för att spara pengar och tid på transporter.

För små bagerier är det en stor fördel att finnas nära kunderna.

Arbetskraften

När man gör kläder och tyger behövs det mycket folk som jobbar, eftersom det inte går att använda maskiner till allt. I rika länder som Sverige är det dyrt att betala löner. Därför flyttar många fabriker till fattigare länder där folk kan få lägre lön. Det är en anledning till att det inte tillverkas så mycket kläder i Sverige längre.

Men arbetskraften spelar också roll för andra typer av företag. Om man tillverkar elektronik eller jobbar med IT behöver man ofta personer som är bra utbildade. Därför är det smart att placera sina företag i städer där det finns universitet och högskolor. Ett bra exempel är Silicon Valley i USA, där många data- och telekomföretag ligger.

I Sverige har man skapat områden för högteknologiska företag, som Kista Science Park (IT och telekom) och Ideon Science Park i Lund (IT, medicinteknik, hälsa), för att främja samarbete mellan smarta och välutbildade människor.

I Lund byggs ESS, ett forskningsprojekt sedan 2014, klart 2027. Det kostar över 20 miljarder och lockar forskare.

Andra lokaliseringsfaktorer

För att företag ska kunna fungera bra behöver de bra transporter och en fungerande infrastruktur. Det betyder att bra vägar, järnvägar, flygplatser och hamnar är viktiga när företag ska välja var de ska finnas. Till exempel brukar stora fabriker som gör järn och stål ligga nära kusten. Det är för att de behöver frakta stora mängder material som järnmalm och kol, och det är oftast billigast och bäst för miljön att göra det med båt.

Företag väljer ofta plats baserat på säker el, snabbt internet och klimat, som Facebook i Luleå. Personliga band kan också spela roll, som för Ingvar Kamprad (Ikea i Älmhult) och Bill Gates (Microsoft i Seattle).

Facebooks datacenter i Luleå.

Transporter och transportmedel

Transport är viktigt för handel. Bilden visar salttransport i Etiopien.

Precis som när vi reser själva, är det viktigt att välja det bästa sättet att transportera varor. Företag vill hålla kostnaderna nere och se till att varorna inte går sönder under resan. Det är bra både för dem som tillverkar varorna och för oss som köper dem. Men alla transporter påverkar miljön, även om vi inte alltid tänker på det när vi ser priset på en vara.

Långa transporter och pengar

Långa transporter är dyra, men kan ändå vara ekonomiskt fördelaktiga. Tillverkning flyttas ofta till länder med lägre löner, som Asien, vilket minskar kostnaderna trots transporten. Ibland är det billigare att importera råvaror långt ifrån, exempelvis järnmalm från Australien, om kvaliteten är hög och brytningen enkel. Utsläppskostnader från transporterna kan dock påverka lönsamheten.

Hur väljer företagen transportmedel?

Vägar

Vägar är viktiga för transporter och samhällen. I Sverige används lastbilar mycket för att transportera varor, speciellt upp till 40-50 mil. Men lastbilar släpper ut avgaser, så vi behöver använda mer miljövänliga alternativ.

Motorvägar ger snabba transporter mellan länder, men bidrar till stora koldioxidutsläpp.

Järnvägen

Tåg är ofta billigare än lastbilar för långa transporter, då de drar mindre energi och lastar mer. Omlastning kan dock vara krångligt.

Järnvägen har historiskt hjälpt samhällen att utvecklas snabbt. Många länder satsar nu på järnvägar eftersom tåg är billigare och miljövänligare än lastbilar för långa sträckor. Järnvägsnätet utvecklades samtidigt med industrialiseringen, och nya satsningar görs för att minska miljöpåverkan.

Ett godståg lastat med stenkol för export är på väg mot kusten i New South Wales, Australien.

Fartyg

Sjötransport står för över nio tiondelar av världens varutransporter, särskilt för långa sträckor. Det är dyrt att bygga och underhålla fartyg, men kostnaden per kilometer minskar ju längre transporten är. Större och specialbyggda fartyg, som bulkfartyg för olja och containrar, har gjort sjöfarten mer effektiv och billig.

