Samhällsekonomi

Visste du att ordet "ekonomi" kommer från grekiskan och egentligen betyder att ta hand om sitt hem, eller hushållning? När vi pratar om ekonomi i ett större sammanhang finns det olika sätt att organisera det på, som olika "system". De vanligaste är marknadsekonomi, planekonomi, kretsloppsekonomi och blandekonomi.

Tänk dig en marknad där du kan köpa och sälja saker. I en marknadsekonomi är det just den här marknaden som bestämmer vad saker ska kosta och hur mycket som ska tillverkas. Om många vill ha en viss grej, då går priset upp!

I en planekonomi är det istället staten, alltså de som styr landet, som bestämmer allt sånt. De bestämmer vad som ska tillverkas, hur det ska tillverkas och vad det ska kosta.

Kretsloppsekonomi är lite speciell. Där tänker man extra mycket på miljön när man bestämmer vad och hur man ska tillverka saker. Målet är att vi ska använda jordens resurser på ett smart sätt, så att det räcker till de som kommer efter oss också.

De flesta länder idag har en blandekonomi. Det betyder att de använder lite av varje system. Ofta är det mest marknadsekonomi, men med inslag av statlig styrning och miljötänk.

Oavsett vilket ekonomiskt system ett land har, måste man alltid fundera på de här tre viktiga frågorna:

1. Vad ska vi tillverka? Ska vi fokusera på bilar, mat, datorer eller något annat?
2. Hur ska vi tillverka det? Ska vi använda mycket maskiner eller mycket människor? Ska vi tänka på miljön?
3. Vem ska få det vi tillverkar? Ska det vara billigt så att alla har råd, eller dyrt så att bara vissa kan köpa?

Svaren på de här frågorna beror på vilket ekonomiskt system man har. I en marknadsekonomi svarar marknaden, medan staten svarar i en planekonomi.

Ekonomiska system

Marknadsekonomi

I en marknadsekonomi där konkurrensen är fri, har företag möjlighet att tävla med varandra om att locka till sig kunder. Det innebär att företagen ägs av privata aktörer och att staten inte blandar sig i vad som tillverkas eller hur priserna sätts. Företagen strävar efter att sälja så mycket som möjligt för att tjäna pengar, och de kan använda olika metoder för att konkurrera. Det kan handla om priset på varan, hur bra kvaliteten är, eller vilket rykte ett visst märke har. Tänk dig till exempel olika försäljare som säljer jordgubbar. De kan konkurrera genom att erbjuda lägre priser, bättre kvalitet på jordgubbarna, eller genom att framhäva att de kommer från ett visst land.

Vad är en marknad?

Tänk dig en marknad som en mötesplats, fast inte alltid en fysisk plats. Det är där de som vill köpa något (köpare) träffar de som vill sälja något (säljare) och gör affärer. Det kan vara allt från en vanlig torgmarknad med grönsaker till din lokala mataffär. Idag sker också jättemycket handel på internet, vilket också räknas som en marknad.

Så, en marknad behöver alltså inte vara en specifik plats du kan besöka. Den kan vara precis runt hörnet, som när Camilla köper en klänning i en butik nära henne. Men den kan också vara jättestor och sträcka sig över hela världen, som när Jens beställer varor från en fabrik i Kambodja via nätet. Då pratar vi om en global marknad!

Hötorget i Stockholm – exempel på marknadspris

Tänk dig att du är på Hötorget i Stockholm. Där trängs försäljare som erbjuder allt från äpplen och morötter till vackra blommor. Runt midsommar är det jordgubbarnas tid! Alla vill ha de röda bären till tårtan eller att bara äta som de är.

Men jordgubbar är inte bara jordgubbar. Det finns olika sorter, och priset kan variera rejält. Vissa försäljare erbjuder importerade jordgubbar, som ofta är billigare än de svenska. Andra säljer ekologiska jordgubbar, som brukar kosta lite mer eftersom de är odlade utan konstgödsel och bekämpningsmedel. De allra dyraste är oftast de som är både svenska och ekologiska.

I början av jordgubbssäsongen är det inte så många svenska jordgubbar att få tag på. Trots det är det många som helst vill ha just de svenska, särskilt till midsommar. Det här gör att priset skjuter i höjden. Säljarna vet att många är beredda att betala extra för att få tag på de eftertraktade bären. De kan alltså ta mer betalt än de kan senare på säsongen, när det finns mer jordgubbar.

Senare under sommaren, när det finns ett större utbud av jordgubbar, sjunker priserna. Det gäller även de svenska. Om du har tur kan du till och med göra ett riktigt fynd precis innan torget stänger. Då vill säljarna bli av med sina sista jordgubbar och sänker priset för att slippa ta med dem hem. Då finns det alltså fler jordgubbar än köpare, och då går priset ner.

Utbud och efterfrågan

På torget är förhållandet mellan utbud och efterfrågan tydligt. I juli kan man till exempel fynda billiga körsbär eftersom det finns så mycket av dem då.

I en marknadsekonomi, alltså där företag tävlar om att sälja sina varor och tjänster, är det utbud och efterfrågan som bestämmer vad saker och ting kostar. Tänk dig att det finns jättemycket av en vara, till exempel jordgubbar, men inte så många som vill köpa dem. Då blir priset lågt, eftersom säljarna vill bli av med sina jordgubbar innan de blir dåliga. Men om det däremot finns få jordgubbar och många som vill ha dem, då går priset upp. Utbudet (hur mycket det finns) och efterfrågan (hur många som vill ha det) påverkar alltså direkt priset.

Det pris som till slut uppstår, när köparna och säljarna är överens, kallas för jämviktspris. Det är ett slags balanspunkt. Och det här priset kan ändras hela tiden beroende på hur mycket det finns av varan och hur många som vill ha den just då. Det här gäller inte bara jordgubbar, utan alla möjliga varor och tjänster som säljs!

Monopol och oligopol

Även i länder som har marknadsekonomi, där företag tävlar med varandra, finns det tillfällen när konkurrensen inte är helt fri. När det händer, påverkas hela systemet. Ett exempel är när ett enda företag har monopol, vilket betyder att de är ensamma om att tillverka eller sälja en viss vara eller tjänst.

Monopol kan ibland uppstå av sig självt, till exempel om ett företag äger den enda källan till en viktig råvara. Men oftast är monopolresultatet av att staten bestämmer att bara ett visst företag får sälja en viss sak. Ett bra exempel i Sverige är Systembolaget. Staten har monopol på att sälja alkohol, vilket betyder att de bestämmer priserna (baserat på inköpspris, skatter och annat). Anledningen till detta är att staten vill skydda folkhälsan.

En annan situation där konkurrensen inte är helt fri är oligopol. Det betyder att det bara finns några få företag som säljer samma typ av vara eller tjänst. Det här uppstår oftast naturligt. I Sverige ser vi oligopol på marknaderna för mat, bensin och el. Globalt sett är stora teknikföretag som Microsoft, Facebook, Apple och Google också exempel på oligopol. Faktum är att vissa av dem nästan har blivit monopol.

När det är oligopol finns det en risk för kartellbildning. Det betyder att företagen i hemlighet kommer överens om priser, rabatter eller hur de ska dela upp marknaden mellan sig. Karteller är olagliga eftersom de hindrar konkurrensen. Om man misstänker att företag samarbetar på det här sättet kan man anmäla det till Konkurrensverket.

Konkurrensverket har som uppgift att se till att konkurrensen fungerar så bra som möjligt, vilket är bra för oss konsumenter. Om det är monopol eller oligopol på en marknad blir varorna eller tjänsterna nästan alltid dyrare än om det hade varit fri konkurrens. Då hade företagen tvingats hålla nere priserna för att locka kunder.

Planekonomi

Tänk dig ett land där staten äger alla fabriker, maskiner och andra saker som behövs för att tillverka saker. I ett sådant system, som kallas planekonomi, bestämmer staten i detalj vad som ska produceras och hur mycket av varje vara eller tjänst som ska finnas. De bestämmer också vad allting ska kosta.

Förr i tiden, i länder som Sovjetunionen, var planekonomi en viktig del av hur landet styrdes. Där gjorde man upp långa planer, ofta fem år i taget, för att bestämma vad som skulle tillverkas och till vilket pris.

Men planekonomi har sina problem. Det är svårt för staten att veta exakt vad folk vill ha och behöver. Ibland tillverkas det för mycket av en sak, och ibland blir det brist på en annan. Eftersom företagen inte behöver tävla med varandra blir ofta kvaliteten på varorna sämre.

Det finns också fördelar. Staten kan planera för hur många som behövs i olika yrken och vet ungefär hur mycket saker kommer att kosta att tillverka.