Containerfartyg lastas i Rotterdam och kan ta över 10 000 containrar.

Flyget

Flyget har utvecklats snabbt med fler linjer och bättre teknik, vilket ökat både person- och godstransporter. Vi flyger ofta in grönsaker och frukter året runt. Flyget påverkar miljön negativt genom utsläpp som bidrar till uppvärmning, och är det transportsätt som påverkar miljön mest.

E-handeln växer globalt tack vare flyg och internet. Allt fler beställer online, och tillväxten förväntas fortsätta.

Några internationella handelsvägar

Mestadelen av världshandeln sker med fartyg. Suezkanalen är viktig för handeln mellan Europa och Asien. Panamakanalen förkortar resan från Europa till USA:s västkust, och från USA:s östkust till Asien.

Suezkanalen

Suezkanalen är en 171 km lång vattenväg i Egypten som kopplar ihop Medelhavet och Röda havet. Den sparar cirka 40% av restiden för båtar mellan Europa och Asien jämfört med att åka runt Afrika. Ungefär 20 000 båtar använder kanalen varje år.

2021 blockerades kanalen av ett containerfartyg i sex dagar. Stark vind och mänskliga faktorer tros ha orsakat stoppet, vilket försenade varor för 50-60 miljarder dollar. Händelsen visade hur viktigt det är med smidig handel och hur snabbt problem kan uppstå.

Suezkanalen går genom ett platt område utan slussar. Kanalpassagen tar cirka femton timmar med lots. Stora oljetankers är för stora för kanalen. Kanalen är viktig för Egyptens ekonomi.

Panamakanalen

Panamakanalen är en 60 km lång vattenväg genom Panamanäset som förbinder Nord- och Sydamerika. Den gör att fartyg slipper segla runt Sydamerika och sparar upp till 1300 mil. Fartyg passerar sex slussar, och resan tar cirka 10 timmar. Över 14 000 fartyg passerar årligen, vilket motsvarar ungefär fem procent av världens sjöfart. USA finansierade kanalen och är en av de största användarna, vilket underlättar transporter mellan USA:s kuster och gynnar handeln med Latinamerika och Ostasien.

Panamakanalen är viktig för transporter mellan USA:s kuster och till Sydostasien.

Nordostpassagen

Nordostpassagen är en genväg sjövägen från Europa till Kina och Japan genom Norra ishavet. Tidigare blockerade isen vägen, men nu kan fartyg åka här några månader om året tack vare varmare klimat. Ett ryskt fartyg åkte från Norge till Sydkorea på 18 dagar, vilket är mycket snabbare än via Suezkanalen. Denna rutt sparar tid och bränsle, men det är viktigt att skydda den känsliga miljön i Arktis.

Nordostpassagen går från norra Norge, runt Ryssland, till Berings sund. Rutten mellan Kina och Europa visas ovan.

Den nya Sidenvägen

För 2000 år sedan fanns Sidenvägen, en handelsväg mellan Kina och Europa. Karavaner transporterade varor som silke. På 1500-talet blev sjövägen viktigare.

Idag fraktas varor återigen via land med tåg på nya järnvägar, likt Sidenvägen. Från Finland kan man åka tåg till Kina på 10 dagar. Det är dyrare än båt, men snabbare.

Kriget i Ukraina har påverkat den nya Sidenvägen. Sanktioner mot Ryssland gör att Kina inte kan använda ryska transportvägar. Tidigare gick 75% av transporterna genom Ryssland, men nu måste Kina bygga andra vägar genom Centralasien, Kaukasus och Mellanöstern.

Nya Sidenvägen är snabb men dyr. Sjöfrakt via Suezkanalen är vanligare idag.

Khorgos, en stad i Kazakstan vid gränsen till Kina, har en av världens största torrhamnar. Där omlastas dagligen hundratals containrar med varor som mat och elektronik.