Idag är det ovanligt med ren planekonomi, men det finns länder som Nordkorea och Kuba som länge har haft det. Kuba har dock börjat ändra sig och tillåter mer privata företag, vilket gör att de mer liknar en blandekonomi. Det finns också länder med marknadsekonomi där staten har stor påverkan, till exempel länder som tjänar mycket pengar på olja eller fattigare länder som satsar stort på att utvecklas.

Planekonomi i Sverige?

I Sverige har vi inte ren planekonomi, men vårt system för välfärd, alltså till exempel skola, sjukvård och äldreomsorg, har vissa likheter. Staten bestämmer vilka tjänster som ska finnas och för vilka, men de kan drivas av staten, kommunen eller privata företag. Det är alltså en blandning av planekonomi och marknadsekonomi.

Kretsloppsekonomi

Tänk dig ett system där vi använder jordens resurser om och om igen, istället för att bara slänga dem efter en gång. Det är precis vad kretsloppsekonomi handlar om! Det kallas också för cirkulär ekonomi och är ett sätt att få vår ekonomi att funka på ett hållbart sätt, så att det finns tillräckligt med resurser även för framtida generationer.

I en kretsloppsekonomi är det viktigt att de som tillverkar saker tänker på miljön. Det betyder att de ska försöka tillverka sina produkter på ett miljövänligt sätt och också ta ansvar för hur produkterna kan återvinnas när de inte används längre. Det kallas för producentansvar.

För att få företag och privatpersoner att tänka mer på miljön använder staten olika metoder. De kan stifta lagar, ge bidrag eller ta ut skatter. Till exempel kan du få pengar tillbaka (bidrag) om du köper en elbil eller sätter upp solpaneler på ditt hus. Ett annat exempel är att vi i Sverige har pantsystem för aluminiumburkar och betalar en extra skatt på plastpåsar i affären. Detta för att uppmuntra oss att återvinna och minska användningen av plast.

Återvinning är en viktig del av kretsloppsekonomin. Genom att återvinna material som glas, metall och plast sparar vi på jordens resurser och minskar mängden avfall.

Kretsloppsekonomi blir allt viktigare i världen idag. Det beror på att många inser att vi måste utvecklas på ett hållbart sätt för att kunna nå de klimatmål som FN har satt upp. Det handlar om att ta hand om vår planet så att den mår bra även i framtiden!

Många prylar kan få nytt liv i ett nytt hem. För miljön är det bra om prylar vi köper används så länge som möjligt.

Blandekonomi

Idag har alla länder i världen något som kallas blandekonomi. Det betyder att de flesta länderna använder sig av marknadsekonomi som grund, men också har inslag av andra ekonomiska system. Tänk dig att marknadsekonomi är som en stor marknad där företag och människor själva bestämmer vad som ska säljas och köpas.

I länder som Sverige, där staten och kommunerna har en stor roll, är blandekonomin mer "blandad" med inslag av planekonomi. Planekonomi betyder att staten bestämmer mer, till exempel vilka varor och tjänster som ska produceras och vad de ska kosta. I länder som USA, där staten har en mindre roll, är det mer marknadsekonomi och mindre planekonomi.

I en blandekonomi får marknaden oftast fungera fritt, men ibland väljer man att styra den lite. Det kan vara för att göra saker bättre för oss alla (välfärd), eller för att skydda miljön (kretsloppsekonomi).

I Sverige, och många andra länder, fungerar till exempel sjukvården och äldreomsorgen på det här sättet. Vi betalar bara en liten del av kostnaden själva när vi går till doktorn eller får hjälp av äldreomsorgen. Det mesta betalas av staten och kommunerna med hjälp av skatter och avgifter. Det är ett exempel på hur planekonomin kan påverka.

Men Sverige rör sig mer och mer mot en ren marknadsekonomi. Till exempel har fler och fler skolor och vårdcentraler blivit privata, alltså drivs av företag som vill tjäna pengar. Trots det är det fortfarande staten som betalar den största delen av kostnaderna. Tidigare hade staten monopol på vissa saker, som att sälja medicin, sköta posten och driva tåg. Men de här monopolen har tagits bort, vilket har gjort att privata företag också kan vara med och konkurrera.

Film: Sammanfattning

Filmer

1. Klas förklarar samhällsekonomi: https://youtu.be/EUegs7vLeVI
2. Binogi - Utbud och efterfråga: https://youtu.be/O59vod8iyiU
3. UR - Nationalekonomiska teorier: https://youtu.be/jkdEYgJQHVQ